Avhandling i fulltext - Forskning

ett ’nedifrånperspektiv’. Som analytisk ansats innebär nedifrånperspektivet att
politiken på ett visst område studeras utifrån hur människor på gräsrotsnivå identifierar
policyproblem och bidrar till att lösa dessa, vilket betyder att enskilda aktörer står i
centrum för uppmärksamheten (Giddens 1981, sid 161; Sabatier 1986, sid 148). I
denna ansats bestäms inte olika aktörers och områdens relevans i förväg utan
relevansen fastställs genom empiriska studier. De lågt prioriterade aktörerna och
områdena skulle inte bli lika synliga om jag använde de delar av teorierna som enbart
uppmärksammar betydelsen av ett fåtal, centralt utpekade, aktörer och områden, vilket
är fallet i ett ’uppifrånperspektiv’. Som analytisk ansats innebär uppifrånperspektivet
att politiken på ett visst område studeras utifrån beslutsfattarnas avsikter så som de tar
sig uttryck i lagar och policyprogram, vilket medför att de politiskt-administrativa
institutionerna står i centrum för uppmärksamheten (Giddens 1981, sid 161;
Sannerstedt 2001, sid 24-25). Kapitlet inleds med en presentation av den analysmodell
för genusforskning om innovationssystem som jag kommer att använda för att belysa
de insikter som mitt empiriska material ger upphov till. Därefter följer en genomgång
av de tre grupper av teorier som ingår i min analytiska referensram och som inspirerat
min vidareutveckling av analysmodellen. I slutet av kapitlet ger jag en sammanvägd
bild av hur teorierna påverkar möjligheten att lägga an ett nedifrånperspektiv som
analytisk ansats i studier av innovationspolitik och innovationsforskning.
Analysmodell för genusforskning om innovationssystem
Inom ramen för projektet Klusterbygge ur ett jämställdhetsperspektiv (2002-2005)
utvecklade Emma Resurscentrum - ett av de samverkansnätverk som ingått i min
avhandlingsprocess - en analysmodell för genusanalys och jämställdhetsarbete i
kluster och innovationssystem (Lindberg 2006, sid 29). Tanken var att modellen skulle
kunna tillämpas både av de samverkansnätverk som betecknar sig som kluster och
innovationssystem, och av de myndigheter som främjar sådana formationer. Eftersom
mitt avhandlingsarbete har formats av ett samspel mellan teori och praktik har Emma
Resurscentrums modell kommit att utgöra en referensram för att belysa mitt empiriska
material. Modellen är användbar för att strukturera min analys. Detta syns bland annat
i rubriceringen av avhandlingens analyskapitel där analysmodellens cirklar fått ge
48