Avhandling i fulltext - Forskning
Avhandling i fulltext - Forskning Avhandling i fulltext - Forskning
stor utsträckning verksamma inom IT-utveckling, som är en mansdominerad näringsgren. Därigenom är det främst kvinnor och branscher med många kvinnor som stått i centrum och gynnats av samverkansnätverkens verksamheter (jmfr Bacchi 1999, sid 12-13). Vidare ger den andra cirkeln en bild av hur de bland annat har använt sig av gränsöverskridanden, kunskapsutveckling och målgruppsfokus som strategier. En medveten organisering av nätverk, kluster och innovationssystem har också varit en återkommande strategi. Vad gäller giltigheten i dessa resultat utifrån analysmodellens andra cirkel kan det diskuteras hur mina slutsatser om vilka aktörer som har involverats i de fyra samverkansnätverkens verksamheter skulle kunna ha sett annorlunda ut. I mina slutsatser betonas samverkansnätverkens utmaning av triple helix som teoretiskt begrepp och politiskt verktyg i innovationsforskning och innovationspolitik via deras inkludering av ideell/civil sektor vid sidan av den privata, offentliga och akademiska sektorn. Det skulle emellertid kunna vara så att även de kluster och innovationssystem som prioriterats i nuvarande politik och forskning organiserat sina samverkansnätverk på detta vis. Den ideella/civila sektorn kan där exempelvis ha involverats genom att innovationssystemet/klustret är organiserat som en ideell förening, en ekonomisk förening eller en stiftelse. Så är fallet i Tillväxtverkets regionala klusterprogram där flera av klustren har ideella/civila organisationsformer (Uddén 2009, sid 10). Den ideella/civila sektorn kan även vara involverad via de deltagare som representerar företagarföreningar och dylika organisationer. Triple helix används då som en modell för politisk styrning och teoretisk analys samtidigt som en mer omfattande organiseringsmodell tillämpas av samverkansnätverken i praktiken. Vidare kan giltigheten diskuteras i resultatet rörande samverkansnätverkens val att främst rikta sina verksamheter till kvinnor som målgrupp och näringar med många kvinnor (med undantag för SAGA som i lika stor utsträckning fokuserat IT, som är en mansdominerad näring). Detta val framställs i analysen som en följd av att samverkansnätverkens insatser syftat till att främja kvinnors företagande och innovation. Denna förklaring bygger dock på ett cirkelresonemang, där orsak och 272
verkan är desamma: kvinnor och näringar med många kvinnor fokuseras för att kvinnors företagande och innovation står i centrum. Den verkliga orsaken förblir dold i detta resonemang. En alternativ tolkning skulle kunna vara att samverkansnätverken fokuserat kvinnor och näringar med många kvinnor för att det är de aktörer och områden som lyfts fram i de policyprogram som nätverksdeltagarna återkommande hänvisas till. I och med att de själva tillhör kategorin ’kvinnor’ förpassas de till de statliga stöd som riktas just till denna kategori (jmfr Sabatier 1986, sid 34-36; Johansson 1997, sid 215; Wijkström & af Malmborg 2005, sid 84; Wistus 2010, sid 56). Följden blir att de övriga stöd som staten erbjuder reserveras för män och mansdominerade näringar. Detta kan tolkas som ett uttryck för en manlig norm i de statliga stödstrukturerna, där kvinnor framställs som avvikande utifrån segregerande och hierarkiska föreställningar om kön (jmfr Hirdman 1990, sid 96-97; Wendt Höjer & Åse 1999, sid 13; Eduards 2002, sid 155). Enligt modellens tredje cirkel - Materiella effekter - har en rad innovationer anknytning till nätverksdeltagarnas verksamheter. Dessa innovationer har tagit sig uttryck i nya tjänster, metoder, upplevelser och organiseringsformer. Innovationer i form av nya produkter har varit svårare att urskilja, möjligen på grund av att de fyra samverkansnätverken haft begränsade resurser och kontakter i utvecklingen av sina innovationer. Det kan också vara så att nätverksdeltagarna i sina beskrivningar valt att betona andra delar av innovationerna. Flera av innovationerna har uppstått och utformats utifrån behoven hos samverkansnätverkens målgrupper, som till största delen bestått av olika grupper med kvinnor (exempelvis företagande kvinnor eller kvinnor i etniska minoriteter). Omvärldens reaktioner på nätverksdeltagarnas initiativ visar att de inte ansetts passa in i de normer som innovationspolitiken förmedlar, vilket har lett till att de tvingats söka andra vägar för att förverkliga sina idéer (jmfr Nyberg 2002; Cooke m.fl. 2004). På så sätt har även upplevelsen av samhället som ojämställt varit en drivkraft i vissa av samverkansnätverkens innovationer. Vad gäller giltigheten i dessa resultat utifrån analysmodellens tredje cirkel kan det diskuteras hur mina slutsatser om vilka innovationer som har anknytning till i de fyra 273
- Page 224 and 225: Ordvalens betydelse gör sig synlig
- Page 226 and 227: medvetna om att det kontrasterar mo
- Page 228 and 229: sektorn. Varje samverkansnätverk h
- Page 230 and 231: 228
