Avhandling i fulltext - Forskning

uppifrån- och ett nedifrånperspektiv som politiskt-administrativt styrmedel påverkat
vilka aktörer och verksamhetsområden som har ansetts lämpligast att tilldelas statliga
medel till innovationssystem och kluster. I innovationsforskningen har valet mellan ett
uppifrån- och ett nedifrånperspektiv som analytisk ansats påverkat vilka aktörer och
verksamhetsområden som har utpekats som mest relevanta att beakta i empiriska
studier av innovationssystem och kluster. I de fall där ett uppifrånperspektiv tillåtits
överväga är det främst en viss sorts aktörer och områden som prioriterats: män och
mansdominerade näringar. Därigenom har uppifrånperspektivet bidragit till att göra
kön på ett segregerande och hierarkiskt sätt. Kategorierna ’män’ och ’mansdominerade
näringar’ har då särskiljts från - och värderats högre än - kategorierna ’kvinnor’ och
’kvinnodominerade näringar’ i statliga satsningar och akademiska studier av
samverkansnätverk för innovation (jmfr Hirdman 1990).
När jag i denna avhandling valt att tillämpa ett nedifrånperspektiv som analytisk ansats
uppmärksammas istället de aktörer och områden som fallit utanför dessa snäva ramar.
I fallet med de fyra samverkansnätverken utgörs dessa aktörer och områden främst av
kvinnor och näringar med många kvinnor. Nätverksdeltagarnas strävan verkar
emellertid ha varit att göra särskiljandet mellan kategorierna ’kvinnor’ och ’män’
överflödigt i satsningar på innovationssystem och kluster. Detta utifrån deras
övertygelse att kön inte styr förmågan att generera och främja innovation.
Nedifrånperspektivet har på så sätt potential att göra kön på ett sätt som är mindre
segregerande och mindre hierarkiskt. De fyra samverkansnätverkens verksamheter har
således inte bara bidragit till att lyfta fram betydelsen av kvinnor och
verksamhetsområden med många kvinnor inom ramarna för den befintliga
innovationspolitiken. Deras insatser för att främja kvinnors företagande och innovation
har därutöver introducerat en alternativ förståelse av hur innovationspolitik och
innovationssystem kan och bör bedrivas. Detta på ett sätt som utmanar flera av de
antaganden som den nuvarande politiken vilar på. I denna alternativa förståelse är
kategoriseringar i form av dikotomier - som exempelvis kvinnor respektive män -
ersatta av en syn där sådana särskiljande mekanismer inte är nödvändiga eller ens
önskvärda. Innovationspolitik och jämställdhet betraktas där som ömsesidigt beroende
284