Avhandling i fulltext - Forskning
Avhandling i fulltext - Forskning Avhandling i fulltext - Forskning
anslutning till varje forskningsfråga diskuterar jag resultatens giltighet i ljuset av mina kunskapsutvecklande ambitioner. Dessa ambitioner är särskilt kopplade till den interaktiva forskningsansats jag har använt. Min avhandling kännetecknas av en nydanande kombination av en interaktiv forskningsansats, genusteorier och teorier om innovationssystem och innovationspolitik. Tack vare denna kombination har jag i samverkan med de fyra samverkansnätverken kunnat gestalta deras verksamheter och hur de har utmanat befintlig innovationspolitik och innovationsforskning. Den interaktiva forskningsansatsen har tillsammans med ett nedifrånperspektiv som analytisk ansats gjort det möjligt att utveckla kunskap på ett sätt som inkluderat några av de röster som tidigare har marginaliserats i innovationsforskningen. Förutsättningen för detta har varit den interaktiva ansatsens betoning av att sammanföra många olika sorters kunskap och strävan efter jämlika relationer mellan forskare och berörda. Dels har nätverksdeltagarna fört upp ett policyproblem på forskningsagendan som tidigare inte uppmärksammats i någon större utsträckning. Dels har nätverksdeltagarna bidragit till att analysera och utveckla lösningar till detta problem, såväl inom ramen för deras egna verksamheter som i det gemensamma projektet Lyftet. Denna samverkan mellan forskare och berörda utgör ett avstamp när jag i detta kapitel rannsakar innehållet i mina slutsatser med målet att bedöma resultatens giltighet. Kännetecken för de fyra samverkansnätverkens insatser Min första forskningsfråga rör vad som kännetecknar de fyra samverkansnätverkens insatser för att främja kvinnors företagande och innovation. I min strävan efter att besvara denna fråga kan analysen av de fyra samverkansnätverkens verksamheter utifrån cirkelmodellen bidra med relevanta ledtrådar. Analysen visar att de enligt modellens innersta cirkel - Problemrepresentation - delar uppfattningen att det råder olika villkor för kvinnor och män i samhället vad gäller företagande och innovation. Därför har de arbetat för att uppnå jämställdhet mellan män och kvinnor på dessa områden. De antaganden som verksamheterna bygger på säger att såväl kvinnor som män vill och kan utveckla företag och innovationer och att såväl kvinnor som män vill och kan leva och verka där de själva valt att göra detta. Nätverksdeltagarna menade att myndigheterna bör ta till vara på denna vilja och kompetens i sina policyprogram. De 270
ansåg också att det behövs nya arenor för utveckling av innovationer, idéer och visioner, där kvinnor kan känna sig välkomna. I ljuset av Bacchis (1999, sid 12-13) angreppssätt för att studera problemrepresentation i politiken kan detta tolkas som att samverkansnätverken har föreslagit en sorts ”alternativa diagnoser” när det gäller villkoren för företagande och innovation. Vad gäller giltigheten i dessa resultat utifrån analysmodellens innersta cirkel kan det ifrågasättas om gestaltningen av de fyra samverkansnätverkens bakgrund, vision, syfte och nuläge verkligen avspeglar nätverksdeltagarnas egna problemrepresentationer. En alternativ tolkning skulle kunna vara att de problemrepresentationer som nätverksdeltagarna givit uttryck för snarast är en reaktion på de villkor som satts upp för finansiering av samverkansnätverkens verksamheter i de befintliga policyprogrammen för kvinnors företagande, resurscentra för kvinnor, jämställdhet och renskötsel. I och med att nätverksdeltagarna återkommande blivit hänvisade till dessa program kan de ha anpassat beskrivningarna av sina verksamheter till det som belönas i programmen. Att nätverksdeltagarna betonat vikten av att balansera ekonomisk utveckling med social sådan, av jämställdhet mellan kvinnor och män, samt av sociala processer i innovation kan då tolkas som en reaktion snarare än som ett uttryck för samverkansnätverkens problemrepresentationer så som de skulle ha uttryckts om de inte var ”inspärrade” av just dessa policyprogram (jmfr Sabatier 1986, sid 34-36; Johansson 1997, sid 215; Wijkström & af Malmborg 2005, sid 84; Wistus 2010, sid 56). Analysen utifrån modellens andra cirkel - Organisering - visar hur de fyra samverkansnätverken har involverat aktörer från fyra olika samhällssektorer: offentlig, privat, akademisk och ideell/civil sektor. Via den ideella/civila sektorn bidrar nätverksdeltagarna till regional utveckling och ekonomisk tillväxt med en sorts ”osynlig valuta” i form av ideella arbetsinsatser. Den andra cirkeln avslöjar också att de verksamhetsområden som flera av samverkansnätverken har riktat sina insatser till främst bestått av service- och upplevelsenäringar, som mestadels är kvinnodominerade eller könsbalanserade näringsgrenar. Ett av samverkansnätverken var däremot i lika 271
- Page 222 and 223: vara ett projekt som det är idag.
