Avhandling i fulltext - Forskning
Avhandling i fulltext - Forskning Avhandling i fulltext - Forskning
konsekvenser, exempelvis i form av resursfördelning och olika innovationer. Angreppssättet för att studera problemrepresentation i innovationspolitiken kan här användas som utgångspunkt för att belysa vilka effekter organiseringen av innovationssystem får för olika aktörers och verksamhetsområdens möjlighet att ta del av de resurser som fördelas via politik och forskning (jmfr Bacchi 1999). Ett resonemang riktar särskilt uppmärksamheten mot formen på de innovationer som utvecklas, vilket jag menar utgör en relevant materiell effekt i och med att innovationssystem syftar just till att främja utvecklingen av innovationer (jmfr Blake & Hanson 2005). De vida definitionerna av innovation som visar att innovationer kan ta sig en rad olika former - allt från metoder till tjänster, produkter och upplevelser - kan vara användbara för att beskriva de materiella effekterna i innovationssystem utifrån ett nedifrånperspektiv (jmfr Benner 2005; Frankelius 2005). Den analysmodell som utvecklades inom Emma Resurscentrum bestod av tre cirklar. Under mitt avhandlingsarbete har jag lagt till en fjärde cirkel med beteckningen ’Immateriella effekter’. Detta eftersom jag i mitt empiriska material fann att det fanns en form av effekter som inte syntes i den ursprungliga modellen. Insatserna för att främja kvinnors företagande och innovation har syftat till att åstadkomma såväl materiella som immateriella resultat, vilket motiverade en fjärde cirkel. Begreppet ’immateriell’ syftar på de konsekvenser och resultat i innovationssystem och kluster som inte tar sig materiell form. Dessa immateriella effekter kan exempelvis utgöras av visioner om vilka sociala tillstånd som betraktas som eftersträvansvärda i utvecklingen av samverkansnätverk för innovation. ’Ekonomisk tillväxt’ och ’hållbar utveckling’ är två exempel på sådana sociala tillstånd. Till denna cirkel kan angreppssättet för att studera organisering och klassificering av innovationssystem bidra (jmfr Frankelius 2005). Där uppmärksammas vilka antaganden som kännetecknar innovationssystem när det gäller betydelsen av teknik kontra sociala relationer. Dessa antaganden indikerar vilka sorters effekter på samhället som eftersträvas. En snäv respektive en vid definition av innovation kan också utgöra ett tillskott i den fjärde cirkeln (jmfr Benner 2005; Frankelius 2005). Då tänker jag särskilt på skillnaden i synen på hur innovationer kan komma till nytta i samhället, där nytta utifrån ett uppifrånperspektiv 52
avgränsas till att enbart röra kommersialisering, medan ett nedifrånperspektiv uppmärksammar flera sorters nytta. Nedifrånperspektiv i studier av politik Jag vill gestalta ett bredare spektrum av aktörer och verksamhetsområden än i den gängse innovationspolitiken och innovationsforskningen. Därför kommer jag här att diskutera en analytisk ansats som gör det möjligt att studera organisering av innovationssystem och styrning av innovationspolitik utan att i förväg bestämma vilka aktörer och områden som är relevanta. Denna analytiska ansats betecknar jag som ett ’nedifrånperspektiv’ i studier av politik eftersom det gestaltar hur ett visst politikområde betraktas av aktörer på gräsrotsnivå. I detta avsnitt jämförs denna ansats med en alternativ analytisk ansats som jag valt att kalla för ett ’uppifrånperspektiv’ i studier av politik. I denna ansats utses relevanta aktörer och områden i förväg, redan innan de empiriska studierna har genomförts. Ett sådant förfarande gestaltar främst hur ett visst politikområde betraktas av statliga aktörer på nationell - och till viss del regional - nivå. Dessa båda perspektiv har länge använts som analytiska ansatser inom statsvetenskaplig forskning. De har då syftat till att studera och förstå hur politiska insatser utformas och genomförs (Sabatier 1986; Matland 1995). Genom att applicera nedifrånperspektivet som analytisk ansats på ett relativt nytt område för politiska insatser - det vill säga främjandet av innovationssystem och kluster - vill jag bidra till vidareutvecklingen av denna statsvetenskapliga analytiska tradition. Tidigare har ett nedifrånperspektiv tillämpats i relation till innovationssystem och kluster endast av en handfull forskare (t.ex. Goldfarb & Henrekson 2003; Fromhold-Eisebith & Eisebith 2005). I detta avsnitt kommer jag särskilt att diskutera det angreppssätt för att lägga an ett nedifrånperspektiv i studier av politik som förespråkas av statsvetaren Lars Carlsson. Därtill kommer jag att rannsaka ytterligare några teorier som berikar och kompletterar detta angreppssätt. Enligt Carlsson (2000a, sid 205) kan politik - eller ’policy’ som det även kallas - definieras som en uppsättning idéer och det praktiska sökandet efter institutionella arrangemang för att förverkliga dessa. Rune Premfors (1989, sid 9), 53
- Page 4 and 5: Tryck: Universitetstryckeriet, Lule
- Page 7 and 8: Förord En resa mellan olika värld
