Avhandling i fulltext - Forskning
Avhandling i fulltext - Forskning Avhandling i fulltext - Forskning
initiativ ofta av interventioner från statligt och kommersiellt håll. Det som motiverar prefixet ’gräsrots-’ är inte att all verksamhet sker just på gräsrotsnivå, utan att förutsättningen för verksamhetens existens är den direkta involveringen av människor som berörs av det aktuella policyproblemet. I och med att den ideella/civila sektorn organiserar berörda och kommunicerar deras intressen spelar denna sektor ofta en betydande roll i de initiativ som tas på gräsrotsnivå (Jégou & Manzini 2008, sid 34 & 137). Det är just relationen mellan de enskilda aktörerna och de politiskt-administrativa ramverken som jag vill uppmärksamma i min analys av hur spänningsfältet mellan ett uppifrån- och ett nedifrånperspektiv i innovationspolitik och innovationsforskning påverkar handlingsutrymmet att betrakta insatser för att främja kvinnors företagande och innovation som exempel på innovationssystem. Genom att uppmärksamma några av de aktörer och verksamhetsområden som hittills har marginaliserats i politiken och forskningen visar jag hur de fyra samverkansnätverkens insatser - på en mikronivå - föreslår ett alternativ till hur innovationssystem kan främjas via de politisktadministrativa institutionerna - på en makronivå. Samtidigt som samverkansnätverken å sin sida påverkas av ramarna för de befintliga strukturerna. I följande avsnitt diskuterar jag hur det teoretiska angreppssättet ’doing gender’ erbjuder en analytisk referensram som sammanför enskilda individers handlingsutrymme med samhälleliga strukturer när det gäller görandet av kön. Det angreppssättet är användbart i mina studier av hur kön görs i innovationsforskning och innovationspolitik. Görande av kön i politik och forskning Som flera forskare under historiens lopp har konstaterat är genus - det vill säga sociala och kulturella föreställningar om kön - ett grundläggande element i all organisering (se t.ex. Acker 1992; Abrahamsson 2000; Rees 2000; Beauvoir 2008/1949; Engels 2008/1884). Detta motiverar att detta avsnitt om görandet av kön i innovationspolitik och innovationsforskning placerats före de senare avsnitten om organisering av innovationssystem. Avsnittet inleds med en diskussion kring några av de teoretiska begrepp som används i genusforskning och om hur dessa tillämpas i min avhandling. 60
Därefter följer ett resonemang kring ’kvinnor’ som en splittrad kategori. Sedan riktar jag uppmärksamheten mot angreppssättet ’doing gender’ som gör det möjligt att analysera kön som något som ”görs” i samspel mellan människor. Jag argumenterar för att detta angreppssätt är tillämpbart även i relation till innovationsforskning och innovationspolitik. De fyra samverkansnätverk som ingått i min avhandlingsprocess har uppmärksammat att maktrelationer utgör en viktig pusselbit för att förstå hur kön görs i denna politik och forskning. Därför åtföljs detta av en rannsakan av relationen mellan kön och makt i studier av politik. Vidare redogör jag för forskningsläget när det gäller genus i innovationspolitik och innovationssystem. Detta följs av en diskussion om hur Bacchis angreppssätt för att studera problemrepresentation i politik kan bidra till att förstå hur kön görs i statliga satsningar på innovationssystem och kluster. Kön, genus och jämställdhet som teoretiska begrepp Inom genusforskningen förekommer tre teoretiska begrepp som på olika sätt belyser hur människor kategoriseras och värderas. De tre begreppen är ’kön’, ’genus’ och ’jämställdhet’. I detta avsnitt uppmärksammar jag hur dessa begrepp har tolkats inom forskningen och redogör för hur jag använder begreppen. Begreppet ’kön’ har de senaste decennierna kommit att användas på två olika sätt. Dels har det använts som en slags enkel biologisk variabel (Hirdman 2001, sid 14). Detta användningssätt förekommer bland annat i statistiska data när uppgifter för män respektive kvinnor redovisas separat (se t.ex. På tal om kvinnors och män 2008). Trots att jag generellt inte använder kön som en enkel biologisk variabel förekommer ett undantag när jag presenterar statistiska uppgifter över könssegregeringen på Sveriges arbetsmarknad. Begreppet kön har inom genusforskningen även använts som beteckning för hur människor kategoriseras som kvinnor och män utifrån sociala föreställningar, vilket liknar användningen av begreppet genus enligt nedan (Butler 1990, sid 8-9; Thurén 2003, sid 14). 24 Detta märks i min avhandling där uttrycket ”att göra kön” förekommer som ska läsas som en översättning av ’doing gender’, vilket är 24 Denna användning av begreppet kön är vanlig inom genusforskningen i bland annat Norge och Danmark (se t.ex. www.nikk.no och http://koensforskning.soc.ku.dk). 61
- Page 12 and 13: Innovation i samverkansnätverket,
- Page 15 and 16: 1. Samverkan för innovation - en f
- Page 17 and 18: använts som verktyg för att främ
