Avhandling i fulltext - Forskning
Avhandling i fulltext - Forskning Avhandling i fulltext - Forskning
(Regeringskansliet 2004, sid 10). Efter ytterligare tre år, 2008, utvidgades resurscentras uppdrag till att även omfatta EU:s strukturfonder (Näringsdepartementet 2007). Där tillfogades att resurscentra, utöver att bidra till hållbar tillväxt, också ska stärka kvinnors företagande. Inriktningen mot företagande fanns med redan i en regeringsproposition 2001, där resurscentra uppmuntrades att inrikta sig på företagsrådgivning till kvinnor samt på främjandet av kvinnors företagande och anställning (Hudson & Rönnblom 2007, sid 53). En utvärdering av resurscentraverksamheten under åren 1998-2002 visar att de aktiviteter som genomförts inom resurscentra främst handlat om att ”utveckla och öka kunskaperna om kvinnors företagande samt att bedriva utvecklingsprojekt” (Forsberg m.fl. 2004, sid 3). En av resurscentras viktigaste målgrupper är kvinnor som vill förverkliga sina idéer, ofta inom ramen för eget företagande. 21 De näringar som dessa kvinnor är verksamma i utgörs till största delen av service- och upplevelsenäringar, inom både privat och offentlig sektor (Holmquist & Sundin 2002, sid 15; Bünger 2003, sid 5; Holmquist 2008, sid 10). Resurscentra finns i skrivande stund på fyra geografiska nivåer. På lokal nivå i kommunerna är ’lokala resurscentra för kvinnor’ verksamma. På regional nivå finns det i vissa län och regioner ’regionala resurscentra för kvinnor’, som samordnar de lokala resurscentras insatser men som även bedriver egna projekt. På nationell nivå verkar Svenska riksförbundet för Nationellt resurscentrum för kvinnor (NRC) i form av en ideell förening. Föreningens medlemmar utgörs av regionala och lokala resurscentra samt olika nätverk kopplade till NRC:s verksamhet (www.nrckvinnor.org 3 jan 2010). På internationell nivå samlar föreningen European Association of Women Resource Centres (WINNET Europe) resurscentra från 21 av EU:s totalt 27 medlemstater (www.winneteurope.eu 3 jan 2010). Allt sedan det statliga stödet till resurscentra inrättades i början av 90-talet har antalet lokala och regionala resurscentra i Sverige varierat. De siffror som finns tillgängliga ger emellertid olika uppgifter om det exakta antalet. En källa anger att det 1998 fanns 130 resurscentra runt om i landet, 21 För en översikt av forskningsläget rörande kvinnors företagande, se Larsson m.fl. 2008 40
vilket ska ha ökat till 160 stycken 2002 och till 187 stycken 2004 (Forsberg m.fl 2004, sid 3). Enligt en annan källa, där uppgifterna baseras på antalet resurscentra som ansökt om basfinansiering från Nutek, ökade istället antalet resurscentra mellan 2002 och 2005 från 70 till 130 stycken (Andersson 2006, sid 14). En tredje källa uppger att det 2005 fanns upp emot 150 stycken (Ekelund & Torstensson 2005, sid 4). Vad gäller organisationsformer så varierar de för olika resurscentra, vilket uppmärksammats av såväl företagsekonomerna Lina Stenmark & Anders W Johansson (2005, sid 7) som NRC (Eriksson m.fl. 2008, sid 9). Medan vissa resurscentra drivs som ideella föreningar är andra en integrerad del i kommunernas ordinarie verksamheter eller drivs av externa konsulter på uppdrag av kommunerna. De resurser som resurscentra har haft att röra sig med har varierat över åren. Tillväxtverket har hittills fördelat två sorters stöd till resurscentra: basfinansiering och projektmedel. 22 Basfinansieringen har bistått resurscentra med en ekonomisk bas för att kunna utveckla projekt och kan användas till kostnader för lokal, administration, personal och samverkan (Andersson 2006, sid 12). Under åren 2002-2005 har tio miljoner kronor årligen fördelats mellan de resurscentra som ansökt om basfinansiering (Ekelund & Torstensson 2005, sid 2). Eftersom antalet resurscentra som ansökte om basfinansiering ökade under perioden, från 70 till 130 stycken, minskade dock summan per resurscentrum, från 110 000 kronor till 75 000 kronor i snitt (Andersson 2006, sid 14). På senare år har beloppet åter ökat och 2009 tilldelades varje lokalt resurscentrum minst 155 000 kronor (www.tillvaxtverket.se/download/18.3c4088c81204cca906180003324/Bifall2009.pdf 14 maj 2009). Enligt NRC skulle nivån på basfinansieringen emellertid behöva uppgå till 750 000 kronor per år för varje lokalt resurscentrum och till en miljon kronor för varje regionalt resurscentrum. Även Nutek har konstaterat att den nuvarande basfinansieringen 22 I Tillväxtverkets senaste program för resurscentra under perioden 2010-2012 har uppdelningen i basfinansiering och projektmedel övergetts till förmån för ’verksamhetsbidrag’ som kan användas till verksamhetsinriktade insatser, projekt, personal, lokaler och administration samt samverkan mellan resurscentra (www.tillvaxtverket.se/huvudmeny/programfortillvaxt/resurscentraforjamstalldtillvaxt20102012 23 juni 2010). 41
