Avhandling i fulltext - Forskning
Avhandling i fulltext - Forskning Avhandling i fulltext - Forskning
forskning. Lundvall (2006b, sid 2) anser att detta har gett upphov till ’innovationsparadoxer’ där centrala delar i innovationsprocessen förblivit oförklarade. Det Lundvall (2006a, sid 3) säger sig sakna är uppgifter om den betydelse som människor, kompetens, relationer och interaktion spelar i innovationssystem - vilket innefattas i en vid syn på innovationssystem. Jag menar att en vid syn på innovationssystem bäst gestaltar den organisering av samverkansnätverk för innovation som jag vill skildra. Detta beror på att jag ser en parallell mellan den vida synen på innovationssystem och ett nedifrånperspektiv som analytisk ansats, i det att båda beaktar ett brett spektrum av aktörer, verksamhetsområden och innovationer i relation till innovationssystem och kluster. Jag bedömer alltså den vida synen på innovationssystem ha större potential än den snäva när det gäller att ta olika sorters kunskap, verksamhetsområden och aktörer i beaktande, utan att i förväg avfärda vissa av dessa som irrelevanta. På motsvarande sätt ser jag en parallell mellan den snäva synen på innovationssystem och ett uppifrånperspektiv som analytisk ansats, eftersom båda utpekar några få förutbestämda aktörer, områden och innovationer som betydelsefulla i policyprogram och forskningsstudier. Utöver Frankelius analysfilter finns flera andra angreppssätt för att studera organisering och klassificering av innovationssystem. Ett av dessa är indelningen i nationella, regionala och sektoriella innovationssystem (Rimmerfeldt 2005a; Lavén 2008, sid 66). ’Nationella innovationssystem’ syftar på de aktörer, ramvillkor, resurser och den innovationsförmåga som kännetecknar ett land i sin helhet. ’Regionala innovationssystem’ anses bestå av de samverkansnätverk som formeras på regional nivå. ’Sektoriella innovationssystem’ organiseras utifrån en grupp av branscher, så kallade branschknippen. Till detta fogar ekonomhistorikern Magnus Eklund (2007, sid 81) och industriforskaren Staffan Laestadius (2007, sid 41) ytterligare en variant - ’teknologiska innovationssystem’ - som antas utgå från framväxande teknologier som inte nödvändigtvis begränsas av branschstrukturer. Jag anser att detta angreppssätt inte nödvändigtvis påverkar avvägningen mellan ett uppifrån- och ett nedifrånperspektiv, varken som politiskt-administrativa styrmedel eller som analytiska ansatser. En sådan effekt kan dock uppstå om tillämpningen av angreppssättet görs på ett sätt där vissa 84
aktörer och verksamhetsområden marginaliseras i förväg. Min tidigare studie av prioriteringsmönstret i Sveriges innovationspolitik visar exempelvis hur vissa aktörer och områden tillskrivits en mer framträdande betydelse i urvalet av regionala och sektoriella innovationssystem än andra (Lindberg 2008, 2009, 2010). ’Triple helix’ är ytterligare ett angreppssätt för att studera hur innovationssystem organiseras och klassificeras. Där studeras samverkansnätverk för innovation utifrån de aktörer som ingår. Näringsliv, stat och akademi anses i denna typologi utgöra de tre huvudsakliga aktörerna (Rimmerfeldt 2005b; Remneland 2007, sid 28; Lavén 2008, sid 14). Leydesdorff & Etzkowitz (1996) utvecklade enligt Lavén (2008, sid 74) triple helix som en reaktion mot innovationssystemförespråkarnas tendens att främst fokusera näringslivets relation till universiteten, där staten förpassas till en undanskymd roll. I triple helix lyfts statens innovationsfrämjande potential fram vid sidan av de två övriga samhällssektorernas. Även denna utvidgning till tre parter kan dock betraktas som en onödig avgränsning. Detta eftersom de aktörer som varken tillhör stat, näringsliv eller akademi - men som trots det kan ha inflytande i innovationssystem - då utesluts i förväg. På detta sätt överensstämmer triple helix med ett uppifrånperspektiv som analytisk ansats och politiskt-administrativt styrmedel. I politiken sätts inte sällan likhetstecken mellan innovationssystem och triple helix (se t.ex. Rimmerfeldt 2005a & 2005b). Lavén (2008, sid 93) menar att detta förfarande gjort triple helix till en statligt sanktionerad norm för organisering av innovationssystem. Innovationsforskaren Terry Shinn (2002, sid 604-606) anser att det funnits tendenser till en liknande generalisering även inom forskningen. Samtidigt visar hans litteraturgenomgång att forskningen om triple helix varit starkt empiriskt grundad, vilket bidragit till att uppmärksamma skillnader i den praktiska organiseringen av olika innovationssystem vad gäller vilka aktörer som involveras och vilka mekanismer som styr utvecklingen. Detta empiriska fokus stämmer bättre överens med ett nedifrånperspektiv som analytisk ansats, eftersom det inte fastslår vissa aktörers betydelse i förväg innan empirin tillåtits visa vilka aktörer som är relevanta. 85
- Page 36 and 37: skogsindustri, kemisk industri, gru
- Page 38 and 39: Könsfördelning Mansdominans (mer
- Page 40 and 41: använder för att nå målen i jä
