05.01.2015 Views

Avhandling i fulltext - Forskning

Avhandling i fulltext - Forskning

Avhandling i fulltext - Forskning

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

långtifrån motsvarar det behov som finns hos resurscentra och att myndigheten har<br />

ambitionen att arbeta för en ökad basfinansiering (Ekelund & Torstensson 2005, sid 2-<br />

3 & 5; Eriksson m.fl. 2008, sid 12). De projektmedel som varit avsatta till resurscentra<br />

ska i första hand gå till projekt som rör något av de temaområden som anges i de<br />

regionala tillväxt- och utvecklingsprogrammen. Under 2002 beviljade Nutek drygt 19<br />

miljoner kronor till 77 projekt, vilket i snitt innebar knappt 250 000 kronor per projekt.<br />

2004 hade denna summa ökat till drygt 31 miljoner kronor till 69 projekt, vilket i snitt<br />

gav nästan 450 000 kronor till varje projekt. Under 2006 angav regeringen att Nutek<br />

skulle avsätta totalt 36 miljoner kronor till projektmedel för resurscentra, vilket<br />

betydde att trenden av långsam ökning av projektmedel bestod. För att resurscentra<br />

skulle få del av projektmedlen krävde Nutek även 40 procent medfinansiering från<br />

annat håll (Andersson 2006, sid 2-10).<br />

De lågt prioriterade i innovationspolitiken<br />

Som framgick ovan har service- och upplevelsenäringar utgjort utgångspunkt för<br />

många av aktiviteterna i resurscentra för kvinnor. Det är också i dessa näringar som<br />

majoriteten av de anställda och företagande kvinnorna i Sverige arbetar (Lewén 2010,<br />

sid 4). Samtidigt har denna grupp av näringar givits en låg prioritet i Sveriges<br />

innovationspolitik (Lindberg 2008, 2009, 2010). Även andra forskare har påpekat att<br />

Sveriges innovationspolitik hittills har försummat innovationer inom såväl den privata<br />

som den offentliga tjänstesektorn (Marklund m.fl. 2004, sid 6). Detta betyder att<br />

kvinnor som grupp och de näringar som sysselsätter många kvinnor har fått en<br />

betydligt mindre andel av de innovationspolitiska medlen än vad män och<br />

mansdominerade näringar har fått. I detta avsnitt undersöker jag vilka verksamheter<br />

som innefattas i gruppen service- och upplevelsenäringar, samt vilka policyinitiativ<br />

som har tagits för att främja innovation på dessa områden. Jag diskuterar även<br />

förutsättningarna för de kvinnor som är företagare och anställda inom<br />

mansdominerade näringar och hur dessa har stöttats via olika policysatsningar.<br />

Avslutningsvis lyfter jag fram den kunskapsutveckling kring genus i<br />

innovationssystem som har skett i Sverige.<br />

42

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!