Avhandling i fulltext - Forskning

som kunder och konsumenter utan även som medborgare och användare. 28 Vad gäller
uppfinningarnas art så förespråkar Uhlin (2005, sid 159) i sin vida definition av
innovation att de kan ta sig form av såväl tekniska, finansiella, organisatoriska eller
sociala uppfinningar. Frankelius (2005, sid 210) tycker sig se ännu fler former: nya
metoder, produkter, produktionsprocesser, tjänstekoncept och upplevelser.
Enligt Fagerberg (2005, sid 6-7) framfördes det vida synsättet på innovation
ursprungligen av nationalekonomen Joseph Schumpeter under 1900-talets första hälft.
Schumpeter såg även exploatering av nya marknader och nya sätt att organisera
företagande som exempel på innovation (Lavén 2008, sid 55; Schumpeter 2008, sid
34). I sin forskning om tjänsteinnovationer har innovationsforskaren Ian Miles (2005,
sid 451) urskiljt ytterligare former av innovation, exempelvis innovation som bygger
på nya estetiska grepp eller nya sätt att bemöta kunder. Benner (2005, sid 6) talar
istället i termer av kunskap och menar att all innovation är beroende av tillgång på
organisatorisk, social, ekonomisk och marknadsbaserad kunskap. Ännu ett perspektiv
erbjuds av ekonomigeografen Andrew Barry (1999, sid 65) som beskriver hur
innovation i första hand handlar om nya arrangemang av existerande föremål:
”What is inventive is not the novelty of artefacts in themselves, but the
novelty of the arrangements with other activities and entities within
which artefacts are situated. And might be situated in the future.”
I kontrast till dessa vida definitioner av innovation har betydligt snävare varianter
framförts. Dessa bygger på samma tudelning mellan två led - idéutveckling och
nyttiggörande - men skiljer sig när det gäller synsättet på vilka uttryck som dessa två
led kan ta sig. Vad gäller nyttiggörandet så avgränsar de snäva definitionerna av
innovation detta till att främst röra kommersialisering av akademisk forskning, menar
Benner (2005, sid 11). Vad gäller idéutvecklingen så fokuserar de snäva definitionerna
28 Enligt Svenska Akademiens Ordbok definieras ’kund’ som en person som står i affärsförbindelse till någon,
’konsument’ som en person som förbrukar en vara, ’medborgare’ som en person som tillhör en viss stat och
därmed åtnjuter vissa rättigheter och skyldigheter, samt ’användare’ som en person som tar något i bruk med ett
visst syfte (http://g3.spraakdata.gu.se/saob 15 sep 2009).
80