Avhandling i fulltext - Forskning

Avhandling i fulltext - Forskning Avhandling i fulltext - Forskning

05.01.2015 Views

att bekämpa marginaliseringen av kvinnors företagande och innovation i andra regionala satsningar på kluster och innovationssystem än i dem som min empiri vittnar om. Därmed inte sagt att det saknas regioner som avviker från detta mönster. Det är en empirisk fråga som det återstår för innovationsforskningen att belysa. Detta behov av framtida forskning bär jag med mig in i kapitlets avslutande avsnitt som diskuterar just vilka kunskapsluckor kring genus och innovationssystem som fortfarande återstår att fylla. Först ska jag emellertid lyfta fram de incitament till teoretisk och politisk förändring som mina slutsatser ger upphov till. Teoriutveckling Efter att ha dragit slutsatser utifrån mitt empiriska material går jag i detta avsnitt vidare med att diskutera vilka implikationer dessa slutsatser har för befintlig innovationsforskning. Jag kommer att renodla de incitament till teoriutveckling som framträtt redan i analysen och som jag tycker behöver uppmärksammas separat. För att min empiri ska kunna bidra till teoriutveckling används erfarenheterna från insatserna för att främja kvinnors företagande och innovation till att utmana existerande teorier om innovationspolitik och innovationssystem. Min analytiska referensram med teorier om nedifrånperspektiv i studier av politik, om görande av kön i politik och forskning, samt om organisering och klassificering av innovationssystem bidrar till denna utmaning. På detta sätt vill jag bidra både till den etablerade forskningen om innovationspolitik och innovationssystem och till den spirande forskningen om genus i innovationspolitik och innovationssystem. Avhandlingens nydanande kombination av teorier om genus och innovationssystem har givit upphov till en gestaltning av hur innovation främjas genom samverkan som skiljer sig från den gängse inom innovationsforskning och innovationspolitik. Även det unika empiriska material som genererats via en interaktiv forskningsansats och som hanterats med hjälp av ett nedifrånperspektiv som analytisk ansats har bidragit till denna gestaltning. Den alternativa gestaltningen vidgar spektrat av vilka aktörer, verksamhetsområden och innovationer som betraktas som relevanta att inkluderas i det empiriska underlaget vid forskningsstudier av innovationssystem, triple helix och kluster. De fyra 290

samverkansnätverk som ingår i min empiri har synliggjort hur kön görs på ett isärhållande och hierarkiskt sätt i befintlig innovationsforskning och innovationspolitik. De har därtill presenterat ett alternativt förhållningssätt där kön görs på ett mindre isärhållande och hierarkiskt vis. På detta vis har samverkansnätverken uppmärksammat behovet av att låta genusteori berika innovationsteori för att på så sätt öka teoriernas kapacitet att förklara hur innovation främjas genom samverkansnätverk. Genusteori används då för att vidareutveckla befintlig innovationsteori inifrån snarare än för att komplettera denna utifrån (jmfr Lombardo 2005, sid 414-415; Squires 2005, sid 369). Denna teoriutveckling inifrån kan exemplifieras av mitt val att lyfta fram aktörer och verksamhetsområden som avviker från den etablerade ordningen inom innovationspolitik och innovationsforskning. Jag menar att detta tillvägagångssätt har bidragit till att den etablerade ordningen har framträtt tydligare än vad den gjort i de sammanhang där denna norm inte har ifrågasatts, vilket mestadels varit fallet i befintlig innovationsforskning (jmfr Wahl m.fl. 2008, sid 115). Exponeringen av innovationsforskningens normer tolkar jag som ett uttryck för ’rhizomatisk validitet’ som avser forskningens förmåga att ersätta ensidiga och auktoritära världsbilder med mindre absoluta former av kunskap (Winther Jörgensen 2008, sid 358). Likt ett rhizom - det vill säga ett nät av svamphyfer - har min avhandling tillåtit ett nät av olika aktörer och erfarenheter att påverka kunskapsutvecklingen kring innovationssystem, triple helix och kluster. På så sätt har det inte överlåtits åt en enskild aktör - exempelvis staten - att definiera vilka erfarenheter som är relevanta på detta område, vilket harmoniserar med ett nedifrånperspektiv som analytisk ansats där en rad olika aktörer tillåts bevisa sin betydelse. I mina slutsatser kan rhizomatisk validitet särskilt urskiljas i ifrågasättandet av de dominerande uppfattningarna i innovationspolitik och innovationsforskning om hur innovation kan främjas via samverkansnätverk, samt i förslagen till alternativa sätt att åstadkomma detta. På så sätt står min empiriska analys för ett paradigmskifte i innovationspolitik och innovationsforskning, där det dominerande synsättet utmanas av ett nytt. Det nya synsättet uppmanar till teoriutveckling på följande punkter: 291

samverkansnätverk som ingår i min empiri har synliggjort hur kön görs på ett<br />

isärhållande och hierarkiskt sätt i befintlig innovationsforskning och<br />

innovationspolitik. De har därtill presenterat ett alternativt förhållningssätt där kön<br />

görs på ett mindre isärhållande och hierarkiskt vis. På detta vis har<br />

samverkansnätverken uppmärksammat behovet av att låta genusteori berika<br />

innovationsteori för att på så sätt öka teoriernas kapacitet att förklara hur innovation<br />

främjas genom samverkansnätverk. Genusteori används då för att vidareutveckla<br />

befintlig innovationsteori inifrån snarare än för att komplettera denna utifrån (jmfr<br />

Lombardo 2005, sid 414-415; Squires 2005, sid 369). Denna teoriutveckling inifrån<br />

kan exemplifieras av mitt val att lyfta fram aktörer och verksamhetsområden som<br />

avviker från den etablerade ordningen inom innovationspolitik och<br />

innovationsforskning. Jag menar att detta tillvägagångssätt har bidragit till att den<br />

etablerade ordningen har framträtt tydligare än vad den gjort i de sammanhang där<br />

denna norm inte har ifrågasatts, vilket mestadels varit fallet i befintlig<br />

innovationsforskning (jmfr Wahl m.fl. 2008, sid 115).<br />

Exponeringen av innovationsforskningens normer tolkar jag som ett uttryck för<br />

’rhizomatisk validitet’ som avser forskningens förmåga att ersätta ensidiga och<br />

auktoritära världsbilder med mindre absoluta former av kunskap (Winther Jörgensen<br />

2008, sid 358). Likt ett rhizom - det vill säga ett nät av svamphyfer - har min<br />

avhandling tillåtit ett nät av olika aktörer och erfarenheter att påverka<br />

kunskapsutvecklingen kring innovationssystem, triple helix och kluster. På så sätt har<br />

det inte överlåtits åt en enskild aktör - exempelvis staten - att definiera vilka<br />

erfarenheter som är relevanta på detta område, vilket harmoniserar med ett<br />

nedifrånperspektiv som analytisk ansats där en rad olika aktörer tillåts bevisa sin<br />

betydelse. I mina slutsatser kan rhizomatisk validitet särskilt urskiljas i ifrågasättandet<br />

av de dominerande uppfattningarna i innovationspolitik och innovationsforskning om<br />

hur innovation kan främjas via samverkansnätverk, samt i förslagen till alternativa sätt<br />

att åstadkomma detta. På så sätt står min empiriska analys för ett paradigmskifte i<br />

innovationspolitik och innovationsforskning, där det dominerande synsättet utmanas<br />

av ett nytt. Det nya synsättet uppmanar till teoriutveckling på följande punkter:<br />

291

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!