Avhandling i fulltext - Forskning
Avhandling i fulltext - Forskning Avhandling i fulltext - Forskning
uppifrån- och ett nedifrånperspektiv som politiskt-administrativt styrmedel påverkat vilka aktörer och verksamhetsområden som har ansetts lämpligast att tilldelas statliga medel till innovationssystem och kluster. I innovationsforskningen har valet mellan ett uppifrån- och ett nedifrånperspektiv som analytisk ansats påverkat vilka aktörer och verksamhetsområden som har utpekats som mest relevanta att beakta i empiriska studier av innovationssystem och kluster. I de fall där ett uppifrånperspektiv tillåtits överväga är det främst en viss sorts aktörer och områden som prioriterats: män och mansdominerade näringar. Därigenom har uppifrånperspektivet bidragit till att göra kön på ett segregerande och hierarkiskt sätt. Kategorierna ’män’ och ’mansdominerade näringar’ har då särskiljts från - och värderats högre än - kategorierna ’kvinnor’ och ’kvinnodominerade näringar’ i statliga satsningar och akademiska studier av samverkansnätverk för innovation (jmfr Hirdman 1990). När jag i denna avhandling valt att tillämpa ett nedifrånperspektiv som analytisk ansats uppmärksammas istället de aktörer och områden som fallit utanför dessa snäva ramar. I fallet med de fyra samverkansnätverken utgörs dessa aktörer och områden främst av kvinnor och näringar med många kvinnor. Nätverksdeltagarnas strävan verkar emellertid ha varit att göra särskiljandet mellan kategorierna ’kvinnor’ och ’män’ överflödigt i satsningar på innovationssystem och kluster. Detta utifrån deras övertygelse att kön inte styr förmågan att generera och främja innovation. Nedifrånperspektivet har på så sätt potential att göra kön på ett sätt som är mindre segregerande och mindre hierarkiskt. De fyra samverkansnätverkens verksamheter har således inte bara bidragit till att lyfta fram betydelsen av kvinnor och verksamhetsområden med många kvinnor inom ramarna för den befintliga innovationspolitiken. Deras insatser för att främja kvinnors företagande och innovation har därutöver introducerat en alternativ förståelse av hur innovationspolitik och innovationssystem kan och bör bedrivas. Detta på ett sätt som utmanar flera av de antaganden som den nuvarande politiken vilar på. I denna alternativa förståelse är kategoriseringar i form av dikotomier - som exempelvis kvinnor respektive män - ersatta av en syn där sådana särskiljande mekanismer inte är nödvändiga eller ens önskvärda. Innovationspolitik och jämställdhet betraktas där som ömsesidigt beroende 284
och politiken såväl som innovationssystemen anses där bli berikade av att många olika människor, många olika sorters organisationer, många sätt att vara innovativ och många typer av kunskaper tillåts bidra (jmfr Faulkner 2001; Pettersson 2008, sid 155). För att nå fram till en alternativ förståelse av hur innovationspolitik och innovationssystem kan och bör bedrivas har samverkansnätverken använt sig av två växelverkande faser. Dessa faser är ’dekonstruktion’ och ’omformulering’ (jmfr Ljunggren & Alsos 2010, sid 15). Den förstnämnda fasen av ’dekonstruktion’ innebar en rannsakan av centrala begrepp och verktyg inom innovationsforskning och innovationspolitik - det vill säga av innovation, innovationssystem, triple helix och kluster. Detta ägde rum när samverkansnätverken visade hur innovationer har utvecklats och spridits i de geografiska och sociala kontexter där de varit verksamma. De har i flera fall utmanat de avgränsningar som tillämpats i forskning och politik genom att visa hur relevanta ekonomiska transaktioner sker på såväl den privata som den alternativa marknaden, hur relevant arbete har formen av såväl lönearbete som alternativt betalt eller oavlönat arbete, samt hur relevant produktion kännetecknas av såväl kapitalistisk som alternativt kapitalistisk eller icke-kapitalistisk sådan (jmfr Cameron & Gibson-Graham 2003). Med andra ord har de föreslagit en sorts ’plural ekonomi’ där flera olika former av ekonomisk aktivitet räknas som betydelsefulla (jmfr Steen Nielsen & Aagaard Nielsen 2006, sid 302-315). Företagande och innovation låses då inte fast till en viss aktivitet eller plats, till en speciell slags individ eller till en viss förväntan om ekonomisk tillväxt (jmfr Berglund & Johanson 2008, sid 16). Den andra fasen har bestått av en ’omformulering’ av innovationsforskningens och innovationspolitikens centrala begrepp och verktyg. Efter omformuleringen har dessa omfattat alla de aktörer, roller, verksamhetsområden, visioner, strategier, organisationsformer och resultat som kan spela roll i policyprocesser kring innovation (jmfr Pettersson 2008, sid 155). Omformuleringen har skett i samverkansnätverkens insatser för att inventera och stötta kluster i branscher med många kvinnor. Deras experiment att betrakta sig själva som innovationssystem har utgjort en del i detta. Min 285
- Page 236 and 237: att samtliga samverkansnätverk har
- Page 238 and 239: av dagens resurscentra skapades eft
