Avhandling i fulltext - Forskning
Avhandling i fulltext - Forskning Avhandling i fulltext - Forskning
tillväxtprogrammen som utgjort motsvarande kanal för resurstilldelning till kluster och innovationssystem. Dessa program har utarbetats av respektive län/region (www.nutek.se/sb/d/317 9 okt 2008). Det är dock inte självklart vilka samverkansnätverk för innovation som kan etiketteras som innovationssystem och kluster i ovanstående policyprogram. Som min tidigare empiriska studie av prioriteringsmönstret i Sveriges innovationspolitik visar har samverkansnätverk inom vissa näringsgrupper betecknats som innovationssystem och kluster i högre utsträckning än inom andra (Lindberg 2008, 2009, 2010). Inte heller inom de formationer som prioriterats i policyprogrammen har denna etikettering tagits för självklar. Lavén (2008, sid 127) beskriver hur Microwave Road - som erhållit statligt stöd till innovationssystem - av sina grundare betecknades som ”ett gammalt nätverk” som i efterhand börjat kalla sig för innovationssystem när de upptäckt att det fanns finansiering att söka utifrån denna beteckning. 9 I samma veva anpassade de sig även till den organisationsform - triple helix - som myndigheterna betonade som central i innovationssystem (ibid, sid 134). Lavén (ibid, sid 234) menar att myndigheterna via sina policyprogram försöker etablera en norm för hur samverkan för innovation ska organiseras. Som han påpekar överensstämmer denna norm inte alltid med de forskningsteoretiska definitionerna av innovationssystem och kluster. Vinnova har exempelvis intagit en dominerande roll när det gäller att definiera innovationssystem som politiskt-administrativt verktyg. I sina policyprogram har de konstant satt likhetstecken mellan innovationssystem och triple helix, vilket inte är lika självklart i de definitioner som utvecklats inom forskningen. Den flexibilitet i etikettering och organisation som uppvisats i praktiken av bland andra Microwave Road tolkar jag som en möjlighet till förändring av de innovationspolitiska normerna. Denna politik skulle kunna relateras till befintliga insatser för att främja kvinnors företagande och innovation. Då skulle de statliga satsningarna på innovationssystem öppnas upp för några av de aktörer och verksamhetsområden som hittills har marginaliserats i innovationsforskning och innovationspolitik. I följande avsnitt 9 Lavén (2008, sid 160-161) har även hört Microwave Road betecknas som ”en förening”, ”ett kluster” och ”en regional plattform”. 28
diskuterar jag hur ett sådant nedifrånperspektiv kontrasterar mot ett uppifrånperspektiv i styrningen av innovationspolitiken. Uppifrån- och nedifrånstyrning i innovationspolitiken I detta avsnitt ställer jag frågan hur avvägningen mellan ett ’uppifrånperspektiv’ och ett ’nedifrånperspektiv’ ser ut i den politiskt-administrativa styrningen av Sveriges innovationspolitik (jmfr Svensson & von Otter 2000; Wistus 2010). 10 Styrningen av denna politik har kännetecknats av ett visst mått av decentralisering, där staten har överlämnat en betydande del av identifieringen av lämpliga innovationssystem och kluster att stötta till den regionala nivån (Björk m.fl. 2003, sid 17; Visanu 2005, sid 34; Balkmar 2006, sid 43; www.nutek.se/sb/d/138 9 okt 2008). Detta kan tolkas som en sorts nedifrånstyrning i bemärkelsen att de regionala inventeringarna har gjorts i anslutning till de regionala tillväxtprogram som utarbetats av ’regionala partnerskap’. I dessa partnerskap samverkar offentliga myndigheter med aktörer från andra samhällssektorer - exempelvis från näringslivet och ideell sektor (Näringsdepartementet 2002, sid 11; Garsten 2005, sid 118-119; Granat Thorslund m.fl. 2005, sid 28-29; Wistus 2010, sid 12). 11 De regionala partnerskapen inrättades 1998 med uppdraget att föreslå inriktning och prioriteringar för regeringens ”tillväxtkapital” i regionen. Partnerskapens arbetssätt har beskrivits på följande sätt (Hudson & Rönnblom 2007, sid 54): ”The partnerships (…) involve a process of negotiation over, for example, what is defined as important and beneficial for the development of the region, what the contents of the growth agreements should be and what types of projects should be funded.” Den samverkan som sker inom ramen för de regionala partnerskapen liknar 10 En översikt av olika modeller för statlig styrning presenteras av Markus Gossas (2006a & 2006b). 11 Den ideella sektorn - som jag även kommer att benämna som ’civil sektor’ och ’civilsamhället’ - är en arena skild från staten, marknaden och de enskilda hushållen (Regeringskansliet 2009, sid 28). I den ideella/civila sektorn ingår ideella föreningar, stiftelser, studieförbund samt andra organisationer och nätverk som har ideella och allmännyttiga mål med sina verksamheter, snarare än ekonomiska eller statspolitiska mål (jmfr Pestoff 1998; Amnå 2005; Lindberg 2006; Regeringskansliet 2009). 29
