Avhandling i fulltext - Forskning

förra klassats som mindre betydelsefulla än de senare i detta sammanhang.
Genomförandet av denna politik har på så sätt medfört att kvinnor återskapats som just
’kvinnor’ och därmed som ’den andra’ i relation till mannen som norm (jmfr Wendt
Höjer & Åse 1999, sid 13; Beauvoir 2008/1949).
Till denna alieneringseffekt kan även nätverksdeltagarnas upplevelser av att hänvisas
till policyprogram som rör jämställdhet istället för innovationssystem och kluster
adderas. Hänvisningen har medfört att kvinnors företagande och innovation separerats
från den innovations- och näringspolitiska huvudfåran på ett sätt som kontrasterar mot
jämställdhetsintegreringens principer. För att uppfylla regeringens mål om
jämställdhetsintegrering i alla politikområden krävs att även innovationspolitiken sätts
under press att åstadkomma detta. Det skulle kunna ske via de instruktioner,
förordningar och regleringsbrev som regeringen tilldelar de statliga myndigheterna.
Det kräver även att ansvariga myndigheter - vilka i det här fallet utgörs av bland andra
Vinnova och Tillväxtverket - tar konsekvenserna av dessa ålägganden och införlivar
ett genusperspektiv i alla delar av sina verksamheter. Det vill säga även i
prioriteringsmönstret av olika aktörer, områden och innovationer i policyprogrammen
för innovationssystem och kluster (jmfr Gunnarsson m.fl. 2007).
Behov av framtida forskning
Som avslutning tar jag här upp de behov av framtida forskning om genus i
innovationspolitik och innovationssystem som jag kunnat urskilja. Tidigare forskning
har konstaterat att såväl innovationspolitik som innovationsforskning fokuserar män
och mansdominerade näringars betydelse för innovationssystem och kluster, samt att
beskrivningar av sådana samverkansnätverk bygger på en maskulin norm där det
mekaniska och opersonliga lyfts fram och det mänskliga och sociala döljs (se bl.a.
Pettersson & Saarinen 2004; Blake & Hanson 2005; Balkmar & Nyberg 2006;
Lindberg 2008, 2009, 2010). Annan forskning har analyserat hur kön görs i de
organisationer som tilldelats statliga medel till innovationssystem och kluster (se bl.a.
Andersson m.fl 2008 & 2009; Fürst Hörte 2009; Lindgren & Forsberg 2010). Med
denna avhandling har jag tillfört ytterligare en aspekt där innovationspolitiken och
301