Avhandling i fulltext - Forskning
Avhandling i fulltext - Forskning Avhandling i fulltext - Forskning
(regional) strategy.” Sveriges innovationspolitik karaktäriseras alltså av en blandning av ett nedifrån- och ett uppifrånperspektiv som politiskt-administrativa styrmedel. I och med att det alltid måste göras en avvägning mellan dessa två styrformer när policyprogram utformas och genomförs uppstår det ett spänningsfält mellan dessa. Jag menar att detta spänningsfält avgör vem som tillåts påverka och dra nytta av statliga satsningar på innovationssystem, triple helix och kluster. Denna effekt syns särskilt i den prioriteringsstrategi som kännetecknar innovationspolitiken i Sverige, vilket jag diskuterar i följande avsnitt. Könssegregering i innovationspolitiken Den forskningspolitiska dröm som idéhistorikern Sven Widmalm (2008, sid 117) tycker sig kunna urskilja handlar om att kunna förutse vilka vetenskapsområden som kommer att skapa de mest kommersialiserbara resultaten och satsa största delen av resurserna på dem. Detta tar sig bland annat uttryck i tydliga prioriteringar mellan olika forskningsområden, vilket Widmalm menar resulterar i att några få områden får väldigt mycket resurser och resten får klara sig utan. I första hand är det Vinnova som spelar rollen som genomförare av denna politik. I tidigare publikationer (Lindberg 2008, 2009, 2010) har även jag uppmärksammat hur prioriteringen av aktörer och verksamhetsområden utgör en central komponent i Sveriges innovationspolitik. Enligt det antagande som politiken bygger på gäller det att ”kraftsamla” kring några få utvalda ”styrkeområden” för att insatserna ska få effekt (Lindberg 2008, sid 12). Inom Vinnovas program Vinnväxt är det tänkt att denna kraftsamling ska åstadkommas genom att de olika FoI-miljöerna tävlar mot varandra i urvalsprocessen (Lavén 2008, sid 104). Detta tillvägagångssätt ska uppmuntra till regional mobilisering och samarbete. 12 De urvalskriterier som Vinnova uppger sig använda för att kora vinnarna består bland annat i en bedömning av tillväxtpotential och internationell konkurrenskraft. Dessutom finns vissa organisatoriska krav, exempelvis att aktörer 12 Lavén (2008, sid 172) visar att en bieffekt av tävlingsformatet i Vinnväxt har varit att aktörer har mobiliserats och innovationssystem initierats i regionerna på ett sätt som går långt utöver de enstaka som utsetts till vinnare. 32
från alla tre samhällssektorer i enlighet med triple helix-modellen ska vara involverade. Att Vinnova på detta sätt belönar organisatoriska strukturer snarare än den innovation och tillväxt som de hoppas kunna stimulera, betraktar Lavén (ibid, sid 257) som en paradox. Enligt en jämförelse som Göran Pagels-Fick (2008, sid 31), tjänsteman vid Vinnova, har gjort mellan olika länders innovationspolitik är strategin av kraftsamling kring några få utvalda styrkeområden inte unik för Sverige. Även Kina, Indien, Brasilien, USA, Storbritannien, Finland med flera fokuserar på ”strategiskt viktiga områden”. Tanken är att en sådan fokusering ska ge större effekt i och med att varje formation får tillgång till en större summa statliga medel. Prioritering ses också som ett medel för att gentemot medborgarna legitimera de satsningar som görs inom innovationspolitikens ramar. Pagels-Fick anser att en ökad statlig finansiering av FoU kräver ”tydligare argument till väljare och skattebetalare om vad de förväntas få ut av sina skattepengar”. Att anpassa satsningarna till angelägna samhällsmål kan enligt Pagels- Fick vara ett sätt att motivera dessa. Widmalm (2008, sid 128) varnar dock för att sätta likhetstecken mellan allmänintresse och ekonomiskt intresse. Det är dock inte alltid så att prioritering och ekonomisk lönsamhet hänger ihop. Exempelvis har de globala framgångarna för Sveriges högteknologiska företag vida överträffats av klassiska handelsföretag som H&M och IKEA (Lindgren 2008, sid 55). Detta tyder på att det är mansdominerade näringar som givits hög status i innovationspolitiken snarare än de mest ekonomiskt framgångsrika, vilket jag strax ska återkomma till. I en tidigare empirisk studie har jag kartlagt vilka innovationssystem och kluster som lyfts fram och tilldelats medel via Sveriges innovationspolitik på nationell och regional nivå (Lindberg 2008, 2009, 2010). 13 Av studien framgår det att det främst är två grupper av näringar som prioriterats. Den ena gruppen går till stora delar att sortera under beteckningen ’bas- och tillverkningsindustri’. Enligt regeringen innefattas 13 De policydokument och program jag studerat är Sveriges nationella innovationsstrategi från 2004, Visanu under perioden 2003-2005, Nuteks regionala klusterprogram under perioden 2005-2007, Vinnovas prioriterade områden för perioden 2003-2007, Vinnväxt under perioden 2001-2005 samt de regionala tillväxtprogrammen i Norrbotten, Västerbotten, Västmanland och Södermanland från perioden 2004-2007. 33
