Avhandling i fulltext - Forskning
Avhandling i fulltext - Forskning Avhandling i fulltext - Forskning
esultaten kommit att präglas av nätverksdeltagarnas egna formuleringar och analyser. Samtidigt har dessa formuleringar och analyser begränsats av ramarna för dialogseminarierna. Begränsningen av tid och resurser i kombination med stora geografiska avstånd medförde att det endast anordnades mellan två och tre dialogseminarier med varje samverkansnätverk. På så sätt har nätverksdeltagarnas inflytande över kunskapsutvecklingen begränsats till förmån för min egen röst som forskare. Kanske skulle gestaltningen av samverkansnätverkens verksamheter ha sett annorlunda ut om nätverksdeltagarna hade givits fler tillfällen till dialog och därmed kontinuerligt kunnat justera mina analyser som forskare. Fler tillfällen till återkommande prövning och reflektion skulle ha kunnat bidra till att öka processvaliditeten i forskningen (jmfr Herr & Anderson 2005, sid 55-56). Den första delen av mina slutsatser - som adresserar min forskningsfråga om vad som kännetecknar de fyra samverkansnätverkens insatser - speglar den analys som gjorts av nätverksdeltagarnas problemrepresentation, organisering, materiella och immateriella effekter utifrån den analysmodell för genusforskning om innovationssystem som jag valt att tillämpa. I och med att modellen har sitt ursprung i samverkansnätverkens egen kontext är den analys som modellen hjälpt till att generera färgad av nätverksdeltagarnas verklighetsuppfattningar. På så sätt stämmer analysen överens med den interaktiva ansatsens betoning av att sammanföra många olika sorters kunskap (jmfr Winther Jörgensen 2008, sid 349 & 360). Samtidigt kan det förstås diskuteras hur resultaten från de olika cirklarna skulle kunna tolkas på ett annorlunda sätt än vad jag har valt att göra. De fyra samverkansnätverken som exempel på innovationssystem Min andra forskningsfråga rör vilket handlingsutrymme som spänningsfältet mellan ett uppifrån- och ett nedifrånperspektiv skapar att betrakta insatser för att främja kvinnors företagande och innovation som exempel på innovationssystem. Min analys av empirin från de fyra samverkansnätverken visar att de i sin organisering har samlat aktörer från olika samhällssektorer som tillsammans har utvecklat ny kunskap som gett upphov till innovationer. Eftersom detta stämmer överens med den definition av 276
innovationssystem som tillämpats i forskning och politik drar jag slutsatsen att de fyra samverkansnätverken mycket väl kan betraktas som exempel på sådana (jmfr Marklund m.fl. 2004, sid 3; Asheim 2005, sid 33-34; Frykfors 2005, sid 6). Denna slutsats utmanar merparten av den befintliga innovationsforskningen och innovationspolitiken. Detta eftersom de prioriteringar som gjorts där sällan har omfattat samverkansnätverk för innovation där kvinnors företagande och innovation har utgjort en betydande del (Lindberg 2008, 2009, 2010). Anledningen till att de fyra samverkansnätverken i min avhandling framträder som relevanta aktörer i sammanhanget har att göra med att jag har tillämpat ett nedifrånperspektiv som analytisk ansats, där marginaliserade aktörer inte har avfärdats i förväg (jmfr Sabatier 1986, sid 148; Carlsson 1996, sid 527 & 532). Detta avviker från det uppifrånperspektiv som har övervägt som ansats och styrmedel i innovationsforskning och innovationspolitik, där vissa aktörer och verksamhetsområden i förväg har utpekats som mer relevanta än andra (jmfr Sannerstedt 2001, sid 24-25). På liknande sätt menar jag att en vid syn på innovation och innovationssystem har utgjort en förutsättning för att göra de fyra samverkansnätverken synliga som innovationssystem. I den vida synen uppmärksammas nämligen hur innovation till lika delar är beroende av organisatorisk, ekonomisk och marknadsbaserad kunskap och hur innovationssystem påverkas av människor, kompetens, relationer och interaktion (jmfr Frykfors 2005, sid 6; Lundvall 2006b, sid 11-12). Den visa synen innebär en öppenhet gentemot många olika näringsgrenar, formationer och aktörer. Detta kontrasterar mot en snäv syn på innovation och innovationssystem. En sådan inkluderar främst de näringar som uppfattas som tillväxtskapande och de formationer och aktörer som redan finns i medvetandet hos de tjänstemän och politiker som haft i uppgift att inventera och främja innovationssystem och kluster. På detta sätt har spänningsfältet mellan ett uppifrån- och ett nedifrånperspektiv skapat ett handlingsutrymme att betrakta insatser för att främja kvinnors företagande och innovation som exempel på innovationssystem (jmfr Fenstermaker & West 2002, sid 218; Thurén 2003, sid 71-72). Likaså har spänningsfältet mellan en snäv och en vid syn på innovation och innovationssystem 277
- Page 228 and 229: sektorn. Varje samverkansnätverk h
- Page 230 and 231: 228
- Page 232 and 233: 2000a, 2000b) angreppssätt för ic