- Page 232 and 233: 2000a, 2000b) angreppssätt för ic
- Page 234 and 235: har ställt samma frågor som Wendt
- Page 236 and 237: att samtliga samverkansnätverk har
- Page 238 and 239: av dagens resurscentra skapades eft
- Page 240 and 241: högst väsentlig att ställa i rel
- Page 242 and 243: valuta som medfinansiering i samver
- Page 244 and 245: Lika Villkor Företagsamma Kv. Emma
- Page 246 and 247: Distinktionen mellan kategorierna
- Page 248 and 249: homosociala strukturer - exemplet V
- Page 250 and 251: nätverksdeltagarna skapat ett hand
- Page 252 and 253: I detta avsnitt kommer jag att disk
- Page 254 and 255: SAGA:s strategi att bygga ett helt
- Page 256 and 257: esurscentra. I detta blir ytterliga
- Page 258 and 259: initierade några av deltagarna en
- Page 260 and 261: Samverkansnätverk SAGA Emma Resurs
- Page 262 and 263: Inte minst inom områdena hälsa, h
- Page 264 and 265: centrum för de snäva definitioner
- Page 266 and 267: och erfarenheter från en könssegr
- Page 268 and 269: samverkansnätverkens innovationer
- Page 270 and 271: som betonat det ömsesidiga beroend
- Page 272 and 273: anslutning till varje forskningsfr
- Page 276 and 277: samverkansnätverkens verksamheter
- Page 278 and 279: esultaten kommit att präglas av n
- Page 280 and 281: idragit till detta. Vilken typ av i
- Page 282 and 283: Även när det gäller begreppet
- Page 284 and 285: och forskningen. Min slutsats är a
- Page 286 and 287: uppifrån- och ett nedifrånperspek
- Page 288 and 289: introduktion av begreppet ’quattr
- Page 290 and 291: På detta vis har jag låtit uppifr
- Page 292 and 293: att bekämpa marginaliseringen av k
- Page 294 and 295: • Orsakssamband i organisering av
- Page 296 and 297: Den teoriutveckling jag föreslår
- Page 298 and 299: skulle kanske de fyra samverkansnä
- Page 300 and 301: nätverksdeltagarna ansett spela ro
- Page 302 and 303: Dessa hinder för kvinnors möjligh
- Page 304 and 305: innovationsforskningen relateras ti
- Page 306 and 307: 304
- Page 308 and 309: Andersson Susanne, Amundsdotter Eva
- Page 310 and 311: Cooke Philip, Heidenreich Martin &
- Page 312 and 313: Goldfarb Brent & Henrekson Magnus (
- Page 314 and 315: Jacobsen Dag Ingvar & Thorsvik Jan
- Page 316 and 317: Lindberg Malin (2009). Män och man
- Page 318 and 319: Nyberg Ann-Christin (2009). Making
- Page 320 and 321: Sorensen Eva & Torfing Jacob red (2
- Page 322 and 323: Walby Sylvia (2005). Gender mainstr
verkan är desamma: kvinnor och näringar med många kvinnor fokuseras för att<br />
kvinnors företagande och innovation står i centrum. Den verkliga orsaken förblir dold i<br />
detta resonemang. En alternativ tolkning skulle kunna vara att samverkansnätverken<br />
fokuserat kvinnor och näringar med många kvinnor för att det är de aktörer och<br />
områden som lyfts fram i de policyprogram som nätverksdeltagarna återkommande<br />
hänvisas till. I och med att de själva tillhör kategorin ’kvinnor’ förpassas de till de<br />
statliga stöd som riktas just till denna kategori (jmfr Sabatier 1986, sid 34-36;<br />
Johansson 1997, sid 215; Wijkström & af Malmborg 2005, sid 84; Wistus 2010, sid<br />
56). Följden blir att de övriga stöd som staten erbjuder reserveras för män och<br />
mansdominerade näringar. Detta kan tolkas som ett uttryck för en manlig norm i de<br />
statliga stödstrukturerna, där kvinnor framställs som avvikande utifrån segregerande<br />
och hierarkiska föreställningar om kön (jmfr Hirdman 1990, sid 96-97; Wendt Höjer &<br />
Åse 1999, sid 13; Eduards 2002, sid 155).<br />
Enligt modellens tredje cirkel - Materiella effekter - har en rad innovationer<br />
anknytning till nätverksdeltagarnas verksamheter. Dessa innovationer har tagit sig<br />
uttryck i nya tjänster, metoder, upplevelser och organiseringsformer. Innovationer i<br />
form av nya produkter har varit svårare att urskilja, möjligen på grund av att de fyra<br />
samverkansnätverken haft begränsade resurser och kontakter i utvecklingen av sina<br />
innovationer. Det kan också vara så att nätverksdeltagarna i sina beskrivningar valt att<br />
betona andra delar av innovationerna. Flera av innovationerna har uppstått och<br />
utformats utifrån behoven hos samverkansnätverkens målgrupper, som till största<br />
delen bestått av olika grupper med kvinnor (exempelvis företagande kvinnor eller<br />
kvinnor i etniska minoriteter). Omvärldens reaktioner på nätverksdeltagarnas initiativ<br />
visar att de inte ansetts passa in i de normer som innovationspolitiken förmedlar, vilket<br />
har lett till att de tvingats söka andra vägar för att förverkliga sina idéer (jmfr Nyberg<br />
2002; Cooke m.fl. 2004). På så sätt har även upplevelsen av samhället som ojämställt<br />
varit en drivkraft i vissa av samverkansnätverkens innovationer.<br />
Vad gäller giltigheten i dessa resultat utifrån analysmodellens tredje cirkel kan det<br />
diskuteras hur mina slutsatser om vilka innovationer som har anknytning till i de fyra<br />
273
Change language