- Page 19 and 20: avgränsning snarare än ett ontolo
- Page 21 and 22: som en del i min empiri och som jag
- Page 23 and 24: utanför akademin eftersträvas. I
- Page 25: forskningsfrågor går jag i nästa
- Page 28 and 29: forskningspolitik och arbetslivspol
- Page 30 and 31: tillväxtprogrammen som utgjort mot
- Page 32 and 33: statsvetaren Markus Gossas (2006, s
- Page 34 and 35: (regional) strategy.” Sveriges in
- Page 36 and 37: skogsindustri, kemisk industri, gru
- Page 38 and 39: Könsfördelning Mansdominans (mer
- Page 40 and 41: använder för att nå målen i jä
- Page 42 and 43: (Regeringskansliet 2004, sid 10). E
- Page 44 and 45: långtifrån motsvarar det behov so
- Page 46 and 47: utredningen lyftes ytterligare någ
- Page 48 and 49: vilket bland annat resulterade i en
- Page 50 and 51: ett ’nedifrånperspektiv’. Som
- Page 52 and 53: innovationspolitik. På så sätt h
- Page 54 and 55: konsekvenser, exempelvis i form av
- Page 56 and 57: även han statsvetare, påpekar att
- Page 58 and 59: De omfattande empiriska studier som
- Page 60 and 61: kombinera teorier om innovationssys
- Page 64 and 65: ett angreppssätt som jag beskriver
- Page 66 and 67: varifrån halva delen av befolkning
- Page 68 and 69: då begreppet kön som någonting s
- Page 70 and 71: kön på ett sätt som är mer elle
- Page 72 and 73: ett annat sätt än i dagens innova
- Page 74 and 75: att förstå hur olika aktörer och
- Page 76 and 77: när det gäller innovation och inn
- Page 78 and 79: och underrepresentation av kvinnor
- Page 80 and 81: innovationer antas uppstå med hjä
- Page 82 and 83: som kunder och konsumenter utan äv
- Page 84 and 85: koppling mellan de snäva definitio
- Page 86 and 87: forskning. Lundvall (2006b, sid 2)
- Page 88 and 89: Ekonomiforskaren Philip Cooke (m.fl
- Page 90 and 91: espektive uppifrånperspektiv som a
- Page 92 and 93: vem som tillåts bidra till och dra
- Page 94 and 95: att driva en rad projekt i Emma Res
- Page 96 and 97: Figur 4. Forskning i gränslandet m
- Page 98 and 99: på ett och samma angreppssätt Mit
- Page 100 and 101: och med att denna tradition syftar
- Page 102 and 103: sid 7) resonemang. Denna process sk
- Page 104 and 105: avhandlingens möte mellan genusfor
- Page 106 and 107: Gunnarsson (2007) menar att den gen
- Page 108 and 109: en grundpelare i socialt robust kun
- Page 110 and 111: Herr & Anderson (2005, sid 85) kons
Därefter följer ett resonemang kring ’kvinnor’ som en splittrad kategori. Sedan riktar<br />
jag uppmärksamheten mot angreppssättet ’doing gender’ som gör det möjligt att<br />
analysera kön som något som ”görs” i samspel mellan människor. Jag argumenterar<br />
för att detta angreppssätt är tillämpbart även i relation till innovationsforskning och<br />
innovationspolitik. De fyra samverkansnätverk som ingått i min avhandlingsprocess<br />
har uppmärksammat att maktrelationer utgör en viktig pusselbit för att förstå hur kön<br />
görs i denna politik och forskning. Därför åtföljs detta av en rannsakan av relationen<br />
mellan kön och makt i studier av politik. Vidare redogör jag för forskningsläget när det<br />
gäller genus i innovationspolitik och innovationssystem. Detta följs av en diskussion<br />
om hur Bacchis angreppssätt för att studera problemrepresentation i politik kan bidra<br />
till att förstå hur kön görs i statliga satsningar på innovationssystem och kluster.<br />
Kön, genus och jämställdhet som teoretiska begrepp<br />
Inom genusforskningen förekommer tre teoretiska begrepp som på olika sätt belyser<br />
hur människor kategoriseras och värderas. De tre begreppen är ’kön’, ’genus’ och<br />
’jämställdhet’. I detta avsnitt uppmärksammar jag hur dessa begrepp har tolkats inom<br />
forskningen och redogör för hur jag använder begreppen.<br />
Begreppet ’kön’ har de senaste decennierna kommit att användas på två olika sätt.<br />
Dels har det använts som en slags enkel biologisk variabel (Hirdman 2001, sid 14).<br />
Detta användningssätt förekommer bland annat i statistiska data när uppgifter för män<br />
respektive kvinnor redovisas separat (se t.ex. På tal om kvinnors och män 2008). Trots<br />
att jag generellt inte använder kön som en enkel biologisk variabel förekommer ett<br />
undantag när jag presenterar statistiska uppgifter över könssegregeringen på Sveriges<br />
arbetsmarknad. Begreppet kön har inom genusforskningen även använts som<br />
beteckning för hur människor kategoriseras som kvinnor och män utifrån sociala<br />
föreställningar, vilket liknar användningen av begreppet genus enligt nedan (Butler<br />
1990, sid 8-9; Thurén 2003, sid 14). 24 Detta märks i min avhandling där uttrycket ”att<br />
göra kön” förekommer som ska läsas som en översättning av ’doing gender’, vilket är<br />
24 Denna användning av begreppet kön är vanlig inom genusforskningen i bland annat Norge och Danmark (se<br />
t.ex. www.nikk.no och http://koensforskning.soc.ku.dk).<br />
61
Change language