Avhandling i fulltext - Forskning

innovatörer och innovationsfrämjare. De har visat hur innovationer har utvecklats och
spridits i de geografiska och sociala kontexter där de varit verksamma. Därigenom har
de utvidgat spektrat av vilka aktörer, verksamhetsområden och innovationer som
betraktas som relevanta i samverkansnätverk för innovation. Denna utvidgning följer
samma logik som Frankelius (2005, sid 210 & 215-217) vida definition av innovation
och antagandet att såväl sociala relationer som teknisk utveckling har betydelse för hur
innovationer uppstår i organiseringen av samverkansnätverk för innovation. På det
immateriella plan som fokuseras i den fjärde cirkeln har de fyra samverkansnätverken
genom det utvidgade spektrat strävat efter ett tillstånd som ligger nära det som kallats
för ’hållbar utveckling’. Detta sociala tillstånd har utgjort ett övergripande mål för den
regionala utvecklingspolitiken i Sverige. 39 Hållbar utveckling omfattar tre
dimensioner: en ekonomisk, en ekologisk och en social. Regeringens vision för ett
hållbart samhälle har varit ”solidaritet och rättvisa i alla länder, mellan länder och
mellan generationer” (Regeringskansliet 2005/2006, sid 1 & 7).
I fallet med de fyra samverkansnätverken har den ekologiska dimensionen tonats ned
till förmån för den första och den sista dimensionen, även om miljöaspekten förekom i
SAGA-deltagarnas visioner och i Emma Resurscentrums verksamhetsområden. Inom
den första och den sista dimensionen av hållbar utveckling - den ekonomiska och den
sociala - har samverkansnätverken främst fokuserat jämställdhet i relation till
företagande och innovation. Genom sin utmaning av centrala verktyg och begrepp
inom innovationspolitik och innovationsforskning har de exponerat hur dessa bygger
på segregerande och hierarkiska föreställningar om såväl genus som innovation.
Vidare har deras verksamheter synliggjort hur dessa föreställningar fått materiella
effekter i form av olika prioritering av aktörer, verksamhetsområden och innovationer i
innovationspolitiken. Utifrån detta menar jag att samverkansnätverkens verksamheter
på det immateriella planet har eftersträvat ett tillstånd av hållbar utveckling på ett sätt
39 Sedan en borgerlig regering tog över makten i Sverige 2006 har ’hållbar utveckling’ omformulerats som
övergripande mål till att istället lyda ’hållbar tillväxt’ (www.regeringen.se/sb/d/2498/a/91394 17 juni 2010).
Begreppet ’hållbar utveckling’ har samtidigt avgränsats till att främst röra den ekologiska dimensionen
(www.regeringen.se/sb/d/1591 17 juni 2010). Lämpligheten i att ha ’tillväxt’ som politiskt mål har ifrågasatts av
såväl forskare som organisationer (Hudson 2010, sid 5; www.degrowth.eu 18 juni 2010; www.degrowth.net 18
juni 2010).
267