Avhandling i fulltext - Forskning

espektive uppifrånperspektiv som analytiska ansatser. Under rubriken ’analytisk
referensram’ ryms i tabellen tre av de teorier som ingår i referensramen: Carlssons
angreppssätt för icke-hierarkiska studier av politik, Bacchis angreppssätt ’What’s the
problem’ för att studera problemrepresentation i politik, samt Frankelius analysfilter
för studier av innovationssystem. För varje teori uppmärksammas flera delområden,
som avspeglar det som framstått som mest väsentligt i teorierna för området
innovationspolitik och innovationssystem. Under rubriken ’element’ ryms i tabellen de
drag av nedifrån- respektive uppifrånperspektiv som jag urskiljt i de tre teorierna och
deras delområden. Längre fram kommer jag särskilt att använda teoriernas element av
nedifrånperspektiv för att belysa de insikter som mitt empiriska material ger upphov
till.
Analytisk referensram
Element
Teori Delområde Nedifrånperspektiv Uppifrånperspektiv
Carlssons Politik Många olika aktiviteter Policyprogrammens åtgärder
icke-hierarki Aktörer i politiken Många olika aktörer Politiker och tjänstemän
Bacchis ’What’s
the problem’
Problemrepresentation
Effekter
Innovation som
kontextualiserat
Många olika innovatörer
& innovationer främjas
Innovation som universellt
Enbart vissa innovatörer &
innovationer främjas
Frankelius Studieobjekt
Alla
Privat sektor
analysfilter
Antagande
samhällssektorer
Sociala relationer Teknisk utveckling
Omvärldsfaktorer Nya ekonomiska faktorer Traditionella ekonomiska
faktorer
Tabell 3. Den analytiska referensramens element av nedifrån- och uppifrånperspektiv
Sammanfattning och avstamp
I detta kapitel har jag diskuterat den teoretiska grunden till hur spänningsfältet mellan
ett uppifrån- och ett nedifrånperspektiv påverkar hur kön görs i innovationsforskning
och innovationspolitik. Det är framförallt tre grupper av teorier som jag lyft fram:
nedifrånperspektiv i studier av politik, görande av kön i politik och forskning samt
organisering och klassificering av innovationssystem. I dessa grupper ingår bland
annat Carlssons angreppssätt för icke-hierarkiska studier av politik, Bacchis
angreppssätt för att studera problemrepresentation i politiken och Frankelius
angreppssätt för studier av innovationssystem. Kapitlet inleddes emellertid med en
88