Avhandling i fulltext - Forskning
Avhandling i fulltext - Forskning Avhandling i fulltext - Forskning
ett angreppssätt som jag beskriver mer ingående nedan. Begreppet ’genus’ syftar enligt historikern Yvonne Hirdman (2001, sid 14) på tankar, praktiker, vanor och föreställningar om människor som kön. Begreppet synliggör därmed hur människor kategoriseras som kvinnor och män på ett socialt och kognitivt plan. Introduktionen av begreppet genus - som hämtades från engelskans ’gender’ - var ett försök att komma bort från tillämpningen av kön som en enkel biologisk variabel (ibid, sid 14; Thurén 2003, sid 50). Istället skulle forskningen uppmärksamma hur kön ”görs” när vi människor tänker, tolkar, uppfattar, symboliserar och definierar kön (ibid, sid 10). Att tillämpa kön som någonting som görs är centralt i angreppssättet ’doing gender’, vilket jag återkommer till nedan. Även filosofen Judith Butler (1990) har lanserat ett begrepp för att beskriva hur kön görs, nämligen ’performativitet’. 25 Hur kön görs av människor - det vill säga hur vi konstruerar kategorier som exempelvis ’kvinnor’ och ’män’ - är ett centralt tema för många genusforskare (ibid, sid 10-11). Utifrån dessa resonemang blir det rätt meningslöst att särskilja mellan begreppen kön och genus, eftersom det ger intrycket att det skulle vara möjligt att avgöra vad som är biologiskt betingat och vad som är socialt konstruerat hos människor. Det biologiska är enligt kritikerna inte någonting som går att skildra objektivt, utan som ständigt formas i ett samspel med sociala föreställningar (Butler 1990, sid 8-9; Gothlin 1999; Åström 2005, sid 53). Jag använder uttrycken ”att göra kön” och ”att konstruera genus” som synonyma, på ett sätt som belyser den ömsesidiga konstruktionen av de sociala och biologiska aspekterna av kön. Enligt den definition av begreppet ’jämställdhet’ som presenteras i Nationalencyklopedin innebär det ”att olika personer har samma möjligheter och rättigheter, särskilt ifråga om kvinnor i relation till män” (www.ne.se/artikel/1065249 26 jan 2009). Inom genusforskningen betraktas jämställdhet som ett problematiskt begrepp. Visserligen kan en önskan om ett jämställt samhälle vara en drivkraft för att forska om genus och hur kön görs, på det sätt som benämnts som ”forskning för ökad jämställdhet”. Samtidigt blir det allt vanligare att genusforskare problematiserar 25 För en jämförelse mellan ‘performativitet’ och ‘doing gender’, se Moloney & Fenstermaker (2002). 62
jämställdhet som begrepp, vilket gett upphov till det som kallats för ”forskning om jämställdhet” (Eduards 1995, sid 57). Sådan forskning har bland annat innefattat en kritisk granskning av Sveriges jämställdhetspolitik utifrån en förståelse av jämställdhetsbegreppet som mångtydigt (Rönnblom 2002, sid 20-22; Hudson & Rönnblom 2007, sid 48; Magnusson m.fl. 2008, sid 7 ff; Rönnblom 2008, sid 34; Wahl m.fl. 2008, sid 132-133). I min avhandling möts flera olika förhållningssätt till jämställdhet som begrepp. Min problematisering av innovationspolitiken innebär att jag kritiskt granskar regeringens definition av jämställdhet och dess ambition att alla politikområden ska jämställdhetsintegreras. Samtidigt vill jag bidra till att kvinnor och män får lika stort inflytande och nytta i innovationspolitiken, vilket kan förstås som en önskan om en särskild sorts jämställdhet. Kanske vore dock ’emancipation’ ett lämpligare begrepp än jämställdhet för att beskriva min strävan efter social och politisk förändring. Genom att ersätta begreppet jämställdhet med begreppet emancipation undviker jag att återskapa den heteronormativa ordning som jämställdhetsbegreppet implicit bär med sig. I denna ordning tillåts ofta män utgöra norm i de visioner som eftersträvas och kvinnor förväntas arbeta tillsammans med män i en andra av samförstånd (jmfr Eduards 1995, sid 59; Rönnblom 2002, sid 255; Walby 2005, sid 326; Wahl m.fl. 2008, sid 121-122). ’Kvinnor’ - en splittrad kategori Eftersom jag har ambitionen att bidra till genusforskning om innovationspolitik och innovationssystem är det befogat att i anknytning till ovanstående tre begrepp diskutera min användning av ’kvinnor’ som kategori. Historikern Eva Blomberg (2008, sid 67) menar att en sådan kategorisering riskerar att bidra till segregering, marginalisering och utpekande. Samtidigt ser hon behovet av att referera till kvinnor som kategori för att synliggöra de problem som finns och för att möjliggöra politiska insatser för att komma till rätta med dessa problem. Sociologen Judy Wajcman (1991, sid 11) har föreslagit en lösning på detta dilemma. Hon framhåller vikten av att i genusforskning inte utgå från kategorin kvinnor som en gemensam utkikspunkt 63
- Page 15 and 16: 1. Samverkan för innovation - en f
- Page 17 and 18: använts som verktyg för att främ
