Avhandling i fulltext - Forskning
Avhandling i fulltext - Forskning Avhandling i fulltext - Forskning
skogsindustri, kemisk industri, gruv- och mineralindustri, fordonsindustri och annan energiintensiv industri, som till exempel stål och metalltillverkning samt underleverantörer och återvinningsindustri, i basindustrin (www.regeringen.se/sb/d/2973/a/20263 19 nov 2007). Tillverkningsindustri definieras i Svenska Akademiens Ordbok som en industrisektor omfattande råvaruförädling och varuproduktion (http://g3.spraakdata.gu.se/saob 1 okt 2009). Den andra gruppen kan benämnas ’ny teknik’ och inbegriper områden som betraktas som ”högteknologiska” (jmfr Lindholm Dahlstrand 2005, sid 125). Här ingår exempelvis bioteknik och IT. Utöver dessa syns en tredje grupp av ’service- och upplevelsenäringar’, där bland annat hälsa, kultur och turism ingår. Denna grupp har i de flesta fall givits en lägre prioritering i de policyprogram jag granskat. Det sammanvägda prioriteringsmönstret sammanfattas i Tabell 1 nedan. Program Bas/Tillverkning Ny teknik Service/upplevelser Nat. nyckelbranscher 4 2 0 Visanu 13 11 9 Nuteks klusterprogram 5 4 2 Vinnovas prioriterade områden 8 11 4 Vinnväxt 9 10 3 Regionala tillväxtprogram 25 8 10 - Norrbotten 8 4 5 - Västerbotten 4 3 2 - Södermanland 5 1 1 - Västmanland 8 0 2 Samtliga program 64 st (47 %) 46 st (33 %) 28 st (20 %) Tabell 1. Antal innovationssystem och kluster som prioriterats i olika program (Lindberg 2010) I Figur 1 illustreras fördelningen i det sammanvägda prioriteringsmönstret mellan de tre näringsgrupperna. 34
Figur 1. Fördelning i prioriteringsmönstret (Lindberg 2010) Widmalms (2008) och Pagels-Ficks (2008) kritik av koncentrationen av resurser i innovationspolitiken visar att själva prioriteringsstrategin i sig kan ifrågasättas när det gäller satsningar på innovationssystem och kluster. Därutöver anser jag det vara uppseendeväckande att de prioriteringar som gjorts överensstämmer med mönstret av könssegregering på Sveriges arbetsmarknad (Lindberg 2008, sid 5; Lindberg 2009, sid 33). I princip samtliga av de branscher och näringsgrenar där män dominerar som anställda och företagare tillhör grupperna bas- och tillverkningsindustri eller ny teknik, det vill säga de grupper som givits en hög prioritet i innovationspolitiken. Och nästan alla av de branscher som domineras av kvinnor som anställda eller företagare tillhör gruppen service- och upplevelsenäringar, som givits en låg prioritet. 14 Även de branscher som uppvisar en någorlunda jämn fördelning av män och kvinnor (max 60 procent av endera könet) går alla att sortera under service- och upplevelsenäringar (jmfr Axelsson & Ungmark 2000, sid 76; Rees 2000, sid 184; Pettersson & Saarinen 2004, sid 18 & 30; Pettersson 2007, sid 55-57; Kvidal & Ljunggren 2010, sid 5-7). Se Tabell 2. 14 Undantaget är det kvinnodominerade området biomedicin som snarast kan kopplas till ny teknik, samt tekoindustrin som även kan sorteras under gruppen bas- och tillverkningsindustri. Värt att notera i sammanhanget är att tjänstesektorn är den vanligaste branschen för såväl företagande kvinnor som män (Lewén 2010, sid 4). 35
- Page 1: DOKTORSAVHANDLING Samverkansnätver
- Page 4 and 5: Tryck: Universitetstryckeriet, Lule
- Page 7 and 8: Förord En resa mellan olika värld
- Page 9: innovationspolitik. De forsknings-
- Page 12 and 13: Innovation i samverkansnätverket,