- Page 9: innovationspolitik. De forsknings-
- Page 12 and 13: Innovation i samverkansnätverket,
- Page 15 and 16: 1. Samverkan för innovation - en f
- Page 17 and 18: använts som verktyg för att främ
- Page 19 and 20: avgränsning snarare än ett ontolo
- Page 21 and 22: som en del i min empiri och som jag
- Page 23 and 24: utanför akademin eftersträvas. I
- Page 25: forskningsfrågor går jag i nästa
- Page 28 and 29: forskningspolitik och arbetslivspol
- Page 30 and 31: tillväxtprogrammen som utgjort mot
- Page 32 and 33: statsvetaren Markus Gossas (2006, s
- Page 34 and 35: (regional) strategy.” Sveriges in
- Page 36 and 37: skogsindustri, kemisk industri, gru
- Page 38 and 39: Könsfördelning Mansdominans (mer
- Page 40 and 41: använder för att nå målen i jä
- Page 42 and 43: (Regeringskansliet 2004, sid 10). E
- Page 44 and 45: långtifrån motsvarar det behov so
- Page 46 and 47: utredningen lyftes ytterligare någ
- Page 48 and 49: vilket bland annat resulterade i en
- Page 50 and 51: ett ’nedifrånperspektiv’. Som
- Page 52 and 53: innovationspolitik. På så sätt h
- Page 56 and 57: även han statsvetare, påpekar att
- Page 58 and 59: De omfattande empiriska studier som
- Page 60 and 61: kombinera teorier om innovationssys
- Page 62 and 63: initiativ ofta av interventioner fr
- Page 64 and 65: ett angreppssätt som jag beskriver
- Page 66 and 67: varifrån halva delen av befolkning
- Page 68 and 69: då begreppet kön som någonting s
- Page 70 and 71: kön på ett sätt som är mer elle
- Page 72 and 73: ett annat sätt än i dagens innova
- Page 74 and 75: att förstå hur olika aktörer och
- Page 76 and 77: när det gäller innovation och inn
- Page 78 and 79: och underrepresentation av kvinnor
- Page 80 and 81: innovationer antas uppstå med hjä
- Page 82 and 83: som kunder och konsumenter utan äv
- Page 84 and 85: koppling mellan de snäva definitio
- Page 86 and 87: forskning. Lundvall (2006b, sid 2)
- Page 88 and 89: Ekonomiforskaren Philip Cooke (m.fl
- Page 90 and 91: espektive uppifrånperspektiv som a
- Page 92 and 93: vem som tillåts bidra till och dra
- Page 94 and 95: att driva en rad projekt i Emma Res
- Page 96 and 97: Figur 4. Forskning i gränslandet m
- Page 98 and 99: på ett och samma angreppssätt Mit
- Page 100 and 101: och med att denna tradition syftar
- Page 102 and 103: sid 7) resonemang. Denna process sk
konsekvenser, exempelvis i form av resursfördelning och olika innovationer.<br />
Angreppssättet för att studera problemrepresentation i innovationspolitiken kan här<br />
användas som utgångspunkt för att belysa vilka effekter organiseringen av<br />
innovationssystem får för olika aktörers och verksamhetsområdens möjlighet att ta del<br />
av de resurser som fördelas via politik och forskning (jmfr Bacchi 1999). Ett<br />
resonemang riktar särskilt uppmärksamheten mot formen på de innovationer som<br />
utvecklas, vilket jag menar utgör en relevant materiell effekt i och med att<br />
innovationssystem syftar just till att främja utvecklingen av innovationer (jmfr Blake<br />
& Hanson 2005). De vida definitionerna av innovation som visar att innovationer kan<br />
ta sig en rad olika former - allt från metoder till tjänster, produkter och upplevelser -<br />
kan vara användbara för att beskriva de materiella effekterna i innovationssystem<br />
utifrån ett nedifrånperspektiv (jmfr Benner 2005; Frankelius 2005).<br />
Den analysmodell som utvecklades inom Emma Resurscentrum bestod av tre cirklar.<br />
Under mitt avhandlingsarbete har jag lagt till en fjärde cirkel med beteckningen<br />
’Immateriella effekter’. Detta eftersom jag i mitt empiriska material fann att det fanns<br />
en form av effekter som inte syntes i den ursprungliga modellen. Insatserna för att<br />
främja kvinnors företagande och innovation har syftat till att åstadkomma såväl<br />
materiella som immateriella resultat, vilket motiverade en fjärde cirkel. Begreppet<br />
’immateriell’ syftar på de konsekvenser och resultat i innovationssystem och kluster<br />
som inte tar sig materiell form. Dessa immateriella effekter kan exempelvis utgöras av<br />
visioner om vilka sociala tillstånd som betraktas som eftersträvansvärda i utvecklingen<br />
av samverkansnätverk för innovation. ’Ekonomisk tillväxt’ och ’hållbar utveckling’ är<br />
två exempel på sådana sociala tillstånd. Till denna cirkel kan angreppssättet för att<br />
studera organisering och klassificering av innovationssystem bidra (jmfr Frankelius<br />
2005). Där uppmärksammas vilka antaganden som kännetecknar innovationssystem<br />
när det gäller betydelsen av teknik kontra sociala relationer. Dessa antaganden<br />
indikerar vilka sorters effekter på samhället som eftersträvas. En snäv respektive en<br />
vid definition av innovation kan också utgöra ett tillskott i den fjärde cirkeln (jmfr<br />
Benner 2005; Frankelius 2005). Då tänker jag särskilt på skillnaden i synen på hur<br />
innovationer kan komma till nytta i samhället, där nytta utifrån ett uppifrånperspektiv<br />
52
Change language