Avhandling i fulltext - Forskning

ett angreppssätt som jag beskriver mer ingående nedan.
Begreppet ’genus’ syftar enligt historikern Yvonne Hirdman (2001, sid 14) på tankar,
praktiker, vanor och föreställningar om människor som kön. Begreppet synliggör
därmed hur människor kategoriseras som kvinnor och män på ett socialt och kognitivt
plan. Introduktionen av begreppet genus - som hämtades från engelskans ’gender’ -
var ett försök att komma bort från tillämpningen av kön som en enkel biologisk
variabel (ibid, sid 14; Thurén 2003, sid 50). Istället skulle forskningen uppmärksamma
hur kön ”görs” när vi människor tänker, tolkar, uppfattar, symboliserar och definierar
kön (ibid, sid 10). Att tillämpa kön som någonting som görs är centralt i angreppssättet
’doing gender’, vilket jag återkommer till nedan. Även filosofen Judith Butler (1990)
har lanserat ett begrepp för att beskriva hur kön görs, nämligen ’performativitet’. 25 Hur
kön görs av människor - det vill säga hur vi konstruerar kategorier som exempelvis
’kvinnor’ och ’män’ - är ett centralt tema för många genusforskare (ibid, sid 10-11).
Utifrån dessa resonemang blir det rätt meningslöst att särskilja mellan begreppen kön
och genus, eftersom det ger intrycket att det skulle vara möjligt att avgöra vad som är
biologiskt betingat och vad som är socialt konstruerat hos människor. Det biologiska
är enligt kritikerna inte någonting som går att skildra objektivt, utan som ständigt
formas i ett samspel med sociala föreställningar (Butler 1990, sid 8-9; Gothlin 1999;
Åström 2005, sid 53). Jag använder uttrycken ”att göra kön” och ”att konstruera
genus” som synonyma, på ett sätt som belyser den ömsesidiga konstruktionen av de
sociala och biologiska aspekterna av kön.
Enligt den definition av begreppet ’jämställdhet’ som presenteras i
Nationalencyklopedin innebär det ”att olika personer har samma möjligheter och
rättigheter, särskilt ifråga om kvinnor i relation till män” (www.ne.se/artikel/1065249
26 jan 2009). Inom genusforskningen betraktas jämställdhet som ett problematiskt
begrepp. Visserligen kan en önskan om ett jämställt samhälle vara en drivkraft för att
forska om genus och hur kön görs, på det sätt som benämnts som ”forskning för ökad
jämställdhet”. Samtidigt blir det allt vanligare att genusforskare problematiserar
25 För en jämförelse mellan ‘performativitet’ och ‘doing gender’, se Moloney & Fenstermaker (2002).
62