Avhandling i fulltext - Forskning
Avhandling i fulltext - Forskning Avhandling i fulltext - Forskning
samverkansnätverkens verksamheter skulle kunna ha sett annorlunda ut. Det bör noteras att mitt försök att urskilja konkreta resultat av samverkansnätverkens organisering är ett slags experiment där jag hörsammat nätverksdeltagarnas önskan att bli betraktade på samma sätt som de innovationssystem och kluster som prioriterats i innovationspolitik och innovationsforskning. Som resultaten visar kunde flera innovationer urskiljas i anslutning till varje samverkansnätverk. Vid dialogseminarierna bekräftades och kompletterades uppgifterna om dessa innovationer av nätverksdeltagarna. Nästan alla innovationer beskrevs dock främst i termer av tjänster, metoder och upplevelser. Detta avviker från den snäva definition av innovation som tillämpats i innovationspolitik och innovationsforskning, där innovationer i första hand definieras som nya fysiska föremål. En alternativ tolkning skulle kunna vara att de aktörer (kvinnor) och verksamhetsområden (näringar med många kvinnor) som samverkansnätverken fokuserat inte genererar den typ av innovationer som premieras i innovationspolitiken och innovationsforskningen. Denna tolkning har likheter med det samband som tidigare forskning har funnit mellan ’bottom up’ som organisatorisk strategi och sociala innovationer (jmfr Jégou & Manzini 2008, sid 29). Analysmodellens fjärde cirkel - Immateriella effekter - har hjälpt mig att rannsaka hur de fyra samverkansnätverkens verksamheter har strävat efter att bidra till ’hållbar utveckling’. Detta på ett sätt som betonar de sociala och ekonomiska dimensionerna lika mycket (jmfr Frankelius 2005, sid 215-217). Nätverksdeltagarna har utmanat centrala verktyg och begrepp i innovationspolitik och innovationsforskning genom att sträva efter att upplösa de kategorier och dikotomier som deltagarna ansett bygga på isärhållande och hierarkiska genuskonstruktioner. De har också utmanat den befintliga politiken och forskningen genom att vidga spektrat av relevanta komponenter så att de omfattat alla de aktörer, roller, verksamhetsområden, visioner, strategier, organisationsformer och resultat som nätverksdeltagarna ansett spelar roll i organisering av samverkansnätverk för innovation (jmfr Berglund & Johansson 2007, sid 501). På så sätt har samverkansnätverkens utmaning skapat möjligheter för nya aktörer att identifiera sig som innovatörer och innovationsfrämjare. Det vill säga för de 274
aktörer som hittills givits en låg prioritet i innovationsforskning och innovationspolitik. Det sociala tillstånd som samverkansnätverken eftersträvat har därmed kännetecknats av två saker. Dels en upplösning av kategorier och dikotomier baserade på segregerande genuskonstruktioner. Dels en upplösning av hierarkiserande värderingar och prioriteringar av innovationer och innovationssystem som baserats på dessa kategorier och dikotomier (jmfr Hirdman 1990). Vad gäller giltigheten i dessa resultat utifrån analysmodellens fjärde cirkel kan det diskuteras hur mina slutsatser om konsekvenser och resultat av de fyra samverkansnätverkens som inte tagit sig materiell form skulle kunna sett annorlunda ut. En alternativ tolkning av resultatet skulle kunna vara att inte ens samverkansnätverkens försök att likställa kvinnor och män (eller näringar med många kvinnor och mansdominerade näringar) har lyckats åstadkomma en upplösning av segregerande och hierarkiska genuskonstruktioner som immateriell effekt. Även nätverksdeltagarna gör kön när de bedriver sina verksamheter och detta på ett sätt som betonar ’kvinnor’ som kategori (jmfr Wajcman 1991, sid 11; Walby 2005, sid 329; Blomberg 2008, sid 67). Det stärker också mannen som norm i innovationspolitiken och innovationsforskningen (jmfr Wendt Höjer & Åse 1999, sid 13). Detta genom att kräva att även kvinnor och näringar med många kvinnor ska omfattas av satsningarna på innovationssystem och kluster snarare än att dessa typer av samverkansnätverk bör förkastas till förmån för dem som tillämpas i de miljöer som samlar fler kvinnor. Den slutsats jag drar utifrån min forskningsfråga om vad som kännetecknar de fyra samverkansnätverkens insatser är att de fyra samverkansnätverken har organiserat sina verksamheter utifrån problemrepresentationen att det råder olika villkor för kvinnor och män i företagande och innovation; kring kategorin ’kvinnor’ som främsta målgrupp; med engagemang från såväl offentlig, privat, akademisk som ideell/civil sektor; omfattande främst näringar med många kvinnor men även mansdominerade näringar; resulterande i en rad innovationer och strävande efter ett socialt tillstånd av ’hållbar utveckling’. Denna slutsats bygger på den kunskap som utvecklats vid dialogseminarier och i nätverksdeltagarnas befintliga textmaterial. Därigenom har 275
- Page 226 and 227: medvetna om att det kontrasterar mo
- Page 228 and 229: sektorn. Varje samverkansnätverk h
- Page 230 and 231: 228
