Avhandling i fulltext - Forskning
Avhandling i fulltext - Forskning Avhandling i fulltext - Forskning
och underrepresentation av kvinnor i de regionala partnerskapen (Gunnarsson m.fl. 2006, sid 20-21; Rönnblom & Hudson 2007; Rönnblom 2008, sid 40-41; Ramböll 2009, sid 19). Ett innovationssystem eller ett kluster kan således bygga på ojämlika relationer när det gäller arbetsfördelning, inflytande och nytta. Det är inte självklart att alla har lika inflytande när det gäller val av inriktning och aktiviteter. Konsekvensen kan bli att vissa bidrar mer till samverkansnätverkets framgång än vad de sedan får tillbaka i form av erkännande, pengar, karriär och andra förmåner. Utifrån ovanstående forskningsrön om mansdominansen i innovationspolitik och innovationssystem vill jag bidra med en kompletterande gestaltning. I min gestaltning uppmärksammas den roll som kvinnor och näringar med många kvinnor spelar i främjandet och organiseringen av innovationssystem och kluster. På detta sätt riktar jag strålkastarljuset mot några av de aktörer och verksamhetsområden som har givits en låg prioritet i innovationspolitik och innovationsforskning. Därigenom vill jag synliggöra de normer som råder för kategorisering och värdering i politiken och forskningen (jmfr Wahl m.fl. 2008, sid 115). Som ovanstående genomgång visar har inte heller den befintliga forskningen om genus i innovationspolitik och innovationssystem uppmärksammat kvinnors organisering av innovationssystem och kluster i någon större utsträckning. 27 Min avhandling tillför därmed både ny empiri och ny teori såväl till den befintliga forskningen om genus i innovationspolitik och innovationssystem som till den befintliga forskningen om samverkansnätverk för innovation av typen innovationssystem och kluster (jmfr Kvidal & Ljunggren 2010, sid 15). Organisering och klassificering av innovationssystem I detta avsnitt diskuterar jag olika definitioner och angreppssätt rörande organisering och klassificering av innovationssystem. Jag kommer särskilt att lyfta fram företagsekonomen Per Frankelius angreppssätt för studier av innovationssystem. Definitionerna och angreppssätten kommer att granskas utifrån möjligheten att lägga 27 Även om kvinnors organisering av innovationssystem och kluster knappt har studerats finns det några enstaka fall där detta ämne tangerats. Dessa studier utgörs bl.a. av Gidlund & Frankelius (2003), Udén (2008a), Nyberg (2009) samt Nählinder & Sundin (2009). 76
an ett nedifrånperspektiv som analytisk ansats i studier av politik. Inledningsvis resonerar jag kring framväxten av forskningen kring samverkansnätverk för innovation, vilket åtföljs av en rannsakan av hur begreppet ’innovation’ kan tolkas i vid respektive snäv bemärkelse. Slutligen uppmärksammas Frankelius angreppssätt för att studera hur innovationssystem organiseras och klassificeras. Som ekonomen Bengt-Åke Lundvall (2006a, sid 24) konstaterar har den befintliga innovationsforskningen utvecklats i nära samarbete med innovationspolitiken, vilket påverkat utformningen av detta nya, interdisciplinära forskningsfält. Även Lavén (2008, sid 122) skildrar hur det uppstått en växelverkan mellan innovationsforskning och innovationspolitik. Denna växelverkan gör det svårt att hålla isär den teoretiska utvecklingen från de politiska initiativen, vilket kan ge upphov till viss förvirring kring uppkomst och användning av olika begrepp. Jag har dock gjort ett försök att hålla isär de politiska insatserna från de akademiska. Detta medför att jag redan i det föregående kapitlet gav en bild av hur innovationssystem, triple helix och kluster har använts som verktyg inom politiken. Här visar jag istället hur dessa har avhandlats som teoretiska begrepp inom forskningen, med tonvikt vid begreppet innovationssystem. Samtidigt vill jag påpeka att min avhandling utformats i ständig växelverkan mellan teori och praktik. Det är inte så att jag låtit vissa teorier styra insamlingen av allt empiriskt material eller att jag enbart utgått från det empiriska materialet i mina teoretiska resonemang. Istället har min avhandlingsprocess kännetecknats av det som inom forskningsmetodologi kallas för ’abduktion’. Enligt denna metod pendlar forskaren ständigt mellan teori och praktik, på ett sätt som skapar en ömsesidig påverkan mellan dessa (Eriksson & Widersheim-Paul 1997, sid 229). I kapitlet om kunskapsutvecklingens metodologi resonerar jag mer ingående kring denna pendelrörelse i min avhandlingsprocess. ’Innovationssystem’ har under det senaste decenniet utvecklats som teoretiskt begrepp i forskningen, vid sidan av ’triple helix’ och ’kluster’. Dessa begrepp speglar det faktum att innovationer inom forskningen alltmer kommit att betraktas som beroende av ett system av institutionella och kulturella sammanhang. Det vill säga att 77
- Page 28 and 29: forskningspolitik och arbetslivspol
- Page 30 and 31: tillväxtprogrammen som utgjort mot
- Page 32 and 33: statsvetaren Markus Gossas (2006, s
