Avhandling i fulltext - Forskning
Avhandling i fulltext - Forskning Avhandling i fulltext - Forskning
kön på ett sätt som är mer eller mindre isärhållande och hierarkiskt (jmfr Hirdman 1990). Valet påverkar i sin tur karaktären på de strukturer som kännetecknar denna politik och forskning. Samtidigt verkar de befintliga strukturerna för att återskapa de normer som ditintills tillåtits råda. Detta kan bland annat ta sig uttryck i att det rådande prioriteringsmönstret beskrivs med ord som ”logiskt”, ”naturligt” eller ”tillväxtskapande” (jmfr Kvidal & Ljunggren 2010, sid 9). På så sätt vävs mikro- och makronivå samman i min analys och förtydligar hur spänningsfältet mellan ett uppifrån- och ett nedifrånperspektiv påverkar hur kön görs i innovationsforskning och innovationspolitik, vilket är avhandlingens syfte att utforska. Problemrepresentation i politiken I detta avsnitt diskuterar jag Bacchis angreppssätt för att studera problemrepresentation i politiken tillsammans med ytterligare några teorier som berikar och kompletterar detta angreppssätt. Jag kommer särskilt att granska teorierna utifrån möjligheten att tillämpa ett nedifrånperspektiv som analytisk ansats i studier av innovationspolitik. Jag menar att Bacchis angreppssätt kan bidra till att förstå hur kön görs i statliga satsningar på innovationssystem och kluster. Det speglar den processuella tillämpning av begreppet kön som kännetecknar angreppssättet ’doing gender’, där kön operationaliseras som någonting som dagligen skapas i interaktion mellan människor i organisationer. Det uppmärksammar även relationen mellan kön och makt i politiken, vilket är ett område som jag diskuterar i nästföljande avsnitt. Angreppssättet kallas ’What’s the problem represented to be’, vilket kan översättas till ’Hur representeras problemet’. Bacchi (1999, sid 1) definierar ’problemrepresentation’ på följande vis: “Every policy proposal contains within it an explicit or implicit diagnosis of the ‘problem’, which I call its problem representation. A necessary part of policy analysis hence includes identification and assessment of problem representations, the ways in which ‘problems’ get represented in policy proposals.” Bacchis (1999, sid 12-13) angreppssätt uppmärksammar således hur diagnoser ställs 68
inom olika politikområden. Dessa diagnoser kan identifieras med hjälp av ett antal frågor: Hur representeras problemet Vilka antaganden och förutfattade meningar bygger denna problemrepresentation på Vilka konsekvenser får problemrepresentationen för vem som framställs som subjekt, vilken förändring som anses vara möjlig samt vilka grupper som gynnas respektive missgynnas av politiken Svaren på dessa frågor synliggör den problemrepresentation som ligger bakom utformningen av politiken. Bacchi (ibid, sid 1-2) beskriver problemrepresentationens konsekvenser så här: “The approach developed in this book takes as its starting point that it makes no sense to consider the ‘objects’ or targets of policy as existing independently of the ways they are spoken about or represented, either in political debate or in policy proposals. Any description of an issue or a ‘problem’ is an interpretation, and interpretations involve judgements and choices. Crucially, we also need to realize that interpretations are interventions since they have programmatic outcomes; that is, the interpretation offered will line up with particular policy recommendations.” Bacchis angreppssätt anser jag är särskilt användbart i studier av politikområden där en rad olika aktörer är verksamma. Dessa aktörer bär alla med sig sin egen uppfattning om hur politiken bör utformas. Innovationspolitik är ett exempel på ett sådant politikområde. Med hjälp av Bacchis angreppssätt kan jag visa vilka effekter olika aktörers synvinklar på innovationssystem och kluster får för olika grupper av människor. Att på detta sätt ta flera aktörers synvinklar i beaktande stämmer bra överens med ett nedifrånperspektiv som analytisk ansats. Det gemensamma är att ingen aktörs betydelse tas för given utan att varje aktör ges utrymme att själv beskriva och värdera sina insatser för att främja samverkansnätverk för innovation. Bacchis angreppssätt är även användbart för att utforska vad en annorlunda problemrepresentation skulle innebära för vem som tillåts bidra till och dra nytta av politiken. En annan syn på vad som är problemet skulle kunna innebära att kön görs på 69
- Page 19 and 20: avgränsning snarare än ett ontolo
- Page 21 and 22: som en del i min empiri och som jag
- Page 23 and 24: utanför akademin eftersträvas. I
- Page 25: forskningsfrågor går jag i nästa
- Page 28 and 29: forskningspolitik och arbetslivspol