- Page 224 and 225: Ordvalens betydelse gör sig synlig
- Page 226 and 227: medvetna om att det kontrasterar mo
- Page 228 and 229: sektorn. Varje samverkansnätverk h
- Page 230 and 231: 228
- Page 232 and 233: 2000a, 2000b) angreppssätt för ic
- Page 234 and 235: har ställt samma frågor som Wendt
- Page 236 and 237: att samtliga samverkansnätverk har
- Page 238 and 239: av dagens resurscentra skapades eft
- Page 240 and 241: högst väsentlig att ställa i rel
- Page 242 and 243: valuta som medfinansiering i samver
- Page 244 and 245: Lika Villkor Företagsamma Kv. Emma
- Page 246 and 247: Distinktionen mellan kategorierna
- Page 248 and 249: homosociala strukturer - exemplet V
- Page 250 and 251: nätverksdeltagarna skapat ett hand
- Page 252 and 253: I detta avsnitt kommer jag att disk
- Page 254 and 255: SAGA:s strategi att bygga ett helt
- Page 256 and 257: esurscentra. I detta blir ytterliga
- Page 258 and 259: initierade några av deltagarna en
- Page 260 and 261: Samverkansnätverk SAGA Emma Resurs
- Page 262 and 263: Inte minst inom områdena hälsa, h
- Page 264 and 265: centrum för de snäva definitioner
- Page 266 and 267: och erfarenheter från en könssegr
- Page 268 and 269: samverkansnätverkens innovationer
- Page 270 and 271: som betonat det ömsesidiga beroend
- Page 274 and 275: stor utsträckning verksamma inom I
- Page 276 and 277: samverkansnätverkens verksamheter
- Page 278 and 279: esultaten kommit att präglas av n
- Page 280 and 281: idragit till detta. Vilken typ av i
- Page 282 and 283: Även när det gäller begreppet
- Page 284 and 285: och forskningen. Min slutsats är a
- Page 286 and 287: uppifrån- och ett nedifrånperspek
- Page 288 and 289: introduktion av begreppet ’quattr
- Page 290 and 291: På detta vis har jag låtit uppifr
- Page 292 and 293: att bekämpa marginaliseringen av k
- Page 294 and 295: • Orsakssamband i organisering av
- Page 296 and 297: Den teoriutveckling jag föreslår
- Page 298 and 299: skulle kanske de fyra samverkansnä
- Page 300 and 301: nätverksdeltagarna ansett spela ro
- Page 302 and 303: Dessa hinder för kvinnors möjligh
- Page 304 and 305: innovationsforskningen relateras ti
- Page 306 and 307: 304
- Page 308 and 309: Andersson Susanne, Amundsdotter Eva
- Page 310 and 311: Cooke Philip, Heidenreich Martin &
- Page 312 and 313: Goldfarb Brent & Henrekson Magnus (
- Page 314 and 315: Jacobsen Dag Ingvar & Thorsvik Jan
- Page 316 and 317: Lindberg Malin (2009). Män och man
- Page 318 and 319: Nyberg Ann-Christin (2009). Making
- Page 320 and 321: Sorensen Eva & Torfing Jacob red (2
ansåg också att det behövs nya arenor för utveckling av innovationer, idéer och<br />
visioner, där kvinnor kan känna sig välkomna. I ljuset av Bacchis (1999, sid 12-13)<br />
angreppssätt för att studera problemrepresentation i politiken kan detta tolkas som att<br />
samverkansnätverken har föreslagit en sorts ”alternativa diagnoser” när det gäller<br />
villkoren för företagande och innovation.<br />
Vad gäller giltigheten i dessa resultat utifrån analysmodellens innersta cirkel kan det<br />
ifrågasättas om gestaltningen av de fyra samverkansnätverkens bakgrund, vision, syfte<br />
och nuläge verkligen avspeglar nätverksdeltagarnas egna problemrepresentationer. En<br />
alternativ tolkning skulle kunna vara att de problemrepresentationer som<br />
nätverksdeltagarna givit uttryck för snarast är en reaktion på de villkor som satts upp<br />
för finansiering av samverkansnätverkens verksamheter i de befintliga<br />
policyprogrammen för kvinnors företagande, resurscentra för kvinnor, jämställdhet<br />
och renskötsel. I och med att nätverksdeltagarna återkommande blivit hänvisade till<br />
dessa program kan de ha anpassat beskrivningarna av sina verksamheter till det som<br />
belönas i programmen. Att nätverksdeltagarna betonat vikten av att balansera<br />
ekonomisk utveckling med social sådan, av jämställdhet mellan kvinnor och män,<br />
samt av sociala processer i innovation kan då tolkas som en reaktion snarare än som ett<br />
uttryck för samverkansnätverkens problemrepresentationer så som de skulle ha<br />
uttryckts om de inte var ”inspärrade” av just dessa policyprogram (jmfr Sabatier 1986,<br />
sid 34-36; Johansson 1997, sid 215; Wijkström & af Malmborg 2005, sid 84; Wistus<br />
2010, sid 56).<br />
Analysen utifrån modellens andra cirkel - Organisering - visar hur de fyra<br />
samverkansnätverken har involverat aktörer från fyra olika samhällssektorer: offentlig,<br />
privat, akademisk och ideell/civil sektor. Via den ideella/civila sektorn bidrar<br />
nätverksdeltagarna till regional utveckling och ekonomisk tillväxt med en sorts<br />
”osynlig valuta” i form av ideella arbetsinsatser. Den andra cirkeln avslöjar också att<br />
de verksamhetsområden som flera av samverkansnätverken har riktat sina insatser till<br />
främst bestått av service- och upplevelsenäringar, som mestadels är kvinnodominerade<br />
eller könsbalanserade näringsgrenar. Ett av samverkansnätverken var däremot i lika<br />
271
Change language