- Page 15 and 16: 1. Samverkan för innovation - en f
- Page 17 and 18: använts som verktyg för att främ
- Page 19 and 20: avgränsning snarare än ett ontolo
- Page 21 and 22: som en del i min empiri och som jag
- Page 23 and 24: utanför akademin eftersträvas. I
- Page 25: forskningsfrågor går jag i nästa
- Page 28 and 29: forskningspolitik och arbetslivspol
- Page 30 and 31: tillväxtprogrammen som utgjort mot
- Page 32 and 33: statsvetaren Markus Gossas (2006, s
- Page 34 and 35: (regional) strategy.” Sveriges in
- Page 38 and 39: Könsfördelning Mansdominans (mer
- Page 40 and 41: använder för att nå målen i jä
- Page 42 and 43: (Regeringskansliet 2004, sid 10). E
- Page 44 and 45: långtifrån motsvarar det behov so
- Page 46 and 47: utredningen lyftes ytterligare någ
- Page 48 and 49: vilket bland annat resulterade i en
- Page 50 and 51: ett ’nedifrånperspektiv’. Som
- Page 52 and 53: innovationspolitik. På så sätt h
- Page 54 and 55: konsekvenser, exempelvis i form av
- Page 56 and 57: även han statsvetare, påpekar att
- Page 58 and 59: De omfattande empiriska studier som
- Page 60 and 61: kombinera teorier om innovationssys
- Page 62 and 63: initiativ ofta av interventioner fr
- Page 64 and 65: ett angreppssätt som jag beskriver
- Page 66 and 67: varifrån halva delen av befolkning
- Page 68 and 69: då begreppet kön som någonting s
- Page 70 and 71: kön på ett sätt som är mer elle
- Page 72 and 73: ett annat sätt än i dagens innova
- Page 74 and 75: att förstå hur olika aktörer och
- Page 76 and 77: när det gäller innovation och inn
- Page 78 and 79: och underrepresentation av kvinnor
- Page 80 and 81: innovationer antas uppstå med hjä
- Page 82 and 83: som kunder och konsumenter utan äv
- Page 84 and 85: koppling mellan de snäva definitio
skogsindustri, kemisk industri, gruv- och mineralindustri, fordonsindustri och annan<br />
energiintensiv industri, som till exempel stål och metalltillverkning samt<br />
underleverantörer och återvinningsindustri, i basindustrin<br />
(www.regeringen.se/sb/d/2973/a/20263 19 nov 2007). Tillverkningsindustri definieras<br />
i Svenska Akademiens Ordbok som en industrisektor omfattande råvaruförädling och<br />
varuproduktion (http://g3.spraakdata.gu.se/saob 1 okt 2009). Den andra gruppen kan<br />
benämnas ’ny teknik’ och inbegriper områden som betraktas som ”högteknologiska”<br />
(jmfr Lindholm Dahlstrand 2005, sid 125). Här ingår exempelvis bioteknik och IT.<br />
Utöver dessa syns en tredje grupp av ’service- och upplevelsenäringar’, där bland<br />
annat hälsa, kultur och turism ingår. Denna grupp har i de flesta fall givits en lägre<br />
prioritering i de policyprogram jag granskat. Det sammanvägda prioriteringsmönstret<br />
sammanfattas i Tabell 1 nedan.<br />
Program Bas/Tillverkning Ny teknik Service/upplevelser<br />
Nat. nyckelbranscher 4 2 0<br />
Visanu 13 11 9<br />
Nuteks klusterprogram 5 4 2<br />
Vinnovas prioriterade områden 8 11 4<br />
Vinnväxt 9 10 3<br />
Regionala tillväxtprogram 25 8 10<br />
- Norrbotten 8 4 5<br />
- Västerbotten 4 3 2<br />
- Södermanland 5 1 1<br />
- Västmanland 8 0 2<br />
Samtliga program 64 st (47 %) 46 st (33 %) 28 st (20 %)<br />
Tabell 1. Antal innovationssystem och kluster som prioriterats i olika program<br />
(Lindberg 2010)<br />
I Figur 1 illustreras fördelningen i det sammanvägda prioriteringsmönstret mellan de<br />
tre näringsgrupperna.<br />
34
Change language