Avhandling i fulltext - Forskning

irrelevant och långsökt så länge som dessa kritiker blundar för sambandet mellan kön
och makt i politiken (jmfr Eduards 1995, sid 61; Thurén 2003, sid 15-16; Wahl m.fl.
2008, sid 119). Den tredje delen i mina slutsatser - som adresserar min forskningsfråga
om hur kön görs i innovationsforskning och innovationspolitik - adresserar detta
samband. Jag har gestaltat hur de fyra samverkansnätverken i sin organisering har
samlat aktörer från olika samhällssektorer som tillsammans har utvecklat ny kunskap
som givit upphov till innovationer. På så sätt har de organiserat innovationssystem
utifrån kvinnors företagande och innovation. Görandet av kön i den befintliga
innovationsforskningen och innovationspolitiken har därigenom utmanats. Denna
utmaning belyser sambandet mellan kön och makt i politiken. Isärhållande och
hierarkiska föreställningar om kön medför att makten att definiera politikens gränser
främst reserverats för en viss grupp av medborgare: män i mansdominerade näringar
(jmfr Bacchi 1999, sid 12-13; Rönnblom 2002).
Giltigheten i detta resultat är emellertid beroende av att politisk makt definieras som
innehav av en framstående position inom innovationspolitiken. Ett alternativt synsätt
skulle kunna vara att det inte alls är i fördelningen av innovationspolitiska stöd till
kluster och innovationssystem som den politiskt intressanta makten återfinns. Kanske
är det snarare inom andra politikområden - eller i andra delar av innovationspolitikens
funktioner - som nyckeln till en mindre könssegregerande och hierarkisk politik står att
finna. Jag skulle ha kunnat tillämpa den interaktiva forskningsansatsen på ett mindre
innovationspolitiskt anknutet vis. Då skulle mina slutsatser ha kunnat gestalta ett
främjande av företagande och innovation som når bortom de snäva ramar där
innovationssystem och kluster behandlas som de centrala politiskt-administrativa
verktygen och teoretiska begreppen.
Görandet av kön i spänningsfältet mellan ett uppifrån- och ett nedifrånperspektiv
Det isärhållande och hierarkiska görandet av kön som samverkansnätverken har
identifierat i forskning och politik befinner sig i spänningsfältet mellan ett uppifrånoch
ett nedifrånperspektiv (jmfr Sabatier 1986, sid 148; Carlsson 1996, sid 527 & 532;
Sannerstedt 2001, sid 24-25). I innovationspolitiken har avvägningen mellan ett
283