Avhandling i fulltext - Forskning
Avhandling i fulltext - Forskning Avhandling i fulltext - Forskning
Även när det gäller begreppet ’innovation’ har de fyra samverkansnätverken bidragit med en alternativ förståelse (jmfr Benner 2005, sid 11; Edquist 2005, sid 185; Fagerberg 2005, sid 6-7). Deras verksamheter har visat att innovationer kan ta sig form av nya tjänster, metoder och organiseringsformer likväl som nya produkter. Detsamma gäller det sätt som innovationer tas i bruk. Där har samverkansnätverken visat att det inte enbart är som konsumenter på den privata marknaden som målgrupperna kan uppleva värdet av en innovation (jmfr Frankelius 2005, sid 210 & 215-217). Dessutom har de understrukit att det inte enbart är teknisk forskning eller enbart universitetsforskning som har betydelse för utvecklingen av innovationer. Många olika sorters kunskap från många olika kunskapsorganisationer har haft betydelse för uppkomsten och utforskningen av de innovationer som har anknytning till de fyra samverkansnätverken. På samma sätt har deras verksamheter gestaltat hur innovation kan uppstå inom många olika näringsgrenar, inte bara inom dem som hittills prioriterats i innovationsforskning och innovationspolitik (jmfr Blake & Hanson 2005, sid 689). På dessa sätt har nätverksdeltagarna förespråkat en vid syn på innovation och innovationssystem, vilket ligger i linje med det nedifrånperspektiv jag tillämpat som analytisk ansats (jmfr Benner 2005, sid 5 & 10; Frankelius 2005, sid 210; Uhlin 2005, sid 159). Den andra delen i mina slutsatser - som adresserar min forskningsfråga om vilket handlingsutrymme spänningsfältet mellan ett uppifrån- och ett nedifrånperspektiv skapar att betrakta de fyra samverkansnätverkens insatser för att främja kvinnors företagande och innovation som exempel på innovationssystem - bygger på den kunskap som utvecklats dels i samverkan mellan forskare och nätverksdeltagare, dels i skrivandet av min avhandling. Därigenom har resultaten kommit att präglas av såväl nätverksdeltagarnas egna analyser som de analyser jag gjort med hjälp av cirkelmodellen och de teorier som ingått i min analytiska referensram. Att betrakta de fyra samverkansnätverken som exempel på innovationssystem lanserades av nätverksdeltagarna redan innan det gemensamma projektet Lyftet initierades. I Lyftet sammanfördes samverkansnätverkens respektive synvinklar till en gemensam kunskapsplattform. Där fick nätverksdeltagarna tillfälle att utveckla sina tankar och 280
utbyta erfarenheter kring organisering av samverkansnätverk för innovation. Min slutsats att de fyra samverkansnätverken kan betraktas som exempel på innovationssystem stöttar och förstärker därmed nätverksdeltagarnas egen inställning. Vissa nätverksdeltagare uttryckte samtidigt en skepsis gentemot den dominerande ställning som begreppen innovation, innovationssystem, triple helix och kluster intagit i Sveriges innovationspolitik och regionala utvecklingspolitik. Frågan är om slutsatsen att de fyra samverkansnätverken kan betraktas som exempel på innovationssystem skulle ha sett annorlunda ut om min avhandlingsprocess inte hade kännetecknats av en interaktiv forskningsansats, där forskare och berörda gemensamt utvecklar ny kunskap. Kanske hade det då inte varit lika självklart att relatera samverkansnätverkens verksamheter till just innovationspolitik och innovationsforskning (jmfr Bacchi 1999, sid 12-13; Blake & Hanson 2005, sid 689). Samtidigt har nätverksdeltagarnas initiativ till att göra denna koppling givit upphov till ett nytt forskningsområde och nya forskningsfrågor, som undersöker den roll som kvinnors företagande och innovation spelar i utvecklingen av kluster och innovationssystem. Hur kön görs i innovationsforskning och innovationspolitik Min tredje forskningsfråga gäller hur nyttjandet av handlingsutrymmet att betrakta de fyra samverkansnätverken som innovationssystem belyser hur kön görs i innovationsforskning och innovationspolitik. I nätverksdeltagarnas beskrivningar av sina verksamheter framställs görandet av kön som en central komponent i samhällets värdering av olika sorters innovatörer, innovationsfrämjare och innovationer (jmfr West & Zimmerman 1987 & 2002; Blake & Hanson 2005, sid 684-685). De vittnar om hur de har blivit avrådda att söka medel från policyprogram som riktar sig till innovationssystem och kluster; om hur de inte ansetts vara lämpliga att ta del av statlig service inom företags- och innovationsutveckling; om hur deras målgrupper med kvinnor och verksamhetsområden med många kvinnor givits undermåliga statliga utvecklingsmedel; samt om hur män och mansdominerade sektorer prioriterats i policyprogram och forskningsstudier. Genom att sätta ord på dessa upplevelser har nätverksdeltagarna bidragit till att identifiera hur kön görs i den nuvarande politiken 281
- Page 232 and 233: 2000a, 2000b) angreppssätt för ic
- Page 234 and 235: har ställt samma frågor som Wendt
- Page 236 and 237: att samtliga samverkansnätverk har
