Avhandling i fulltext - Forskning

prioriteringsmönster i främjandet av innovationssystem och kluster, där urvalet inte
följer den könssegregerade arbetsmarknaden i Sverige. I det nya prioriteringsmönstret
skulle såväl service- och upplevelseindustrier som bas- och tillverkningsindustrier
kunna främjas vid sidan av näringar som bygger på ny teknik. Även innovationssystem
och kluster som verkar över bransch- och sektorsgränser skulle kunna främjas på ett
sätt som knyter samman mansdominerade näringar och näringar med många kvinnor
(jmfr Balkmar 2006, sid 50 & 56). Sådan gränsöverskridande potential ser jag
exempelvis inom områdena turism, hälsoteknik, design, måltid och livsmedel, samt IT
i sjukvården. Under de senaste åren har Vinnova börjat ta till vara på denna potential,
vilket bland annat syns i utlysningarna Innovationsslussar inom hälso- och sjukvården,
Innovationer för framtidens hälsa, Framtidens personresor, Var dags IT, Designade
material och Innovationsjournalistik (www.vinnova.se/Finansiering/Utlysningar---
forteckning 15 okt 2008).
Samtidigt är det viktigt att i innovationspolitiken uppmärksamma görandet av kön
inom varje enskilt innovationssystem och kluster, oavsett vilka näringar som dessa
verkar inom. Det gäller då att utmana uppfattningen att dessa samverkansnätverk
skulle vara enhetliga system utan interna slitningar eller oberoende av sociala
relationer mellan människor. Att studera hur maktrelationer och genuskonstruktioner
påverkar kvinnors respektive mäns möjligheter att bidra till och dra nytta av de
verksamheter som bedrivs blir då centralt (jmfr Rees 2000, sid 189; Pettersson &
Saarinen 2004, sid 31-21; Lindberg 2008, sid 4). Som nätverksdeltagarna vittnar om i
min empiri har de upplevt svårigheter att få tillträde till befintliga samverkansnätverk
för innovation. De har inte ansetts passa in och har som en reaktion på denna
utestängning byggt upp egna samverkansnätverk utifrån sina behov. Då har de å andra
sidan haft svårigheter att få tillträde till den samhällsservice som stöttar
samverkansnätverk för innovation. Istället har de blivit hänvisade till de
policyprogram som rört jämställdhet eller renskötsel. I vissa fall har
nätverksdeltagarna inte ansetts passa för några statliga insatser alls, eftersom den
teknikutveckling de velat bedriva ansetts vara alltför användarcentrerad.
299