Avhandling i fulltext - Forskning

avgränsas till att enbart röra kommersialisering, medan ett nedifrånperspektiv
uppmärksammar flera sorters nytta.
Nedifrånperspektiv i studier av politik
Jag vill gestalta ett bredare spektrum av aktörer och verksamhetsområden än i den
gängse innovationspolitiken och innovationsforskningen. Därför kommer jag här att
diskutera en analytisk ansats som gör det möjligt att studera organisering av
innovationssystem och styrning av innovationspolitik utan att i förväg bestämma vilka
aktörer och områden som är relevanta. Denna analytiska ansats betecknar jag som ett
’nedifrånperspektiv’ i studier av politik eftersom det gestaltar hur ett visst
politikområde betraktas av aktörer på gräsrotsnivå. I detta avsnitt jämförs denna ansats
med en alternativ analytisk ansats som jag valt att kalla för ett ’uppifrånperspektiv’ i
studier av politik. I denna ansats utses relevanta aktörer och områden i förväg, redan
innan de empiriska studierna har genomförts. Ett sådant förfarande gestaltar främst hur
ett visst politikområde betraktas av statliga aktörer på nationell - och till viss del
regional - nivå. Dessa båda perspektiv har länge använts som analytiska ansatser inom
statsvetenskaplig forskning. De har då syftat till att studera och förstå hur politiska
insatser utformas och genomförs (Sabatier 1986; Matland 1995). Genom att applicera
nedifrånperspektivet som analytisk ansats på ett relativt nytt område för politiska
insatser - det vill säga främjandet av innovationssystem och kluster - vill jag bidra till
vidareutvecklingen av denna statsvetenskapliga analytiska tradition. Tidigare har ett
nedifrånperspektiv tillämpats i relation till innovationssystem och kluster endast av en
handfull forskare (t.ex. Goldfarb & Henrekson 2003; Fromhold-Eisebith & Eisebith
2005).
I detta avsnitt kommer jag särskilt att diskutera det angreppssätt för att lägga an ett
nedifrånperspektiv i studier av politik som förespråkas av statsvetaren Lars Carlsson.
Därtill kommer jag att rannsaka ytterligare några teorier som berikar och kompletterar
detta angreppssätt. Enligt Carlsson (2000a, sid 205) kan politik - eller ’policy’ som det
även kallas - definieras som en uppsättning idéer och det praktiska sökandet efter
institutionella arrangemang för att förverkliga dessa. Rune Premfors (1989, sid 9),
53