- Page 238 and 239: av dagens resurscentra skapades eft
- Page 240 and 241: högst väsentlig att ställa i rel
- Page 242 and 243: valuta som medfinansiering i samver
- Page 244 and 245: Lika Villkor Företagsamma Kv. Emma
- Page 246 and 247: Distinktionen mellan kategorierna
- Page 248 and 249: homosociala strukturer - exemplet V
- Page 250 and 251: nätverksdeltagarna skapat ett hand
- Page 252 and 253: I detta avsnitt kommer jag att disk
- Page 254 and 255: SAGA:s strategi att bygga ett helt
- Page 256 and 257: esurscentra. I detta blir ytterliga
- Page 258 and 259: initierade några av deltagarna en
- Page 260 and 261: Samverkansnätverk SAGA Emma Resurs
- Page 262 and 263: Inte minst inom områdena hälsa, h
- Page 264 and 265: centrum för de snäva definitioner
- Page 266 and 267: och erfarenheter från en könssegr
- Page 268 and 269: samverkansnätverkens innovationer
- Page 270 and 271: som betonat det ömsesidiga beroend
- Page 272 and 273: anslutning till varje forskningsfr
- Page 274 and 275: stor utsträckning verksamma inom I
- Page 276 and 277: samverkansnätverkens verksamheter
- Page 278 and 279: esultaten kommit att präglas av n
- Page 280 and 281: idragit till detta. Vilken typ av i
- Page 284 and 285: och forskningen. Min slutsats är a
- Page 286 and 287: uppifrån- och ett nedifrånperspek
- Page 288 and 289: introduktion av begreppet ’quattr
- Page 290 and 291: På detta vis har jag låtit uppifr
- Page 292 and 293: att bekämpa marginaliseringen av k
- Page 294 and 295: • Orsakssamband i organisering av
- Page 296 and 297: Den teoriutveckling jag föreslår
- Page 298 and 299: skulle kanske de fyra samverkansnä
- Page 300 and 301: nätverksdeltagarna ansett spela ro
- Page 302 and 303: Dessa hinder för kvinnors möjligh
- Page 304 and 305: innovationsforskningen relateras ti
- Page 306 and 307: 304
- Page 308 and 309: Andersson Susanne, Amundsdotter Eva
- Page 310 and 311: Cooke Philip, Heidenreich Martin &
- Page 312 and 313: Goldfarb Brent & Henrekson Magnus (
- Page 314 and 315: Jacobsen Dag Ingvar & Thorsvik Jan
- Page 316 and 317: Lindberg Malin (2009). Män och man
- Page 318 and 319: Nyberg Ann-Christin (2009). Making
- Page 320 and 321: Sorensen Eva & Torfing Jacob red (2
- Page 322 and 323: Walby Sylvia (2005). Gender mainstr
- Page 324 and 325: Lägesrapport till Vinnova i projek
- Page 326 and 327: 324
- Page 328 and 329: gender is “done” both in innova
- Page 330 and 331: especially highlighted entrepreneur
utbyta erfarenheter kring organisering av samverkansnätverk för innovation. Min<br />
slutsats att de fyra samverkansnätverken kan betraktas som exempel på<br />
innovationssystem stöttar och förstärker därmed nätverksdeltagarnas egen inställning.<br />
Vissa nätverksdeltagare uttryckte samtidigt en skepsis gentemot den dominerande<br />
ställning som begreppen innovation, innovationssystem, triple helix och kluster intagit<br />
i Sveriges innovationspolitik och regionala utvecklingspolitik. Frågan är om slutsatsen<br />
att de fyra samverkansnätverken kan betraktas som exempel på innovationssystem<br />
skulle ha sett annorlunda ut om min avhandlingsprocess inte hade kännetecknats av en<br />
interaktiv forskningsansats, där forskare och berörda gemensamt utvecklar ny<br />
kunskap. Kanske hade det då inte varit lika självklart att relatera<br />
samverkansnätverkens verksamheter till just innovationspolitik och<br />
innovationsforskning (jmfr Bacchi 1999, sid 12-13; Blake & Hanson 2005, sid 689).<br />
Samtidigt har nätverksdeltagarnas initiativ till att göra denna koppling givit upphov till<br />
ett nytt forskningsområde och nya forskningsfrågor, som undersöker den roll som<br />
kvinnors företagande och innovation spelar i utvecklingen av kluster och<br />
innovationssystem.<br />
Hur kön görs i innovationsforskning och innovationspolitik<br />
Min tredje forskningsfråga gäller hur nyttjandet av handlingsutrymmet att betrakta de<br />
fyra samverkansnätverken som innovationssystem belyser hur kön görs i<br />
innovationsforskning och innovationspolitik. I nätverksdeltagarnas beskrivningar av<br />
sina verksamheter framställs görandet av kön som en central komponent i samhällets<br />
värdering av olika sorters innovatörer, innovationsfrämjare och innovationer (jmfr<br />
West & Zimmerman 1987 & 2002; Blake & Hanson 2005, sid 684-685). De vittnar om<br />
hur de har blivit avrådda att söka medel från policyprogram som riktar sig till<br />
innovationssystem och kluster; om hur de inte ansetts vara lämpliga att ta del av statlig<br />
service inom företags- och innovationsutveckling; om hur deras målgrupper med<br />
kvinnor och verksamhetsområden med många kvinnor givits undermåliga statliga<br />
utvecklingsmedel; samt om hur män och mansdominerade sektorer prioriterats i<br />
policyprogram och forskningsstudier. Genom att sätta ord på dessa upplevelser har<br />
nätverksdeltagarna bidragit till att identifiera hur kön görs i den nuvarande politiken<br />
281
Change language