Avhandling i fulltext - Forskning

Den teoriutveckling jag föreslår sträcker sig bortom den befintliga forskningen om
innovationssystem och innovationspolitik. De operationaliseringar som används där tar
sällan hänsyn till ett brett spektrum av aktörer och verksamhetsområden (jmfr Freeman
& Lundvall 1988; Leydesdorff & Etzkowitz 1996; Benner 2005; Frankelius 2005;
Nuur 2005; Uhlin 2005; Laestadius m.fl. 2007; Remneland 2007; Lavén 2008). Detta
motiverar en ny operationalisering av innovation, innovationssystem och kluster samt
en vidareutveckling av triple helix. Genom att vidga spektrat i teoretiska analyser av
hur innovation kommer till stånd genom samverkan blir kunskapsbildningen på detta
område mer robust och kontextualiserad - såväl ur ett interaktivt perspektiv som ur ett
genusperspektiv (jmfr Nowotny m.fl. 2001, sid 167; Blake & Hanson 2005, sid 684-
685; Lavén 2008, sid 250). Min empiriska analys utgör ett exempel på hur en sådan
utvidgad och kontextualiserad kunskapsbildning kan öka den teoretiska förståelsen för
hur politiska insatser utformas och genomförs (jmfr Sabatier 1986; Matland 1995).
Genom att applicera ett nedifrånperspektiv som analytisk ansats på ett relativt nytt
område för politiska insatser - det vill säga främjandet av innovationssystem och
kluster – har jag bidragit till vidareutvecklingen av den analytiska traditionen av
’bottom up’ inom statsvetenskapen.
Den teoriutveckling jag föreslår går även utöver den befintliga genusforskningen om
innovationssystem och innovationspolitik. Där har det konstaterats att kvinnor och
näringar med många kvinnor osynliggjorts och givits låg prioritet i forskningsstudier
och statliga satsningar på innovationssystem och kluster (Pettersson & Saarinen 2004;
Blake & Hanson 2005; Balkmar & Nyberg 2006; Byrman 2006; Aufhauser 2007a &
2007b; Gunnarsson m.fl. 2007; Pettersson 2007; Lindberg 2008, 2009, 2010; Lindgren
& Forsberg 2010). Min empiriska analys har tillfört den pusselbit som hittills saknats i
denna genusforskning. Närmare bestämt ökad kunskap om hur samverkansnätverk för
innovation organiseras utifrån kvinnors företagande och innovation. Där ingår en ökad
insikt om orsakssambandet mellan upplevd marginalisering å ena sidan och
organiseringen av innovationssystem och kluster å den andra. Denna insikt
understryker betydelsen av omvärldens bemötande för hur kön görs i
innovationsforskning och innovationspolitik. Nätverksdeltagarna har återkommande
294