Avhandling i fulltext - Forskning
Avhandling i fulltext - Forskning Avhandling i fulltext - Forskning
att bekämpa marginaliseringen av kvinnors företagande och innovation i andra regionala satsningar på kluster och innovationssystem än i dem som min empiri vittnar om. Därmed inte sagt att det saknas regioner som avviker från detta mönster. Det är en empirisk fråga som det återstår för innovationsforskningen att belysa. Detta behov av framtida forskning bär jag med mig in i kapitlets avslutande avsnitt som diskuterar just vilka kunskapsluckor kring genus och innovationssystem som fortfarande återstår att fylla. Först ska jag emellertid lyfta fram de incitament till teoretisk och politisk förändring som mina slutsatser ger upphov till. Teoriutveckling Efter att ha dragit slutsatser utifrån mitt empiriska material går jag i detta avsnitt vidare med att diskutera vilka implikationer dessa slutsatser har för befintlig innovationsforskning. Jag kommer att renodla de incitament till teoriutveckling som framträtt redan i analysen och som jag tycker behöver uppmärksammas separat. För att min empiri ska kunna bidra till teoriutveckling används erfarenheterna från insatserna för att främja kvinnors företagande och innovation till att utmana existerande teorier om innovationspolitik och innovationssystem. Min analytiska referensram med teorier om nedifrånperspektiv i studier av politik, om görande av kön i politik och forskning, samt om organisering och klassificering av innovationssystem bidrar till denna utmaning. På detta sätt vill jag bidra både till den etablerade forskningen om innovationspolitik och innovationssystem och till den spirande forskningen om genus i innovationspolitik och innovationssystem. Avhandlingens nydanande kombination av teorier om genus och innovationssystem har givit upphov till en gestaltning av hur innovation främjas genom samverkan som skiljer sig från den gängse inom innovationsforskning och innovationspolitik. Även det unika empiriska material som genererats via en interaktiv forskningsansats och som hanterats med hjälp av ett nedifrånperspektiv som analytisk ansats har bidragit till denna gestaltning. Den alternativa gestaltningen vidgar spektrat av vilka aktörer, verksamhetsområden och innovationer som betraktas som relevanta att inkluderas i det empiriska underlaget vid forskningsstudier av innovationssystem, triple helix och kluster. De fyra 290
samverkansnätverk som ingår i min empiri har synliggjort hur kön görs på ett isärhållande och hierarkiskt sätt i befintlig innovationsforskning och innovationspolitik. De har därtill presenterat ett alternativt förhållningssätt där kön görs på ett mindre isärhållande och hierarkiskt vis. På detta vis har samverkansnätverken uppmärksammat behovet av att låta genusteori berika innovationsteori för att på så sätt öka teoriernas kapacitet att förklara hur innovation främjas genom samverkansnätverk. Genusteori används då för att vidareutveckla befintlig innovationsteori inifrån snarare än för att komplettera denna utifrån (jmfr Lombardo 2005, sid 414-415; Squires 2005, sid 369). Denna teoriutveckling inifrån kan exemplifieras av mitt val att lyfta fram aktörer och verksamhetsområden som avviker från den etablerade ordningen inom innovationspolitik och innovationsforskning. Jag menar att detta tillvägagångssätt har bidragit till att den etablerade ordningen har framträtt tydligare än vad den gjort i de sammanhang där denna norm inte har ifrågasatts, vilket mestadels varit fallet i befintlig innovationsforskning (jmfr Wahl m.fl. 2008, sid 115). Exponeringen av innovationsforskningens normer tolkar jag som ett uttryck för ’rhizomatisk validitet’ som avser forskningens förmåga att ersätta ensidiga och auktoritära världsbilder med mindre absoluta former av kunskap (Winther Jörgensen 2008, sid 358). Likt ett rhizom - det vill säga ett nät av svamphyfer - har min avhandling tillåtit ett nät av olika aktörer och erfarenheter att påverka kunskapsutvecklingen kring innovationssystem, triple helix och kluster. På så sätt har det inte överlåtits åt en enskild aktör - exempelvis staten - att definiera vilka erfarenheter som är relevanta på detta område, vilket harmoniserar med ett nedifrånperspektiv som analytisk ansats där en rad olika aktörer tillåts bevisa sin betydelse. I mina slutsatser kan rhizomatisk validitet särskilt urskiljas i ifrågasättandet av de dominerande uppfattningarna i innovationspolitik och innovationsforskning om hur innovation kan främjas via samverkansnätverk, samt i förslagen till alternativa sätt att åstadkomma detta. På så sätt står min empiriska analys för ett paradigmskifte i innovationspolitik och innovationsforskning, där det dominerande synsättet utmanas av ett nytt. Det nya synsättet uppmanar till teoriutveckling på följande punkter: 291
- Page 242 and 243: valuta som medfinansiering i samver
- Page 244 and 245: Lika Villkor Företagsamma Kv. Emma