- Page 42 and 43: (Regeringskansliet 2004, sid 10). E
- Page 44 and 45: långtifrån motsvarar det behov so
- Page 46 and 47: utredningen lyftes ytterligare någ
- Page 48 and 49: vilket bland annat resulterade i en
- Page 50 and 51: ett ’nedifrånperspektiv’. Som
- Page 52 and 53: innovationspolitik. På så sätt h
- Page 54 and 55: konsekvenser, exempelvis i form av
- Page 56 and 57: även han statsvetare, påpekar att
- Page 58 and 59: De omfattande empiriska studier som
- Page 60 and 61: kombinera teorier om innovationssys
- Page 62 and 63: initiativ ofta av interventioner fr
- Page 64 and 65: ett angreppssätt som jag beskriver
- Page 66 and 67: varifrån halva delen av befolkning
- Page 68 and 69: då begreppet kön som någonting s
- Page 70 and 71: kön på ett sätt som är mer elle
- Page 72 and 73: ett annat sätt än i dagens innova
- Page 74 and 75: att förstå hur olika aktörer och
- Page 76 and 77: när det gäller innovation och inn
- Page 78 and 79: och underrepresentation av kvinnor
- Page 80 and 81: innovationer antas uppstå med hjä
- Page 82 and 83: som kunder och konsumenter utan äv
- Page 84 and 85: koppling mellan de snäva definitio
- Page 88 and 89: Ekonomiforskaren Philip Cooke (m.fl
- Page 90 and 91: espektive uppifrånperspektiv som a
- Page 92 and 93: vem som tillåts bidra till och dra
- Page 94 and 95: att driva en rad projekt i Emma Res
- Page 96 and 97: Figur 4. Forskning i gränslandet m
- Page 98 and 99: på ett och samma angreppssätt Mit
- Page 100 and 101: och med att denna tradition syftar
- Page 102 and 103: sid 7) resonemang. Denna process sk
- Page 104 and 105: avhandlingens möte mellan genusfor
- Page 106 and 107: Gunnarsson (2007) menar att den gen
- Page 108 and 109: en grundpelare i socialt robust kun
- Page 110 and 111: Herr & Anderson (2005, sid 85) kons
- Page 112 and 113: målgrupper för projektets resulta
- Page 114 and 115: utformar och genomför innovationsp
- Page 116 and 117: dialogerna kan förbättra situatio
- Page 118 and 119: Den andra uppgiften - som rörde nu
- Page 120 and 121: uppmanades kontinuerligt att reflek
- Page 122 and 123: sidan och de politiska villkoren å
- Page 124 and 125: Etiska överväganden i interaktiv
- Page 126 and 127: Sammanfattning och avstamp I detta
- Page 128 and 129: 126
- Page 130 and 131: edömde att jag redan hade tillräc
- Page 132 and 133: Sju av samverkansnätverkets medlem
- Page 134 and 135: De ord som står skrivna längst ti
forskning. Lundvall (2006b, sid 2) anser att detta har gett upphov till<br />
’innovationsparadoxer’ där centrala delar i innovationsprocessen förblivit oförklarade.<br />
Det Lundvall (2006a, sid 3) säger sig sakna är uppgifter om den betydelse som<br />
människor, kompetens, relationer och interaktion spelar i innovationssystem - vilket<br />
innefattas i en vid syn på innovationssystem. Jag menar att en vid syn på<br />
innovationssystem bäst gestaltar den organisering av samverkansnätverk för<br />
innovation som jag vill skildra. Detta beror på att jag ser en parallell mellan den vida<br />
synen på innovationssystem och ett nedifrånperspektiv som analytisk ansats, i det att<br />
båda beaktar ett brett spektrum av aktörer, verksamhetsområden och innovationer i<br />
relation till innovationssystem och kluster. Jag bedömer alltså den vida synen på<br />
innovationssystem ha större potential än den snäva när det gäller att ta olika sorters<br />
kunskap, verksamhetsområden och aktörer i beaktande, utan att i förväg avfärda vissa<br />
av dessa som irrelevanta. På motsvarande sätt ser jag en parallell mellan den snäva<br />
synen på innovationssystem och ett uppifrånperspektiv som analytisk ansats, eftersom<br />
båda utpekar några få förutbestämda aktörer, områden och innovationer som<br />
betydelsefulla i policyprogram och forskningsstudier.<br />
Utöver Frankelius analysfilter finns flera andra angreppssätt för att studera<br />
organisering och klassificering av innovationssystem. Ett av dessa är indelningen i<br />
nationella, regionala och sektoriella innovationssystem (Rimmerfeldt 2005a; Lavén<br />
2008, sid 66). ’Nationella innovationssystem’ syftar på de aktörer, ramvillkor, resurser<br />
och den innovationsförmåga som kännetecknar ett land i sin helhet. ’Regionala<br />
innovationssystem’ anses bestå av de samverkansnätverk som formeras på regional<br />
nivå. ’Sektoriella innovationssystem’ organiseras utifrån en grupp av branscher, så<br />
kallade branschknippen. Till detta fogar ekonomhistorikern Magnus Eklund (2007, sid<br />
81) och industriforskaren Staffan Laestadius (2007, sid 41) ytterligare en variant -<br />
’teknologiska innovationssystem’ - som antas utgå från framväxande teknologier som<br />
inte nödvändigtvis begränsas av branschstrukturer. Jag anser att detta angreppssätt inte<br />
nödvändigtvis påverkar avvägningen mellan ett uppifrån- och ett nedifrånperspektiv,<br />
varken som politiskt-administrativa styrmedel eller som analytiska ansatser. En sådan<br />
effekt kan dock uppstå om tillämpningen av angreppssättet görs på ett sätt där vissa<br />
84
Change language