- Page 240 and 241: högst väsentlig att ställa i rel
- Page 242 and 243: valuta som medfinansiering i samver
- Page 244 and 245: Lika Villkor Företagsamma Kv. Emma
- Page 246 and 247: Distinktionen mellan kategorierna
- Page 248 and 249: homosociala strukturer - exemplet V
- Page 250 and 251: nätverksdeltagarna skapat ett hand
- Page 252 and 253: I detta avsnitt kommer jag att disk
- Page 254 and 255: SAGA:s strategi att bygga ett helt
- Page 256 and 257: esurscentra. I detta blir ytterliga
- Page 258 and 259: initierade några av deltagarna en
- Page 260 and 261: Samverkansnätverk SAGA Emma Resurs
- Page 262 and 263: Inte minst inom områdena hälsa, h
- Page 264 and 265: centrum för de snäva definitioner
- Page 266 and 267: och erfarenheter från en könssegr
- Page 268 and 269: samverkansnätverkens innovationer
- Page 270 and 271: som betonat det ömsesidiga beroend
- Page 272 and 273: anslutning till varje forskningsfr
- Page 274 and 275: stor utsträckning verksamma inom I
- Page 276 and 277: samverkansnätverkens verksamheter
- Page 278 and 279: esultaten kommit att präglas av n
- Page 280 and 281: idragit till detta. Vilken typ av i
- Page 282 and 283: Även när det gäller begreppet
- Page 284 and 285: och forskningen. Min slutsats är a
- Page 288 and 289: introduktion av begreppet ’quattr
- Page 290 and 291: På detta vis har jag låtit uppifr
- Page 292 and 293: att bekämpa marginaliseringen av k
- Page 294 and 295: • Orsakssamband i organisering av
- Page 296 and 297: Den teoriutveckling jag föreslår
- Page 298 and 299: skulle kanske de fyra samverkansnä
- Page 300 and 301: nätverksdeltagarna ansett spela ro
- Page 302 and 303: Dessa hinder för kvinnors möjligh
- Page 304 and 305: innovationsforskningen relateras ti
- Page 306 and 307: 304
- Page 308 and 309: Andersson Susanne, Amundsdotter Eva
- Page 310 and 311: Cooke Philip, Heidenreich Martin &
- Page 312 and 313: Goldfarb Brent & Henrekson Magnus (
- Page 314 and 315: Jacobsen Dag Ingvar & Thorsvik Jan
- Page 316 and 317: Lindberg Malin (2009). Män och man
- Page 318 and 319: Nyberg Ann-Christin (2009). Making
- Page 320 and 321: Sorensen Eva & Torfing Jacob red (2
- Page 322 and 323: Walby Sylvia (2005). Gender mainstr
- Page 324 and 325: Lägesrapport till Vinnova i projek
- Page 326 and 327: 324
- Page 328 and 329: gender is “done” both in innova
- Page 330 and 331: especially highlighted entrepreneur
- Page 332 and 333: 330
- Page 334: Företagsamma Kvinnor De dokument j
och politiken såväl som innovationssystemen anses där bli berikade av att många olika<br />
människor, många olika sorters organisationer, många sätt att vara innovativ och<br />
många typer av kunskaper tillåts bidra (jmfr Faulkner 2001; Pettersson 2008, sid 155).<br />
För att nå fram till en alternativ förståelse av hur innovationspolitik och<br />
innovationssystem kan och bör bedrivas har samverkansnätverken använt sig av två<br />
växelverkande faser. Dessa faser är ’dekonstruktion’ och ’omformulering’ (jmfr<br />
Ljunggren & Alsos 2010, sid 15). Den förstnämnda fasen av ’dekonstruktion’ innebar<br />
en rannsakan av centrala begrepp och verktyg inom innovationsforskning och<br />
innovationspolitik - det vill säga av innovation, innovationssystem, triple helix och<br />
kluster. Detta ägde rum när samverkansnätverken visade hur innovationer har<br />
utvecklats och spridits i de geografiska och sociala kontexter där de varit verksamma.<br />
De har i flera fall utmanat de avgränsningar som tillämpats i forskning och politik<br />
genom att visa hur relevanta ekonomiska transaktioner sker på såväl den privata som<br />
den alternativa marknaden, hur relevant arbete har formen av såväl lönearbete som<br />
alternativt betalt eller oavlönat arbete, samt hur relevant produktion kännetecknas av<br />
såväl kapitalistisk som alternativt kapitalistisk eller icke-kapitalistisk sådan (jmfr<br />
Cameron & Gibson-Graham 2003). Med andra ord har de föreslagit en sorts ’plural<br />
ekonomi’ där flera olika former av ekonomisk aktivitet räknas som betydelsefulla<br />
(jmfr Steen Nielsen & Aagaard Nielsen 2006, sid 302-315). Företagande och<br />
innovation låses då inte fast till en viss aktivitet eller plats, till en speciell slags individ<br />
eller till en viss förväntan om ekonomisk tillväxt (jmfr Berglund & Johanson 2008, sid<br />
16).<br />
Den andra fasen har bestått av en ’omformulering’ av innovationsforskningens och<br />
innovationspolitikens centrala begrepp och verktyg. Efter omformuleringen har dessa<br />
omfattat alla de aktörer, roller, verksamhetsområden, visioner, strategier,<br />
organisationsformer och resultat som kan spela roll i policyprocesser kring innovation<br />
(jmfr Pettersson 2008, sid 155). Omformuleringen har skett i samverkansnätverkens<br />
insatser för att inventera och stötta kluster i branscher med många kvinnor. Deras<br />
experiment att betrakta sig själva som innovationssystem har utgjort en del i detta. Min<br />
285
Change language