- Page 1: DOKTORSAVHANDLING Samverkansnätver
- Page 4 and 5: Tryck: Universitetstryckeriet, Lule
- Page 7 and 8: Förord En resa mellan olika värld
- Page 9: innovationspolitik. De forsknings-
- Page 12 and 13: Innovation i samverkansnätverket,
- Page 15 and 16: 1. Samverkan för innovation - en f
- Page 17 and 18: använts som verktyg för att främ
- Page 19 and 20: avgränsning snarare än ett ontolo
- Page 21 and 22: som en del i min empiri och som jag
- Page 23 and 24: utanför akademin eftersträvas. I
- Page 25: forskningsfrågor går jag i nästa
- Page 28 and 29: forskningspolitik och arbetslivspol
- Page 30 and 31: tillväxtprogrammen som utgjort mot
- Page 32 and 33: statsvetaren Markus Gossas (2006, s
- Page 36 and 37: skogsindustri, kemisk industri, gru
- Page 38 and 39: Könsfördelning Mansdominans (mer
- Page 40 and 41: använder för att nå målen i jä
- Page 42 and 43: (Regeringskansliet 2004, sid 10). E
- Page 44 and 45: långtifrån motsvarar det behov so
- Page 46 and 47: utredningen lyftes ytterligare någ
- Page 48 and 49: vilket bland annat resulterade i en
- Page 50 and 51: ett ’nedifrånperspektiv’. Som
- Page 52 and 53: innovationspolitik. På så sätt h
- Page 54 and 55: konsekvenser, exempelvis i form av
- Page 56 and 57: även han statsvetare, påpekar att
- Page 58 and 59: De omfattande empiriska studier som
- Page 60 and 61: kombinera teorier om innovationssys
- Page 62 and 63: initiativ ofta av interventioner fr
- Page 64 and 65: ett angreppssätt som jag beskriver
- Page 66 and 67: varifrån halva delen av befolkning
- Page 68 and 69: då begreppet kön som någonting s
- Page 70 and 71: kön på ett sätt som är mer elle
- Page 72 and 73: ett annat sätt än i dagens innova
- Page 74 and 75: att förstå hur olika aktörer och
- Page 76 and 77: när det gäller innovation och inn
- Page 78 and 79: och underrepresentation av kvinnor
- Page 80 and 81: innovationer antas uppstå med hjä
- Page 82 and 83: som kunder och konsumenter utan äv
från alla tre samhällssektorer i enlighet med triple helix-modellen ska vara<br />
involverade. Att Vinnova på detta sätt belönar organisatoriska strukturer snarare än<br />
den innovation och tillväxt som de hoppas kunna stimulera, betraktar Lavén (ibid, sid<br />
257) som en paradox.<br />
Enligt en jämförelse som Göran Pagels-Fick (2008, sid 31), tjänsteman vid Vinnova,<br />
har gjort mellan olika länders innovationspolitik är strategin av kraftsamling kring<br />
några få utvalda styrkeområden inte unik för Sverige. Även Kina, Indien, Brasilien,<br />
USA, Storbritannien, Finland med flera fokuserar på ”strategiskt viktiga områden”.<br />
Tanken är att en sådan fokusering ska ge större effekt i och med att varje formation får<br />
tillgång till en större summa statliga medel. Prioritering ses också som ett medel för att<br />
gentemot medborgarna legitimera de satsningar som görs inom innovationspolitikens<br />
ramar. Pagels-Fick anser att en ökad statlig finansiering av FoU kräver ”tydligare<br />
argument till väljare och skattebetalare om vad de förväntas få ut av sina<br />
skattepengar”. Att anpassa satsningarna till angelägna samhällsmål kan enligt Pagels-<br />
Fick vara ett sätt att motivera dessa. Widmalm (2008, sid 128) varnar dock för att sätta<br />
likhetstecken mellan allmänintresse och ekonomiskt intresse. Det är dock inte alltid så<br />
att prioritering och ekonomisk lönsamhet hänger ihop. Exempelvis har de globala<br />
framgångarna för Sveriges högteknologiska företag vida överträffats av klassiska<br />
handelsföretag som H&M och IKEA (Lindgren 2008, sid 55). Detta tyder på att det är<br />
mansdominerade näringar som givits hög status i innovationspolitiken snarare än de<br />
mest ekonomiskt framgångsrika, vilket jag strax ska återkomma till.<br />
I en tidigare empirisk studie har jag kartlagt vilka innovationssystem och kluster som<br />
lyfts fram och tilldelats medel via Sveriges innovationspolitik på nationell och regional<br />
nivå (Lindberg 2008, 2009, 2010). 13 Av studien framgår det att det främst är två<br />
grupper av näringar som prioriterats. Den ena gruppen går till stora delar att sortera<br />
under beteckningen ’bas- och tillverkningsindustri’. Enligt regeringen innefattas<br />
13 De policydokument och program jag studerat är Sveriges nationella innovationsstrategi från 2004, Visanu<br />
under perioden 2003-2005, Nuteks regionala klusterprogram under perioden 2005-2007, Vinnovas prioriterade<br />
områden för perioden 2003-2007, Vinnväxt under perioden 2001-2005 samt de regionala tillväxtprogrammen i<br />
Norrbotten, Västerbotten, Västmanland och Södermanland från perioden 2004-2007.<br />
33
Change language