Avhandling i fulltext - Forskning
Avhandling i fulltext - Forskning Avhandling i fulltext - Forskning
då begreppet kön som någonting som görs exempelvis vid prioritering av olika aktörer och verksamhetsområden. 26 I min analys av hur kön görs kan jag ha hjälp av de två element som Hirdman (1990) identifierat som grundläggande beståndsdelar i ett patriarkalt genussystem, nämligen könens isärhållande och den manliga normens primat. Med hjälp av dessa två element kan jag bedöma huruvida kön görs på ett segregerande och hierarkiskt sätt eller ej. När det gäller en processuell tillämpning av begreppet ’kön’ har Acker (1990, 1992, 1999) stått för en betydande insats, där hon bland annat har urskiljt fyra processer i görandet av kön. Dessa processer består av segregeringsmönster, symboler, identitet och interaktion (se Gunnarsson m.fl. 2007, sid 13). Processerna belyser hur genus inte enbart kan behandlas som individers interna angelägenheter, utan hur det även kan analyseras som en interaktion mellan människor och politiskt-administrativa institutioner (West & Zimmerman 2002, sid 4). Dessa olika nivåer avspeglas i innovationspolitiken och innovationsforskningen på så sätt att prioriteringen av aktörer och verksamhetsområden inte enbart kan härledas till enskilda individers beslut om att ansöka om statlig finansiering eller ej. Även samspelet mellan människor i organiseringen av samverkansnätverk och policyprogrammens utformning på en institutionell nivå påverkar möjligheten att ansöka om och tilldelas medel. Görandet av kön behöver emellertid inte alltid betraktas som en medveten handling, eftersom avsikten med ett visst agerande kan skilja sig från hur agerandet uppfattas ur ett genusperspektiv (Andersson m.fl. 2009, sid 69). Konsekvenserna av handlandet kan dock bli påtagliga oavsett om det var avsikten eller ej. Inte minst om samma agerande upprepas under en längre tid (ibid, sid 81). Att tillämpa begreppet kön som något som skapas genom våra handlingar gör det möjligt att i analyser urskilja såväl stabilitet som förändring, entydighet som variation (Gunnarsson m.fl. 2003b, sid 6-7). ’Doing gender’ uppmärksammar hur handlingsmönster kan brytas och att kön kan göras på olika sätt på olika platser och vid olika tidpunkter (jmfr Arora-Jonsson 2009, sid 215 & 219). Att se till variation i tid och rum synliggör att människor har ett visst 26 Begreppet ’operationalisering’ används här i betydelsen av en specificering av hur material ska samlas in och sedan tolkas, vilket utgör ett centralt moment i empiriska undersökningar. 66
handlingsutrymme, så kallad ’agency’, inom strukturerna (Thurén 2003, sid 71-72). Även om vissa strukturer kan vara motsträviga och svara med olika former av repressalier och återställare när detta utrymme nyttjas (Abrahamsson 2000, sid 289). Om de dominerande diskurserna och praktikerna tas för givna återskapas också strukturerna, vilket betyder att det krävs en vilja för att åstadkomma förändring (Wahl m.fl. 2001, sid 214). Potentialen för förändring av strukturer på en makronivå är enligt Giddens (1981, sid 172-173) inbyggd i varje tillfälle av social interaktion på mikronivå. ’Doing gender’ har dock kritiserats både för att överbetona mikronivån på bekostnad av makronivån och för att vara överdrivet deterministiskt genom att undervärdera individers handlingsutrymme och motstånd (Moloney & Fenstermaker 2002, sid 194-195). Som svar på denna sorts kritik framhåller Giddens (1981, sid 172-173) att teoretiska analyser inte bör särskilja de handlingar som utförs på mikronivå från den långsiktiga institutionella utvecklingen i samhället. Även Fenstermaker & West (2002, sid xv) ger uttryck för en liknande syn när de påpekar att mikro- och makronivåerna är svåra att hålla isär i analyser av hur kön görs, eftersom dessa nivåer samspelar med varandra. De beskriver förhållandet mellan nivåerna med följande ord: ”It is a relationship between the realities of social structure as it limits choices for what members may say, may do, and may be, and the real autonomy of individuals to shape their interactions in seemingly unbounded ways.” (Fenstermaker & West 2002, sid 218). I min interaktiva och genusvetenskapliga utmaning av innovationsforskning och innovationspolitik tar jag hänsyn till detta samspel mellan mikro- och makronivå genom att analysera variationer och förändring i görandet av kön. Jag kommer särskilt att undersöka vilket handlingsutrymme som skapas i spänningsfältet mellan ett uppifrån- och ett nedifrånperspektiv när det gäller att betrakta insatser för att främja kvinnors företagande och innovation som exempel på innovationssystem. Varje gång ett nytt policyprogram eller forskningsinsats ska utformas finns det möjlighet att göra 67
- Page 17 and 18: använts som verktyg för att främ
- Page 19 and 20: avgränsning snarare än ett ontolo
- Page 21 and 22: som en del i min empiri och som jag
- Page 23 and 24: utanför akademin eftersträvas. I
- Page 25: forskningsfrågor går jag i nästa