- Page 1: DOKTORSAVHANDLING Samverkansnätver
- Page 4 and 5: Tryck: Universitetstryckeriet, Lule
- Page 7 and 8: Förord En resa mellan olika värld
- Page 9: innovationspolitik. De forsknings-
- Page 12 and 13: Innovation i samverkansnätverket,
- Page 15 and 16: 1. Samverkan för innovation - en f
- Page 17 and 18: använts som verktyg för att främ
- Page 19 and 20: avgränsning snarare än ett ontolo
- Page 21 and 22: som en del i min empiri och som jag
- Page 23 and 24: utanför akademin eftersträvas. I
- Page 25: forskningsfrågor går jag i nästa
- Page 28 and 29: forskningspolitik och arbetslivspol
- Page 30 and 31: tillväxtprogrammen som utgjort mot
- Page 32 and 33: statsvetaren Markus Gossas (2006, s
- Page 34 and 35: (regional) strategy.” Sveriges in
- Page 36 and 37: skogsindustri, kemisk industri, gru
- Page 38 and 39: Könsfördelning Mansdominans (mer
- Page 40 and 41: använder för att nå målen i jä
- Page 44 and 45: långtifrån motsvarar det behov so
- Page 46 and 47: utredningen lyftes ytterligare någ
- Page 48 and 49: vilket bland annat resulterade i en
- Page 50 and 51: ett ’nedifrånperspektiv’. Som
- Page 52 and 53: innovationspolitik. På så sätt h
- Page 54 and 55: konsekvenser, exempelvis i form av
- Page 56 and 57: även han statsvetare, påpekar att
- Page 58 and 59: De omfattande empiriska studier som
- Page 60 and 61: kombinera teorier om innovationssys
- Page 62 and 63: initiativ ofta av interventioner fr
- Page 64 and 65: ett angreppssätt som jag beskriver
- Page 66 and 67: varifrån halva delen av befolkning
- Page 68 and 69: då begreppet kön som någonting s
- Page 70 and 71: kön på ett sätt som är mer elle
- Page 72 and 73: ett annat sätt än i dagens innova
- Page 74 and 75: att förstå hur olika aktörer och
- Page 76 and 77: när det gäller innovation och inn
- Page 78 and 79: och underrepresentation av kvinnor
- Page 80 and 81: innovationer antas uppstå med hjä
- Page 82 and 83: som kunder och konsumenter utan äv
- Page 84 and 85: koppling mellan de snäva definitio
- Page 86 and 87: forskning. Lundvall (2006b, sid 2)
- Page 88 and 89: Ekonomiforskaren Philip Cooke (m.fl
- Page 90 and 91: espektive uppifrånperspektiv som a
vilket ska ha ökat till 160 stycken 2002 och till 187 stycken 2004 (Forsberg m.fl 2004,<br />
sid 3). Enligt en annan källa, där uppgifterna baseras på antalet resurscentra som<br />
ansökt om basfinansiering från Nutek, ökade istället antalet resurscentra mellan 2002<br />
och 2005 från 70 till 130 stycken (Andersson 2006, sid 14). En tredje källa uppger att<br />
det 2005 fanns upp emot 150 stycken (Ekelund & Torstensson 2005, sid 4). Vad gäller<br />
organisationsformer så varierar de för olika resurscentra, vilket uppmärksammats av<br />
såväl företagsekonomerna Lina Stenmark & Anders W Johansson (2005, sid 7) som<br />
NRC (Eriksson m.fl. 2008, sid 9). Medan vissa resurscentra drivs som ideella<br />
föreningar är andra en integrerad del i kommunernas ordinarie verksamheter eller drivs<br />
av externa konsulter på uppdrag av kommunerna.<br />
De resurser som resurscentra har haft att röra sig med har varierat över åren.<br />
Tillväxtverket har hittills fördelat två sorters stöd till resurscentra: basfinansiering och<br />
projektmedel. 22 Basfinansieringen har bistått resurscentra med en ekonomisk bas för<br />
att kunna utveckla projekt och kan användas till kostnader för lokal, administration,<br />
personal och samverkan (Andersson 2006, sid 12). Under åren 2002-2005 har tio<br />
miljoner kronor årligen fördelats mellan de resurscentra som ansökt om<br />
basfinansiering (Ekelund & Torstensson 2005, sid 2). Eftersom antalet resurscentra<br />
som ansökte om basfinansiering ökade under perioden, från 70 till 130 stycken,<br />
minskade dock summan per resurscentrum, från 110 000 kronor till 75 000 kronor i<br />
snitt (Andersson 2006, sid 14). På senare år har beloppet åter ökat och 2009 tilldelades<br />
varje lokalt resurscentrum minst 155 000 kronor<br />
(www.tillvaxtverket.se/download/18.3c4088c81204cca906180003324/Bifall2009.pdf<br />
14 maj 2009).<br />
Enligt NRC skulle nivån på basfinansieringen emellertid behöva uppgå till 750 000<br />
kronor per år för varje lokalt resurscentrum och till en miljon kronor för varje regionalt<br />
resurscentrum. Även Nutek har konstaterat att den nuvarande basfinansieringen<br />
22 I Tillväxtverkets senaste program för resurscentra under perioden 2010-2012 har uppdelningen i<br />
basfinansiering och projektmedel övergetts till förmån för ’verksamhetsbidrag’ som kan användas till<br />
verksamhetsinriktade insatser, projekt, personal, lokaler och administration samt samverkan mellan resurscentra<br />
(www.tillvaxtverket.se/huvudmeny/programfortillvaxt/resurscentraforjamstalldtillvaxt20102012 23 juni 2010).<br />
41
Change language