- Page 246 and 247: Distinktionen mellan kategorierna
- Page 248 and 249: homosociala strukturer - exemplet V
- Page 250 and 251: nätverksdeltagarna skapat ett hand
- Page 252 and 253: I detta avsnitt kommer jag att disk
- Page 254 and 255: SAGA:s strategi att bygga ett helt
- Page 256 and 257: esurscentra. I detta blir ytterliga
- Page 258 and 259: initierade några av deltagarna en
- Page 260 and 261: Samverkansnätverk SAGA Emma Resurs
- Page 262 and 263: Inte minst inom områdena hälsa, h
- Page 264 and 265: centrum för de snäva definitioner
- Page 266 and 267: och erfarenheter från en könssegr
- Page 268 and 269: samverkansnätverkens innovationer
- Page 270 and 271: som betonat det ömsesidiga beroend
- Page 272 and 273: anslutning till varje forskningsfr
- Page 274 and 275: stor utsträckning verksamma inom I
- Page 276 and 277: samverkansnätverkens verksamheter
- Page 278 and 279: esultaten kommit att präglas av n
- Page 280 and 281: idragit till detta. Vilken typ av i
- Page 282 and 283: Även när det gäller begreppet
- Page 284 and 285: och forskningen. Min slutsats är a
- Page 286 and 287: uppifrån- och ett nedifrånperspek
- Page 288 and 289: introduktion av begreppet ’quattr
- Page 290 and 291: På detta vis har jag låtit uppifr
- Page 294 and 295: • Orsakssamband i organisering av
- Page 296 and 297: Den teoriutveckling jag föreslår
- Page 298 and 299: skulle kanske de fyra samverkansnä
- Page 300 and 301: nätverksdeltagarna ansett spela ro
- Page 302 and 303: Dessa hinder för kvinnors möjligh
- Page 304 and 305: innovationsforskningen relateras ti
- Page 306 and 307: 304
- Page 308 and 309: Andersson Susanne, Amundsdotter Eva
- Page 310 and 311: Cooke Philip, Heidenreich Martin &
- Page 312 and 313: Goldfarb Brent & Henrekson Magnus (
- Page 314 and 315: Jacobsen Dag Ingvar & Thorsvik Jan
- Page 316 and 317: Lindberg Malin (2009). Män och man
- Page 318 and 319: Nyberg Ann-Christin (2009). Making
- Page 320 and 321: Sorensen Eva & Torfing Jacob red (2
- Page 322 and 323: Walby Sylvia (2005). Gender mainstr
- Page 324 and 325: Lägesrapport till Vinnova i projek
- Page 326 and 327: 324
- Page 328 and 329: gender is “done” both in innova
- Page 330 and 331: especially highlighted entrepreneur
- Page 332 and 333: 330
- Page 334: Företagsamma Kvinnor De dokument j
samverkansnätverk som ingår i min empiri har synliggjort hur kön görs på ett<br />
isärhållande och hierarkiskt sätt i befintlig innovationsforskning och<br />
innovationspolitik. De har därtill presenterat ett alternativt förhållningssätt där kön<br />
görs på ett mindre isärhållande och hierarkiskt vis. På detta vis har<br />
samverkansnätverken uppmärksammat behovet av att låta genusteori berika<br />
innovationsteori för att på så sätt öka teoriernas kapacitet att förklara hur innovation<br />
främjas genom samverkansnätverk. Genusteori används då för att vidareutveckla<br />
befintlig innovationsteori inifrån snarare än för att komplettera denna utifrån (jmfr<br />
Lombardo 2005, sid 414-415; Squires 2005, sid 369). Denna teoriutveckling inifrån<br />
kan exemplifieras av mitt val att lyfta fram aktörer och verksamhetsområden som<br />
avviker från den etablerade ordningen inom innovationspolitik och<br />
innovationsforskning. Jag menar att detta tillvägagångssätt har bidragit till att den<br />
etablerade ordningen har framträtt tydligare än vad den gjort i de sammanhang där<br />
denna norm inte har ifrågasatts, vilket mestadels varit fallet i befintlig<br />
innovationsforskning (jmfr Wahl m.fl. 2008, sid 115).<br />
Exponeringen av innovationsforskningens normer tolkar jag som ett uttryck för<br />
’rhizomatisk validitet’ som avser forskningens förmåga att ersätta ensidiga och<br />
auktoritära världsbilder med mindre absoluta former av kunskap (Winther Jörgensen<br />
2008, sid 358). Likt ett rhizom - det vill säga ett nät av svamphyfer - har min<br />
avhandling tillåtit ett nät av olika aktörer och erfarenheter att påverka<br />
kunskapsutvecklingen kring innovationssystem, triple helix och kluster. På så sätt har<br />
det inte överlåtits åt en enskild aktör - exempelvis staten - att definiera vilka<br />
erfarenheter som är relevanta på detta område, vilket harmoniserar med ett<br />
nedifrånperspektiv som analytisk ansats där en rad olika aktörer tillåts bevisa sin<br />
betydelse. I mina slutsatser kan rhizomatisk validitet särskilt urskiljas i ifrågasättandet<br />
av de dominerande uppfattningarna i innovationspolitik och innovationsforskning om<br />
hur innovation kan främjas via samverkansnätverk, samt i förslagen till alternativa sätt<br />
att åstadkomma detta. På så sätt står min empiriska analys för ett paradigmskifte i<br />
innovationspolitik och innovationsforskning, där det dominerande synsättet utmanas<br />
av ett nytt. Det nya synsättet uppmanar till teoriutveckling på följande punkter:<br />
291
Change language