Avhandling i fulltext - Forskning

vilket bland annat resulterade i en forskningsstudie av närings- och regionalpolitiska
texter om kluster och innovationssystem (Pettersson & Saarinen 2004).
Sammanfattning och avstamp
I detta kapitel har jag uppmärksammat hur innovation har blivit ett allt vanligare
område för politiska insatser, inte minst i Sverige. Insatserna har bland annat riktats till
de samverkansnätverk som tros bidra till utvecklingen av innovationer, nämligen
’innovationssystem’, ’triple helix’ och ’kluster’. Vidare menade jag att genomförandet
av innovationspolitiken har kännetecknats av ett spänningsfält mellan nedifrån- och
uppifrånstyrning och att avvägningen mellan dessa avgör vem som tillåts påverka och
dra nytta av de statliga satsningarna. Min studie av de innovationssystem och kluster
som har prioriterats i politiken visade det att det främst är två grupper av näringar som
dominerar: bas- och tillverkningsindustri respektive ny teknik, som båda främst består
av mansdominerade branscher. En lägre prioritet har givits åt gruppen service- och
upplevelsenäringar, som till största delen består av näringar som sysselsätter många
kvinnor. Detta kan tolkas stå i kontrast till Sveriges jämställdhetspolitiska mål och som
ett tecken på att strategin av jämställdhetsintegrering inte tillämpas fullt ut i alla
politikområden.
Via riktade insatser till kvinnor i den regionala utvecklingspolitiken erbjuder staten
stöd till ’resurscentra för kvinnor’ som ska arbeta för att öka kvinnors delaktighet i det
regionala utvecklingsarbetet. Flera av de samverkansnätverk som har ingått i min
avhandlingsprocess omfattar lokala och regionala resurscentra för kvinnor. Kapitlet
avslutades med en granskning av de verksamhetsområden som har prioriterats lågt i
innovationspolitiken, nämligen service- och upplevelsenäringar. Dessas ogynnsamma
position har rönt viss uppmärksamhet i enstaka program och projekt som har bedrivits
av offentliga, privata och ideella aktörer. Spänningsfältet mellan ett uppifrån- och ett
nedifrånperspektiv - och det könssegregerande prioriteringsmönster som kan bli
följden - syns inte bara i politiken. Även i teorier om innovationspolitik och
innovationssystem blir detta spänningsfält påtagligt, vilket jag uppmärksammar i nästa
kapitel där avhandlingens analytiska referensram presenteras.
46