Avhandling i fulltext - Forskning

forskningen utgör ett huvudsakligt intresseområde i min studie. Detta eftersom jag tror
att marginaliseringen säger någonting viktigt om hur kön görs i innovationsforskning
och innovationspolitik och om hur detta påverkar fördelningen av makt, inflytande och
nytta när det gäller samverkansnätverk för innovation. Kategorin kvinnor använder jag
därmed som en del i en analys av hur denna kategori konstrueras av olika aktörer. På
så sätt tillämpas begreppet kön som någonting som ”görs” snarare än någonting som
”bara är”, vilket är ett användningssätt som jag diskuterar mer ingående i följande
avsnitt.
Doing gender - att göra kön
I min analys av hur kön görs i innovationsforskning och innovationspolitik kan
angreppssättet ’doing gender’ vara till hjälp. En av de första forskningsrapporterna på
detta område skrevs av sociologerna Candace West och Don H Zimmerman (1987).
Därefter har West vidareutvecklat ’doing gender’ som teori och praktik, bland annat
tillsammans med Sarah Fenstermaker, som även hon är sociolog (se t.ex. Fenstermaker
& West 2002). I Sverige har ’doing gender’ använts av bland andra arbetslivsforskaren
Lena Abrahamsson (2000), pedagogen Susanne Andersson (2003) och
organisationsforskaren Ewa Gunnarsson (m.fl. 2003a & 2007). ’Doing gender’
kännetecknas av en processuell användning av begreppet kön, där kön analyseras som
någonting som dagligen skapas i interaktion mellan människor i organisationer
(Gunnarsson m.fl. 2003b, sid 7). Begreppet genus - det vill säga sociala föreställningar
om kön - tillämpas då som en sorts prestation som är rutinmässig, metodisk och
återkommande (West & Zimmerman 2002, sid 4). Denna prestation riktar
uppmärksamheten mot arbetsfördelning: vem som gör vad, hur, var och när
(Korvajärvi 2003, sid 50). Och mot resursfördelning: vem som får vad, vem som får
makt att styra och vem som blir styrd (West & Zimmerman 2002, sid 18).
West & Zimmerman (2002, sid 13) menar att görandet av kön kan skapa skillnader
mellan kategorierna ’män’ och ’kvinnor’ på ett sätt som inte nödvändigtvis har med
biologisk olikhet att göra. Det är hur denna sociala kategorisering går till i
innovationsforskning och innovationspolitik som jag vill belysa. Jag operationaliserar
65