- Page 232 and 233: 2000a, 2000b) angreppssätt för ic
- Page 234 and 235: har ställt samma frågor som Wendt
- Page 236 and 237: att samtliga samverkansnätverk har
- Page 238 and 239: av dagens resurscentra skapades eft
- Page 240 and 241: högst väsentlig att ställa i rel
- Page 242 and 243: valuta som medfinansiering i samver
- Page 244 and 245: Lika Villkor Företagsamma Kv. Emma
- Page 246 and 247: Distinktionen mellan kategorierna
- Page 248 and 249: homosociala strukturer - exemplet V
- Page 250 and 251: nätverksdeltagarna skapat ett hand
- Page 252 and 253: I detta avsnitt kommer jag att disk
- Page 254 and 255: SAGA:s strategi att bygga ett helt
- Page 256 and 257: esurscentra. I detta blir ytterliga
- Page 258 and 259: initierade några av deltagarna en
- Page 260 and 261: Samverkansnätverk SAGA Emma Resurs
- Page 262 and 263: Inte minst inom områdena hälsa, h
- Page 264 and 265: centrum för de snäva definitioner
- Page 266 and 267: och erfarenheter från en könssegr
- Page 268 and 269: samverkansnätverkens innovationer
- Page 270 and 271: som betonat det ömsesidiga beroend
- Page 272 and 273: anslutning till varje forskningsfr
- Page 274 and 275: stor utsträckning verksamma inom I
- Page 278 and 279: esultaten kommit att präglas av n
- Page 280 and 281: idragit till detta. Vilken typ av i
- Page 282 and 283: Även när det gäller begreppet
- Page 284 and 285: och forskningen. Min slutsats är a
- Page 286 and 287: uppifrån- och ett nedifrånperspek
- Page 288 and 289: introduktion av begreppet ’quattr
- Page 290 and 291: På detta vis har jag låtit uppifr
- Page 292 and 293: att bekämpa marginaliseringen av k
- Page 294 and 295: • Orsakssamband i organisering av
- Page 296 and 297: Den teoriutveckling jag föreslår
- Page 298 and 299: skulle kanske de fyra samverkansnä
- Page 300 and 301: nätverksdeltagarna ansett spela ro
- Page 302 and 303: Dessa hinder för kvinnors möjligh
- Page 304 and 305: innovationsforskningen relateras ti
- Page 306 and 307: 304
- Page 308 and 309: Andersson Susanne, Amundsdotter Eva
- Page 310 and 311: Cooke Philip, Heidenreich Martin &
- Page 312 and 313: Goldfarb Brent & Henrekson Magnus (
- Page 314 and 315: Jacobsen Dag Ingvar & Thorsvik Jan
- Page 316 and 317: Lindberg Malin (2009). Män och man
- Page 318 and 319: Nyberg Ann-Christin (2009). Making
- Page 320 and 321: Sorensen Eva & Torfing Jacob red (2
- Page 322 and 323: Walby Sylvia (2005). Gender mainstr
- Page 324 and 325: Lägesrapport till Vinnova i projek
aktörer som hittills givits en låg prioritet i innovationsforskning och<br />
innovationspolitik. Det sociala tillstånd som samverkansnätverken eftersträvat har<br />
därmed kännetecknats av två saker. Dels en upplösning av kategorier och dikotomier<br />
baserade på segregerande genuskonstruktioner. Dels en upplösning av hierarkiserande<br />
värderingar och prioriteringar av innovationer och innovationssystem som baserats på<br />
dessa kategorier och dikotomier (jmfr Hirdman 1990).<br />
Vad gäller giltigheten i dessa resultat utifrån analysmodellens fjärde cirkel kan det<br />
diskuteras hur mina slutsatser om konsekvenser och resultat av de fyra<br />
samverkansnätverkens som inte tagit sig materiell form skulle kunna sett annorlunda<br />
ut. En alternativ tolkning av resultatet skulle kunna vara att inte ens<br />
samverkansnätverkens försök att likställa kvinnor och män (eller näringar med många<br />
kvinnor och mansdominerade näringar) har lyckats åstadkomma en upplösning av<br />
segregerande och hierarkiska genuskonstruktioner som immateriell effekt. Även<br />
nätverksdeltagarna gör kön när de bedriver sina verksamheter och detta på ett sätt som<br />
betonar ’kvinnor’ som kategori (jmfr Wajcman 1991, sid 11; Walby 2005, sid 329;<br />
Blomberg 2008, sid 67). Det stärker också mannen som norm i innovationspolitiken<br />
och innovationsforskningen (jmfr Wendt Höjer & Åse 1999, sid 13). Detta genom att<br />
kräva att även kvinnor och näringar med många kvinnor ska omfattas av satsningarna<br />
på innovationssystem och kluster snarare än att dessa typer av samverkansnätverk bör<br />
förkastas till förmån för dem som tillämpas i de miljöer som samlar fler kvinnor.<br />
Den slutsats jag drar utifrån min forskningsfråga om vad som kännetecknar de fyra<br />
samverkansnätverkens insatser är att de fyra samverkansnätverken har organiserat sina<br />
verksamheter utifrån problemrepresentationen att det råder olika villkor för kvinnor<br />
och män i företagande och innovation; kring kategorin ’kvinnor’ som främsta<br />
målgrupp; med engagemang från såväl offentlig, privat, akademisk som ideell/civil<br />
sektor; omfattande främst näringar med många kvinnor men även mansdominerade<br />
näringar; resulterande i en rad innovationer och strävande efter ett socialt tillstånd av<br />
’hållbar utveckling’. Denna slutsats bygger på den kunskap som utvecklats vid<br />
dialogseminarier och i nätverksdeltagarnas befintliga textmaterial. Därigenom har<br />
275
Change language