- Page 30 and 31: tillväxtprogrammen som utgjort mot
- Page 32 and 33: statsvetaren Markus Gossas (2006, s
- Page 34 and 35: (regional) strategy.” Sveriges in
- Page 36 and 37: skogsindustri, kemisk industri, gru
- Page 38 and 39: Könsfördelning Mansdominans (mer
- Page 40 and 41: använder för att nå målen i jä
- Page 42 and 43: (Regeringskansliet 2004, sid 10). E
- Page 44 and 45: långtifrån motsvarar det behov so
- Page 46 and 47: utredningen lyftes ytterligare någ
- Page 48 and 49: vilket bland annat resulterade i en
- Page 50 and 51: ett ’nedifrånperspektiv’. Som
- Page 52 and 53: innovationspolitik. På så sätt h
- Page 54 and 55: konsekvenser, exempelvis i form av
- Page 56 and 57: även han statsvetare, påpekar att
- Page 58 and 59: De omfattande empiriska studier som
- Page 60 and 61: kombinera teorier om innovationssys
- Page 62 and 63: initiativ ofta av interventioner fr
- Page 64 and 65: ett angreppssätt som jag beskriver
- Page 66 and 67: varifrån halva delen av befolkning
- Page 68 and 69: då begreppet kön som någonting s
- Page 72 and 73: ett annat sätt än i dagens innova
- Page 74 and 75: att förstå hur olika aktörer och
- Page 76 and 77: när det gäller innovation och inn
- Page 78 and 79: och underrepresentation av kvinnor
- Page 80 and 81: innovationer antas uppstå med hjä
- Page 82 and 83: som kunder och konsumenter utan äv
- Page 84 and 85: koppling mellan de snäva definitio
- Page 86 and 87: forskning. Lundvall (2006b, sid 2)
- Page 88 and 89: Ekonomiforskaren Philip Cooke (m.fl
- Page 90 and 91: espektive uppifrånperspektiv som a
- Page 92 and 93: vem som tillåts bidra till och dra
- Page 94 and 95: att driva en rad projekt i Emma Res
- Page 96 and 97: Figur 4. Forskning i gränslandet m
- Page 98 and 99: på ett och samma angreppssätt Mit
- Page 100 and 101: och med att denna tradition syftar
- Page 102 and 103: sid 7) resonemang. Denna process sk
- Page 104 and 105: avhandlingens möte mellan genusfor
- Page 106 and 107: Gunnarsson (2007) menar att den gen
- Page 108 and 109: en grundpelare i socialt robust kun
- Page 110 and 111: Herr & Anderson (2005, sid 85) kons
- Page 112 and 113: målgrupper för projektets resulta
- Page 114 and 115: utformar och genomför innovationsp
- Page 116 and 117: dialogerna kan förbättra situatio
- Page 118 and 119: Den andra uppgiften - som rörde nu
inom olika politikområden. Dessa diagnoser kan identifieras med hjälp av ett antal<br />
frågor: Hur representeras problemet Vilka antaganden och förutfattade meningar<br />
bygger denna problemrepresentation på Vilka konsekvenser får<br />
problemrepresentationen för vem som framställs som subjekt, vilken förändring som<br />
anses vara möjlig samt vilka grupper som gynnas respektive missgynnas av politiken<br />
Svaren på dessa frågor synliggör den problemrepresentation som ligger bakom<br />
utformningen av politiken. Bacchi (ibid, sid 1-2) beskriver problemrepresentationens<br />
konsekvenser så här:<br />
“The approach developed in this book takes as its starting point that it<br />
makes no sense to consider the ‘objects’ or targets of policy as existing<br />
independently of the ways they are spoken about or represented, either in<br />
political debate or in policy proposals. Any description of an issue or a<br />
‘problem’ is an interpretation, and interpretations involve judgements and<br />
choices. Crucially, we also need to realize that interpretations are<br />
interventions since they have programmatic outcomes; that is, the<br />
interpretation offered will line up with particular policy recommendations.”<br />
Bacchis angreppssätt anser jag är särskilt användbart i studier av politikområden där en<br />
rad olika aktörer är verksamma. Dessa aktörer bär alla med sig sin egen uppfattning<br />
om hur politiken bör utformas. Innovationspolitik är ett exempel på ett sådant<br />
politikområde. Med hjälp av Bacchis angreppssätt kan jag visa vilka effekter olika<br />
aktörers synvinklar på innovationssystem och kluster får för olika grupper av<br />
människor. Att på detta sätt ta flera aktörers synvinklar i beaktande stämmer bra<br />
överens med ett nedifrånperspektiv som analytisk ansats. Det gemensamma är att<br />
ingen aktörs betydelse tas för given utan att varje aktör ges utrymme att själv beskriva<br />
och värdera sina insatser för att främja samverkansnätverk för innovation.<br />
Bacchis angreppssätt är även användbart för att utforska vad en annorlunda<br />
problemrepresentation skulle innebära för vem som tillåts bidra till och dra nytta av<br />
politiken. En annan syn på vad som är problemet skulle kunna innebära att kön görs på<br />
69
Change language