- Page 19 and 20: avgränsning snarare än ett ontolo
- Page 21 and 22: som en del i min empiri och som jag
- Page 23 and 24: utanför akademin eftersträvas. I
- Page 25: forskningsfrågor går jag i nästa
- Page 28 and 29: forskningspolitik och arbetslivspol
- Page 30 and 31: tillväxtprogrammen som utgjort mot
- Page 32 and 33: statsvetaren Markus Gossas (2006, s
- Page 34 and 35: (regional) strategy.” Sveriges in
- Page 36 and 37: skogsindustri, kemisk industri, gru
- Page 38 and 39: Könsfördelning Mansdominans (mer
- Page 40 and 41: använder för att nå målen i jä
- Page 42 and 43: (Regeringskansliet 2004, sid 10). E
- Page 44 and 45: långtifrån motsvarar det behov so
- Page 46 and 47: utredningen lyftes ytterligare någ
- Page 48 and 49: vilket bland annat resulterade i en
- Page 50 and 51: ett ’nedifrånperspektiv’. Som
- Page 52 and 53: innovationspolitik. På så sätt h
- Page 54 and 55: konsekvenser, exempelvis i form av
- Page 56 and 57: även han statsvetare, påpekar att
- Page 58 and 59: De omfattande empiriska studier som
- Page 60 and 61: kombinera teorier om innovationssys
- Page 62 and 63: initiativ ofta av interventioner fr
- Page 66 and 67: varifrån halva delen av befolkning
- Page 68 and 69: då begreppet kön som någonting s
- Page 70 and 71: kön på ett sätt som är mer elle
- Page 72 and 73: ett annat sätt än i dagens innova
- Page 74 and 75: att förstå hur olika aktörer och
- Page 76 and 77: när det gäller innovation och inn
- Page 78 and 79: och underrepresentation av kvinnor
- Page 80 and 81: innovationer antas uppstå med hjä
- Page 82 and 83: som kunder och konsumenter utan äv
- Page 84 and 85: koppling mellan de snäva definitio
- Page 86 and 87: forskning. Lundvall (2006b, sid 2)
- Page 88 and 89: Ekonomiforskaren Philip Cooke (m.fl
- Page 90 and 91: espektive uppifrånperspektiv som a
- Page 92 and 93: vem som tillåts bidra till och dra
- Page 94 and 95: att driva en rad projekt i Emma Res
- Page 96 and 97: Figur 4. Forskning i gränslandet m
- Page 98 and 99: på ett och samma angreppssätt Mit
- Page 100 and 101: och med att denna tradition syftar
- Page 102 and 103: sid 7) resonemang. Denna process sk
- Page 104 and 105: avhandlingens möte mellan genusfor
- Page 106 and 107: Gunnarsson (2007) menar att den gen
- Page 108 and 109: en grundpelare i socialt robust kun
- Page 110 and 111: Herr & Anderson (2005, sid 85) kons
- Page 112 and 113: målgrupper för projektets resulta
jämställdhet som begrepp, vilket gett upphov till det som kallats för ”forskning om<br />
jämställdhet” (Eduards 1995, sid 57). Sådan forskning har bland annat innefattat en<br />
kritisk granskning av Sveriges jämställdhetspolitik utifrån en förståelse av<br />
jämställdhetsbegreppet som mångtydigt (Rönnblom 2002, sid 20-22; Hudson &<br />
Rönnblom 2007, sid 48; Magnusson m.fl. 2008, sid 7 ff; Rönnblom 2008, sid 34; Wahl<br />
m.fl. 2008, sid 132-133).<br />
I min avhandling möts flera olika förhållningssätt till jämställdhet som begrepp. Min<br />
problematisering av innovationspolitiken innebär att jag kritiskt granskar regeringens<br />
definition av jämställdhet och dess ambition att alla politikområden ska<br />
jämställdhetsintegreras. Samtidigt vill jag bidra till att kvinnor och män får lika stort<br />
inflytande och nytta i innovationspolitiken, vilket kan förstås som en önskan om en<br />
särskild sorts jämställdhet. Kanske vore dock ’emancipation’ ett lämpligare begrepp än<br />
jämställdhet för att beskriva min strävan efter social och politisk förändring. Genom<br />
att ersätta begreppet jämställdhet med begreppet emancipation undviker jag att<br />
återskapa den heteronormativa ordning som jämställdhetsbegreppet implicit bär med<br />
sig. I denna ordning tillåts ofta män utgöra norm i de visioner som eftersträvas och<br />
kvinnor förväntas arbeta tillsammans med män i en andra av samförstånd (jmfr<br />
Eduards 1995, sid 59; Rönnblom 2002, sid 255; Walby 2005, sid 326; Wahl m.fl.<br />
2008, sid 121-122).<br />
’Kvinnor’ - en splittrad kategori<br />
Eftersom jag har ambitionen att bidra till genusforskning om innovationspolitik och<br />
innovationssystem är det befogat att i anknytning till ovanstående tre begrepp<br />
diskutera min användning av ’kvinnor’ som kategori. Historikern Eva Blomberg<br />
(2008, sid 67) menar att en sådan kategorisering riskerar att bidra till segregering,<br />
marginalisering och utpekande. Samtidigt ser hon behovet av att referera till kvinnor<br />
som kategori för att synliggöra de problem som finns och för att möjliggöra politiska<br />
insatser för att komma till rätta med dessa problem. Sociologen Judy Wajcman (1991,<br />
sid 11) har föreslagit en lösning på detta dilemma. Hon framhåller vikten av att i<br />
genusforskning inte utgå från kategorin kvinnor som en gemensam utkikspunkt<br />
63
Change language