Avhandling i fulltext - Forskning

nätverksdeltagarna ansett spela roll i organisering av samverkansnätverk för
innovation. Med hjälp av dessa faser har de fyra samverkansnätverken nått fram till en
alternativ syn på hur innovation och innovationssystem bör främjas. I denna syn görs
inte kön på ett isärhållande och hierarkiskt sätt. Istället antas kvinnor och män ha
samma vilja och förmåga att utveckla företag och innovationer.
De innovationspolitiska konsekvenserna av denna alternativa problemrepresentation
måste bli en annorlunda prioritering mellan aktörer och verksamhetsområden än den
som hittills gjorts i policyprogram för innovationssystem och kluster (jmfr Lindberg
2008, 2009, 2010). Hur skulle då vägen till en annorlunda prioritering i
innovationspolitiken kunna se ut, om kön gjordes på ett mindre isärhållande och
hierarkiskt sätt än vad som hittills har varit fallet Sveriges innovationspolitik har
hittills mestadels byggt på socialt konstruerade dikotomier mellan kategorierna ’män’
och ’kvinnor’, samt mellan mansdominerade näringar och näringar med många
kvinnor. Människor och innovationsområden har i enlighet med dessa dikotomier
särskiljts när kvinnor som aktörer och näringar med många kvinnor givits en låg
prioritet i policyprogram för innovationssystem och kluster. Denna typ av dikotomier
har länge ifrågasatts av genusforskare (jmfr Gunnarsson m.fl. 2003). I likhet med
Wajcmans (1991) förslag till en utvidgning av definitionen av teknik skulle
innovationspolitiken kunna utvidga sitt spektrum av aktörer och verksamhetsområden.
Enligt henne kan en sådan utvidgning åstadkommas genom att uppmärksamma
utveckling av innovationer och ny teknik på områden som kopplas till kvinnor och
föreställd femininitet.
Ett annat urval av aktörer och områden skulle kunna åstadkommas genom en
medveten strävan bortom dikotomiserande genuskonstruktioner och uppmärksamma
potentialen i alla branschers vardagliga, tekniska, organisatoriska, producerande och
sociala aspekter. Denna medvetenhet skulle göra det ofruktbart att konsekvent
prioritera mansdominerade näringar på bekostnad av näringar med många kvinnor.
Inte heller skulle det längre vara fruktbart att prioritera män som drivande aktörer på
bekostnad av kvinnor. I praktiken skulle denna medvetenhet innebära ett annorlunda
298