Avhandling i fulltext - Forskning

Avhandling i fulltext - Forskning Avhandling i fulltext - Forskning

05.01.2015 Views

uppifrån- och ett nedifrånperspektiv som politiskt-administrativt styrmedel påverkat vilka aktörer och verksamhetsområden som har ansetts lämpligast att tilldelas statliga medel till innovationssystem och kluster. I innovationsforskningen har valet mellan ett uppifrån- och ett nedifrånperspektiv som analytisk ansats påverkat vilka aktörer och verksamhetsområden som har utpekats som mest relevanta att beakta i empiriska studier av innovationssystem och kluster. I de fall där ett uppifrånperspektiv tillåtits överväga är det främst en viss sorts aktörer och områden som prioriterats: män och mansdominerade näringar. Därigenom har uppifrånperspektivet bidragit till att göra kön på ett segregerande och hierarkiskt sätt. Kategorierna ’män’ och ’mansdominerade näringar’ har då särskiljts från - och värderats högre än - kategorierna ’kvinnor’ och ’kvinnodominerade näringar’ i statliga satsningar och akademiska studier av samverkansnätverk för innovation (jmfr Hirdman 1990). När jag i denna avhandling valt att tillämpa ett nedifrånperspektiv som analytisk ansats uppmärksammas istället de aktörer och områden som fallit utanför dessa snäva ramar. I fallet med de fyra samverkansnätverken utgörs dessa aktörer och områden främst av kvinnor och näringar med många kvinnor. Nätverksdeltagarnas strävan verkar emellertid ha varit att göra särskiljandet mellan kategorierna ’kvinnor’ och ’män’ överflödigt i satsningar på innovationssystem och kluster. Detta utifrån deras övertygelse att kön inte styr förmågan att generera och främja innovation. Nedifrånperspektivet har på så sätt potential att göra kön på ett sätt som är mindre segregerande och mindre hierarkiskt. De fyra samverkansnätverkens verksamheter har således inte bara bidragit till att lyfta fram betydelsen av kvinnor och verksamhetsområden med många kvinnor inom ramarna för den befintliga innovationspolitiken. Deras insatser för att främja kvinnors företagande och innovation har därutöver introducerat en alternativ förståelse av hur innovationspolitik och innovationssystem kan och bör bedrivas. Detta på ett sätt som utmanar flera av de antaganden som den nuvarande politiken vilar på. I denna alternativa förståelse är kategoriseringar i form av dikotomier - som exempelvis kvinnor respektive män - ersatta av en syn där sådana särskiljande mekanismer inte är nödvändiga eller ens önskvärda. Innovationspolitik och jämställdhet betraktas där som ömsesidigt beroende 284

och politiken såväl som innovationssystemen anses där bli berikade av att många olika människor, många olika sorters organisationer, många sätt att vara innovativ och många typer av kunskaper tillåts bidra (jmfr Faulkner 2001; Pettersson 2008, sid 155). För att nå fram till en alternativ förståelse av hur innovationspolitik och innovationssystem kan och bör bedrivas har samverkansnätverken använt sig av två växelverkande faser. Dessa faser är ’dekonstruktion’ och ’omformulering’ (jmfr Ljunggren & Alsos 2010, sid 15). Den förstnämnda fasen av ’dekonstruktion’ innebar en rannsakan av centrala begrepp och verktyg inom innovationsforskning och innovationspolitik - det vill säga av innovation, innovationssystem, triple helix och kluster. Detta ägde rum när samverkansnätverken visade hur innovationer har utvecklats och spridits i de geografiska och sociala kontexter där de varit verksamma. De har i flera fall utmanat de avgränsningar som tillämpats i forskning och politik genom att visa hur relevanta ekonomiska transaktioner sker på såväl den privata som den alternativa marknaden, hur relevant arbete har formen av såväl lönearbete som alternativt betalt eller oavlönat arbete, samt hur relevant produktion kännetecknas av såväl kapitalistisk som alternativt kapitalistisk eller icke-kapitalistisk sådan (jmfr Cameron & Gibson-Graham 2003). Med andra ord har de föreslagit en sorts ’plural ekonomi’ där flera olika former av ekonomisk aktivitet räknas som betydelsefulla (jmfr Steen Nielsen & Aagaard Nielsen 2006, sid 302-315). Företagande och innovation låses då inte fast till en viss aktivitet eller plats, till en speciell slags individ eller till en viss förväntan om ekonomisk tillväxt (jmfr Berglund & Johanson 2008, sid 16). Den andra fasen har bestått av en ’omformulering’ av innovationsforskningens och innovationspolitikens centrala begrepp och verktyg. Efter omformuleringen har dessa omfattat alla de aktörer, roller, verksamhetsområden, visioner, strategier, organisationsformer och resultat som kan spela roll i policyprocesser kring innovation (jmfr Pettersson 2008, sid 155). Omformuleringen har skett i samverkansnätverkens insatser för att inventera och stötta kluster i branscher med många kvinnor. Deras experiment att betrakta sig själva som innovationssystem har utgjort en del i detta. Min 285