- Page 234 and 235: har ställt samma frågor som Wendt
- Page 236 and 237: att samtliga samverkansnätverk har
- Page 238 and 239: av dagens resurscentra skapades eft
- Page 240 and 241: högst väsentlig att ställa i rel
- Page 242 and 243: valuta som medfinansiering i samver
- Page 244 and 245: Lika Villkor Företagsamma Kv. Emma
- Page 246 and 247: Distinktionen mellan kategorierna
- Page 248 and 249: homosociala strukturer - exemplet V
- Page 250 and 251: nätverksdeltagarna skapat ett hand
- Page 252 and 253: I detta avsnitt kommer jag att disk
- Page 254 and 255: SAGA:s strategi att bygga ett helt
- Page 256 and 257: esurscentra. I detta blir ytterliga
- Page 258 and 259: initierade några av deltagarna en
- Page 260 and 261: Samverkansnätverk SAGA Emma Resurs
- Page 262 and 263: Inte minst inom områdena hälsa, h
- Page 264 and 265: centrum för de snäva definitioner
- Page 266 and 267: och erfarenheter från en könssegr
- Page 268 and 269: samverkansnätverkens innovationer
- Page 270 and 271: som betonat det ömsesidiga beroend
- Page 272 and 273: anslutning till varje forskningsfr
- Page 274 and 275: stor utsträckning verksamma inom I
- Page 276 and 277: samverkansnätverkens verksamheter
- Page 280 and 281: idragit till detta. Vilken typ av i
- Page 282 and 283: Även när det gäller begreppet
- Page 284 and 285: och forskningen. Min slutsats är a
- Page 286 and 287: uppifrån- och ett nedifrånperspek
- Page 288 and 289: introduktion av begreppet ’quattr
- Page 290 and 291: På detta vis har jag låtit uppifr
- Page 292 and 293: att bekämpa marginaliseringen av k
- Page 294 and 295: • Orsakssamband i organisering av
- Page 296 and 297: Den teoriutveckling jag föreslår
- Page 298 and 299: skulle kanske de fyra samverkansnä
- Page 300 and 301: nätverksdeltagarna ansett spela ro
- Page 302 and 303: Dessa hinder för kvinnors möjligh
- Page 304 and 305: innovationsforskningen relateras ti
- Page 306 and 307: 304
- Page 308 and 309: Andersson Susanne, Amundsdotter Eva
- Page 310 and 311: Cooke Philip, Heidenreich Martin &
- Page 312 and 313: Goldfarb Brent & Henrekson Magnus (
- Page 314 and 315: Jacobsen Dag Ingvar & Thorsvik Jan
- Page 316 and 317: Lindberg Malin (2009). Män och man
- Page 318 and 319: Nyberg Ann-Christin (2009). Making
- Page 320 and 321: Sorensen Eva & Torfing Jacob red (2
- Page 322 and 323: Walby Sylvia (2005). Gender mainstr
- Page 324 and 325: Lägesrapport till Vinnova i projek
- Page 326 and 327: 324
esultaten kommit att präglas av nätverksdeltagarnas egna formuleringar och analyser.<br />
Samtidigt har dessa formuleringar och analyser begränsats av ramarna för<br />
dialogseminarierna. Begränsningen av tid och resurser i kombination med stora<br />
geografiska avstånd medförde att det endast anordnades mellan två och tre<br />
dialogseminarier med varje samverkansnätverk. På så sätt har nätverksdeltagarnas<br />
inflytande över kunskapsutvecklingen begränsats till förmån för min egen röst som<br />
forskare. Kanske skulle gestaltningen av samverkansnätverkens verksamheter ha sett<br />
annorlunda ut om nätverksdeltagarna hade givits fler tillfällen till dialog och därmed<br />
kontinuerligt kunnat justera mina analyser som forskare. Fler tillfällen till<br />
återkommande prövning och reflektion skulle ha kunnat bidra till att öka<br />
processvaliditeten i forskningen (jmfr Herr & Anderson 2005, sid 55-56).<br />
Den första delen av mina slutsatser - som adresserar min forskningsfråga om vad som<br />
kännetecknar de fyra samverkansnätverkens insatser - speglar den analys som gjorts av<br />
nätverksdeltagarnas problemrepresentation, organisering, materiella och immateriella<br />
effekter utifrån den analysmodell för genusforskning om innovationssystem som jag<br />
valt att tillämpa. I och med att modellen har sitt ursprung i samverkansnätverkens egen<br />
kontext är den analys som modellen hjälpt till att generera färgad av<br />
nätverksdeltagarnas verklighetsuppfattningar. På så sätt stämmer analysen överens<br />
med den interaktiva ansatsens betoning av att sammanföra många olika sorters<br />
kunskap (jmfr Winther Jörgensen 2008, sid 349 & 360). Samtidigt kan det förstås<br />
diskuteras hur resultaten från de olika cirklarna skulle kunna tolkas på ett annorlunda<br />
sätt än vad jag har valt att göra.<br />
De fyra samverkansnätverken som exempel på innovationssystem<br />
Min andra forskningsfråga rör vilket handlingsutrymme som spänningsfältet mellan ett<br />
uppifrån- och ett nedifrånperspektiv skapar att betrakta insatser för att främja kvinnors<br />
företagande och innovation som exempel på innovationssystem. Min analys av<br />
empirin från de fyra samverkansnätverken visar att de i sin organisering har samlat<br />
aktörer från olika samhällssektorer som tillsammans har utvecklat ny kunskap som gett<br />
upphov till innovationer. Eftersom detta stämmer överens med den definition av<br />
276
Change language