Avhandling i fulltext - Forskning

Figur 1. Fördelning i prioriteringsmönstret (Lindberg 2010)
Widmalms (2008) och Pagels-Ficks (2008) kritik av koncentrationen av resurser i
innovationspolitiken visar att själva prioriteringsstrategin i sig kan ifrågasättas när det
gäller satsningar på innovationssystem och kluster. Därutöver anser jag det vara
uppseendeväckande att de prioriteringar som gjorts överensstämmer med mönstret av
könssegregering på Sveriges arbetsmarknad (Lindberg 2008, sid 5; Lindberg 2009, sid
33). I princip samtliga av de branscher och näringsgrenar där män dominerar som
anställda och företagare tillhör grupperna bas- och tillverkningsindustri eller ny teknik,
det vill säga de grupper som givits en hög prioritet i innovationspolitiken. Och nästan
alla av de branscher som domineras av kvinnor som anställda eller företagare tillhör
gruppen service- och upplevelsenäringar, som givits en låg prioritet. 14 Även de
branscher som uppvisar en någorlunda jämn fördelning av män och kvinnor (max 60
procent av endera könet) går alla att sortera under service- och upplevelsenäringar
(jmfr Axelsson & Ungmark 2000, sid 76; Rees 2000, sid 184; Pettersson & Saarinen
2004, sid 18 & 30; Pettersson 2007, sid 55-57; Kvidal & Ljunggren 2010, sid 5-7). Se
Tabell 2.
14 Undantaget är det kvinnodominerade området biomedicin som snarast kan kopplas till ny teknik, samt
tekoindustrin som även kan sorteras under gruppen bas- och tillverkningsindustri. Värt att notera i
sammanhanget är att tjänstesektorn är den vanligaste branschen för såväl företagande kvinnor som män (Lewén
2010, sid 4).
35