Avhandling i fulltext - Forskning

3. Analytisk referensram
I detta kapitel beskriver jag den analytiska referensram som jag kommer att använda
för att belysa de insikter som mitt empiriska material ger upphov till. Referensramen
ska inte förutbestämma hur mitt empiriska material ska tolkas. Det är istället den
interaktiva ansatsens strävan efter att utveckla praktiknära kunskap som tillåts styra.
Samtidigt används denna kunskap för att vidareutveckla befintliga teorier om
innovationspolitik och innovationssystem. Referensramen tar avstamp i den modell för
genusanalys och jämställdhetsarbete i kluster och innovationssystem som utvecklats av
ett av de samverkansnätverk som ingått i min avhandlingsprocess. Analysmodellen har
här vidareutvecklats för att fungera även för genusforskning om innovationssystem.
Vidareutvecklingen har skett med inspiration från befintliga teorier om politik. Dessa
teorier presenteras utförligt i detta kapitel. Jag har funnit det lämpligt att kombinera
teorier om politik i allmänhet och innovationspolitik i synnerhet. I det senare ingår
teorier om samverkansnätverk av typen innovationssystem, triple helix och kluster.
Denna kombination av teorier gör det möjligt att belysa den koppling som de fyra
samverkansnätverken själva gjort mellan sina egna verksamheter och de
samverkansformer som förespråkas i innovationspolitik och innovationsforskning. Det
är framförallt tre grupper av teorier som ingår i min analytiska referensram:
• Nedifrånperspektiv i studier av politik, med utgångspunkt i bl.a. Carlssons
(1996, 2000a, 2000b) angreppssätt för icke-hierarkiska studier av politik.
• Görande av kön i politik och forskning, med utgångspunkt i bl.a. West &
Zimmermans (1987) angreppssätt för att studera hur kön görs och Bacchis
(1999) angreppssätt för att studera problemrepresentation i politik.
• Organisering och klassificering av innovationssystem, med utgångspunkt i bl.a.
Frankelius (2005) angreppssätt för studier av innovationssystem.
Jag vill gestalta de aktörer och verksamhetsområden som har givits en låg prioritet i
politik och forskning, företrädesvis kvinnor och näringar som sysselsätter många
kvinnor. Därför kommer jag att lyfta fram de delar av teorierna som gör det möjligt att
studera organisering av innovationssystem och styrning av innovationspolitik utifrån
47