- Page 28 and 29: forskningspolitik och arbetslivspol
- Page 30 and 31: tillväxtprogrammen som utgjort mot
- Page 32 and 33: statsvetaren Markus Gossas (2006, s
- Page 34 and 35: (regional) strategy.” Sveriges in
- Page 36 and 37: skogsindustri, kemisk industri, gru
- Page 38 and 39: Könsfördelning Mansdominans (mer
- Page 40 and 41: använder för att nå målen i jä
- Page 42 and 43: (Regeringskansliet 2004, sid 10). E
- Page 44 and 45: långtifrån motsvarar det behov so
- Page 46 and 47: utredningen lyftes ytterligare någ
- Page 48 and 49: vilket bland annat resulterade i en
- Page 50 and 51: ett ’nedifrånperspektiv’. Som
- Page 52 and 53: innovationspolitik. På så sätt h
- Page 54 and 55: konsekvenser, exempelvis i form av
- Page 56 and 57: även han statsvetare, påpekar att
- Page 58 and 59: De omfattande empiriska studier som
- Page 60 and 61: kombinera teorier om innovationssys
- Page 62 and 63: initiativ ofta av interventioner fr
- Page 64 and 65: ett angreppssätt som jag beskriver
- Page 66 and 67: varifrån halva delen av befolkning
- Page 70 and 71: kön på ett sätt som är mer elle
- Page 72 and 73: ett annat sätt än i dagens innova
- Page 74 and 75: att förstå hur olika aktörer och
- Page 76 and 77: när det gäller innovation och inn
- Page 78 and 79: och underrepresentation av kvinnor
- Page 80 and 81: innovationer antas uppstå med hjä
- Page 82 and 83: som kunder och konsumenter utan äv
- Page 84 and 85: koppling mellan de snäva definitio
- Page 86 and 87: forskning. Lundvall (2006b, sid 2)
- Page 88 and 89: Ekonomiforskaren Philip Cooke (m.fl
- Page 90 and 91: espektive uppifrånperspektiv som a
- Page 92 and 93: vem som tillåts bidra till och dra
- Page 94 and 95: att driva en rad projekt i Emma Res
- Page 96 and 97: Figur 4. Forskning i gränslandet m
- Page 98 and 99: på ett och samma angreppssätt Mit
- Page 100 and 101: och med att denna tradition syftar
- Page 102 and 103: sid 7) resonemang. Denna process sk
- Page 104 and 105: avhandlingens möte mellan genusfor
- Page 106 and 107: Gunnarsson (2007) menar att den gen
- Page 108 and 109: en grundpelare i socialt robust kun
- Page 110 and 111: Herr & Anderson (2005, sid 85) kons
- Page 112 and 113: målgrupper för projektets resulta
- Page 114 and 115: utformar och genomför innovationsp
- Page 116 and 117: dialogerna kan förbättra situatio
då begreppet kön som någonting som görs exempelvis vid prioritering av olika aktörer<br />
och verksamhetsområden. 26 I min analys av hur kön görs kan jag ha hjälp av de två<br />
element som Hirdman (1990) identifierat som grundläggande beståndsdelar i ett<br />
patriarkalt genussystem, nämligen könens isärhållande och den manliga normens<br />
primat. Med hjälp av dessa två element kan jag bedöma huruvida kön görs på ett<br />
segregerande och hierarkiskt sätt eller ej. När det gäller en processuell tillämpning av<br />
begreppet ’kön’ har Acker (1990, 1992, 1999) stått för en betydande insats, där hon<br />
bland annat har urskiljt fyra processer i görandet av kön. Dessa processer består av<br />
segregeringsmönster, symboler, identitet och interaktion (se Gunnarsson m.fl. 2007,<br />
sid 13). Processerna belyser hur genus inte enbart kan behandlas som individers<br />
interna angelägenheter, utan hur det även kan analyseras som en interaktion mellan<br />
människor och politiskt-administrativa institutioner (West & Zimmerman 2002, sid 4).<br />
Dessa olika nivåer avspeglas i innovationspolitiken och innovationsforskningen på så<br />
sätt att prioriteringen av aktörer och verksamhetsområden inte enbart kan härledas till<br />
enskilda individers beslut om att ansöka om statlig finansiering eller ej. Även<br />
samspelet mellan människor i organiseringen av samverkansnätverk och<br />
policyprogrammens utformning på en institutionell nivå påverkar möjligheten att<br />
ansöka om och tilldelas medel.<br />
Görandet av kön behöver emellertid inte alltid betraktas som en medveten handling,<br />
eftersom avsikten med ett visst agerande kan skilja sig från hur agerandet uppfattas ur<br />
ett genusperspektiv (Andersson m.fl. 2009, sid 69). Konsekvenserna av handlandet kan<br />
dock bli påtagliga oavsett om det var avsikten eller ej. Inte minst om samma agerande<br />
upprepas under en längre tid (ibid, sid 81). Att tillämpa begreppet kön som något som<br />
skapas genom våra handlingar gör det möjligt att i analyser urskilja såväl stabilitet som<br />
förändring, entydighet som variation (Gunnarsson m.fl. 2003b, sid 6-7). ’Doing<br />
gender’ uppmärksammar hur handlingsmönster kan brytas och att kön kan göras på<br />
olika sätt på olika platser och vid olika tidpunkter (jmfr Arora-Jonsson 2009, sid 215<br />
& 219). Att se till variation i tid och rum synliggör att människor har ett visst<br />
26 Begreppet ’operationalisering’ används här i betydelsen av en specificering av hur material ska samlas in och<br />
sedan tolkas, vilket utgör ett centralt moment i empiriska undersökningar.<br />
66
Change language