- Page 34 and 35: (regional) strategy.” Sveriges in
- Page 36 and 37: skogsindustri, kemisk industri, gru
- Page 38 and 39: Könsfördelning Mansdominans (mer
- Page 40 and 41: använder för att nå målen i jä
- Page 42 and 43: (Regeringskansliet 2004, sid 10). E
- Page 44 and 45: långtifrån motsvarar det behov so
- Page 46 and 47: utredningen lyftes ytterligare någ
- Page 48 and 49: vilket bland annat resulterade i en
- Page 50 and 51: ett ’nedifrånperspektiv’. Som
- Page 52 and 53: innovationspolitik. På så sätt h
- Page 54 and 55: konsekvenser, exempelvis i form av
- Page 56 and 57: även han statsvetare, påpekar att
- Page 58 and 59: De omfattande empiriska studier som
- Page 60 and 61: kombinera teorier om innovationssys
- Page 62 and 63: initiativ ofta av interventioner fr
- Page 64 and 65: ett angreppssätt som jag beskriver
- Page 66 and 67: varifrån halva delen av befolkning
- Page 68 and 69: då begreppet kön som någonting s
- Page 70 and 71: kön på ett sätt som är mer elle
- Page 72 and 73: ett annat sätt än i dagens innova
- Page 74 and 75: att förstå hur olika aktörer och
- Page 76 and 77: när det gäller innovation och inn
- Page 80 and 81: innovationer antas uppstå med hjä
- Page 82 and 83: som kunder och konsumenter utan äv
- Page 84 and 85: koppling mellan de snäva definitio
- Page 86 and 87: forskning. Lundvall (2006b, sid 2)
- Page 88 and 89: Ekonomiforskaren Philip Cooke (m.fl
- Page 90 and 91: espektive uppifrånperspektiv som a
- Page 92 and 93: vem som tillåts bidra till och dra
- Page 94 and 95: att driva en rad projekt i Emma Res
- Page 96 and 97: Figur 4. Forskning i gränslandet m
- Page 98 and 99: på ett och samma angreppssätt Mit
- Page 100 and 101: och med att denna tradition syftar
- Page 102 and 103: sid 7) resonemang. Denna process sk
- Page 104 and 105: avhandlingens möte mellan genusfor
- Page 106 and 107: Gunnarsson (2007) menar att den gen
- Page 108 and 109: en grundpelare i socialt robust kun
- Page 110 and 111: Herr & Anderson (2005, sid 85) kons
- Page 112 and 113: målgrupper för projektets resulta
- Page 114 and 115: utformar och genomför innovationsp
- Page 116 and 117: dialogerna kan förbättra situatio
- Page 118 and 119: Den andra uppgiften - som rörde nu
- Page 120 and 121: uppmanades kontinuerligt att reflek
- Page 122 and 123: sidan och de politiska villkoren å
- Page 124 and 125: Etiska överväganden i interaktiv
- Page 126 and 127: Sammanfattning och avstamp I detta
och underrepresentation av kvinnor i de regionala partnerskapen (Gunnarsson m.fl.<br />
2006, sid 20-21; Rönnblom & Hudson 2007; Rönnblom 2008, sid 40-41; Ramböll<br />
2009, sid 19). Ett innovationssystem eller ett kluster kan således bygga på ojämlika<br />
relationer när det gäller arbetsfördelning, inflytande och nytta. Det är inte självklart att<br />
alla har lika inflytande när det gäller val av inriktning och aktiviteter. Konsekvensen<br />
kan bli att vissa bidrar mer till samverkansnätverkets framgång än vad de sedan får<br />
tillbaka i form av erkännande, pengar, karriär och andra förmåner.<br />
Utifrån ovanstående forskningsrön om mansdominansen i innovationspolitik och<br />
innovationssystem vill jag bidra med en kompletterande gestaltning. I min gestaltning<br />
uppmärksammas den roll som kvinnor och näringar med många kvinnor spelar i<br />
främjandet och organiseringen av innovationssystem och kluster. På detta sätt riktar<br />
jag strålkastarljuset mot några av de aktörer och verksamhetsområden som har givits<br />
en låg prioritet i innovationspolitik och innovationsforskning. Därigenom vill jag<br />
synliggöra de normer som råder för kategorisering och värdering i politiken och<br />
forskningen (jmfr Wahl m.fl. 2008, sid 115). Som ovanstående genomgång visar har<br />
inte heller den befintliga forskningen om genus i innovationspolitik och<br />
innovationssystem uppmärksammat kvinnors organisering av innovationssystem och<br />
kluster i någon större utsträckning. 27 Min avhandling tillför därmed både ny empiri<br />
och ny teori såväl till den befintliga forskningen om genus i innovationspolitik och<br />
innovationssystem som till den befintliga forskningen om samverkansnätverk för<br />
innovation av typen innovationssystem och kluster (jmfr Kvidal & Ljunggren 2010,<br />
sid 15).<br />
Organisering och klassificering av innovationssystem<br />
I detta avsnitt diskuterar jag olika definitioner och angreppssätt rörande organisering<br />
och klassificering av innovationssystem. Jag kommer särskilt att lyfta fram<br />
företagsekonomen Per Frankelius angreppssätt för studier av innovationssystem.<br />
Definitionerna och angreppssätten kommer att granskas utifrån möjligheten att lägga<br />
27 Även om kvinnors organisering av innovationssystem och kluster knappt har studerats finns det några enstaka<br />
fall där detta ämne tangerats. Dessa studier utgörs bl.a. av Gidlund & Frankelius (2003), Udén (2008a), Nyberg<br />
(2009) samt Nählinder & Sundin (2009).<br />
76
Change language