- Page 1: DOKTORSAVHANDLING Samverkansnätver
- Page 4 and 5: Tryck: Universitetstryckeriet, Lule
- Page 7 and 8: Förord En resa mellan olika värld
- Page 9: innovationspolitik. De forsknings-
- Page 12 and 13: Innovation i samverkansnätverket,
- Page 15 and 16: 1. Samverkan för innovation - en f
- Page 17 and 18: använts som verktyg för att främ
- Page 19 and 20: avgränsning snarare än ett ontolo
- Page 21 and 22: som en del i min empiri och som jag
- Page 23 and 24: utanför akademin eftersträvas. I
- Page 25: forskningsfrågor går jag i nästa
- Page 28 and 29: forskningspolitik och arbetslivspol
- Page 32 and 33: statsvetaren Markus Gossas (2006, s
- Page 34 and 35: (regional) strategy.” Sveriges in
- Page 36 and 37: skogsindustri, kemisk industri, gru
- Page 38 and 39: Könsfördelning Mansdominans (mer
- Page 40 and 41: använder för att nå målen i jä
- Page 42 and 43: (Regeringskansliet 2004, sid 10). E
- Page 44 and 45: långtifrån motsvarar det behov so
- Page 46 and 47: utredningen lyftes ytterligare någ
- Page 48 and 49: vilket bland annat resulterade i en
- Page 50 and 51: ett ’nedifrånperspektiv’. Som
- Page 52 and 53: innovationspolitik. På så sätt h
- Page 54 and 55: konsekvenser, exempelvis i form av
- Page 56 and 57: även han statsvetare, påpekar att
- Page 58 and 59: De omfattande empiriska studier som
- Page 60 and 61: kombinera teorier om innovationssys
- Page 62 and 63: initiativ ofta av interventioner fr
- Page 64 and 65: ett angreppssätt som jag beskriver
- Page 66 and 67: varifrån halva delen av befolkning
- Page 68 and 69: då begreppet kön som någonting s
- Page 70 and 71: kön på ett sätt som är mer elle
- Page 72 and 73: ett annat sätt än i dagens innova
- Page 74 and 75: att förstå hur olika aktörer och
- Page 76 and 77: när det gäller innovation och inn
- Page 78 and 79: och underrepresentation av kvinnor
tillväxtprogrammen som utgjort motsvarande kanal för resurstilldelning till kluster och<br />
innovationssystem. Dessa program har utarbetats av respektive län/region<br />
(www.nutek.se/sb/d/317 9 okt 2008).<br />
Det är dock inte självklart vilka samverkansnätverk för innovation som kan etiketteras<br />
som innovationssystem och kluster i ovanstående policyprogram. Som min tidigare<br />
empiriska studie av prioriteringsmönstret i Sveriges innovationspolitik visar har<br />
samverkansnätverk inom vissa näringsgrupper betecknats som innovationssystem och<br />
kluster i högre utsträckning än inom andra (Lindberg 2008, 2009, 2010). Inte heller<br />
inom de formationer som prioriterats i policyprogrammen har denna etikettering tagits<br />
för självklar. Lavén (2008, sid 127) beskriver hur Microwave Road - som erhållit<br />
statligt stöd till innovationssystem - av sina grundare betecknades som ”ett gammalt<br />
nätverk” som i efterhand börjat kalla sig för innovationssystem när de upptäckt att det<br />
fanns finansiering att söka utifrån denna beteckning. 9 I samma veva anpassade de sig<br />
även till den organisationsform - triple helix - som myndigheterna betonade som<br />
central i innovationssystem (ibid, sid 134). Lavén (ibid, sid 234) menar att<br />
myndigheterna via sina policyprogram försöker etablera en norm för hur samverkan<br />
för innovation ska organiseras. Som han påpekar överensstämmer denna norm inte<br />
alltid med de forskningsteoretiska definitionerna av innovationssystem och kluster.<br />
Vinnova har exempelvis intagit en dominerande roll när det gäller att definiera<br />
innovationssystem som politiskt-administrativt verktyg. I sina policyprogram har de<br />
konstant satt likhetstecken mellan innovationssystem och triple helix, vilket inte är lika<br />
självklart i de definitioner som utvecklats inom forskningen. Den flexibilitet i<br />
etikettering och organisation som uppvisats i praktiken av bland andra Microwave<br />
Road tolkar jag som en möjlighet till förändring av de innovationspolitiska normerna.<br />
Denna politik skulle kunna relateras till befintliga insatser för att främja kvinnors<br />
företagande och innovation. Då skulle de statliga satsningarna på innovationssystem<br />
öppnas upp för några av de aktörer och verksamhetsområden som hittills har<br />
marginaliserats i innovationsforskning och innovationspolitik. I följande avsnitt<br />
9 Lavén (2008, sid 160-161) har även hört Microwave Road betecknas som ”en förening”, ”ett kluster” och ”en<br />
regional plattform”.<br />
28
Change language