och politiken såväl som innovationssystemen anses där bli berikade av att många olika<br />

människor, många olika sorters organisationer, många sätt att vara innovativ och<br />

många typer av kunskaper tillåts bidra (jmfr Faulkner 2001; Pettersson 2008, sid 155).<br />

För att nå fram till en alternativ förståelse av hur innovationspolitik och<br />

innovationssystem kan och bör bedrivas har samverkansnätverken använt sig av två<br />

växelverkande faser. Dessa faser är ’dekonstruktion’ och ’omformulering’ (jmfr<br />

Ljunggren & Alsos 2010, sid 15). Den förstnämnda fasen av ’dekonstruktion’ innebar<br />

en rannsakan av centrala begrepp och verktyg inom innovationsforskning och<br />

innovationspolitik - det vill säga av innovation, innovationssystem, triple helix och<br />

kluster. Detta ägde rum när samverkansnätverken visade hur innovationer har<br />

utvecklats och spridits i de geografiska och sociala kontexter där de varit verksamma.<br />

De har i flera fall utmanat de avgränsningar som tillämpats i forskning och politik<br />

genom att visa hur relevanta ekonomiska transaktioner sker på såväl den privata som<br />

den alternativa marknaden, hur relevant arbete har formen av såväl lönearbete som<br />

alternativt betalt eller oavlönat arbete, samt hur relevant produktion kännetecknas av<br />

såväl kapitalistisk som alternativt kapitalistisk eller icke-kapitalistisk sådan (jmfr<br />

Cameron & Gibson-Graham 2003). Med andra ord har de föreslagit en sorts ’plural<br />

ekonomi’ där flera olika former av ekonomisk aktivitet räknas som betydelsefulla<br />

(jmfr Steen Nielsen & Aagaard Nielsen 2006, sid 302-315). Företagande och<br />

innovation låses då inte fast till en viss aktivitet eller plats, till en speciell slags individ<br />

eller till en viss förväntan om ekonomisk tillväxt (jmfr Berglund & Johanson 2008, sid<br />

16).<br />

Den andra fasen har bestått av en ’omformulering’ av innovationsforskningens och<br />

innovationspolitikens centrala begrepp och verktyg. Efter omformuleringen har dessa<br />

omfattat alla de aktörer, roller, verksamhetsområden, visioner, strategier,<br />

organisationsformer och resultat som kan spela roll i policyprocesser kring innovation<br />

(jmfr Pettersson 2008, sid 155). Omformuleringen har skett i samverkansnätverkens<br />

insatser för att inventera och stötta kluster i branscher med många kvinnor. Deras<br />

experiment att betrakta sig själva som innovationssystem har utgjort en del i detta. Min<br />

285

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!