Avhandling i fulltext - Forskning

samverkansnätverkens innovationer kan i detta sammanhang av socialt motiverade
innovationer liknas vid det som kommit att kallas för ’demokratiska innovationer’
(Smith 2005, sid 8-10). Sådana innovationer motiveras av att de tros öka demokratin
och syftar bland annat till att förbättra kommunikationen mellan väljare och politiker,
uppmuntra medborgarna till politiskt engagemang, samt bereda medborgarna en plats i
det offentliga beslutsfattandet. Ett samlingsbegrepp för innovationer som utvecklas ur
en strävan efter jämställdhet, miljövänlighet eller andra sociala och kulturella tillstånd
är ’hållbara innovationer’ (Jégou & Manzini 2008, sid 20).
Analys utifrån modellens fjärde cirkel: Immateriella effekter
När jag nu går vidare till att analysera det empiriska materialet utifrån analysmodellens
fjärde cirkel uppmärksammar jag de immateriella effekterna av de fyra
samverkansnätverkens organisering. Begreppet ’immateriell’ syftar på de
konsekvenser och resultat som inte tar sig materiell form. Denna sorts effekter består
av visioner om vilka sociala tillstånd som är eftersträvansvärda i politik och forskning.
’Ekonomisk tillväxt’ och ’hållbar utveckling’ är två exempel på sådana sociala
tillstånd. Till analysmodellens fjärde cirkel har Frankelius (2005) angreppssätt för
studier av innovationssystem bidragit genom att rikta strålkastarljuset mot de
antaganden som kännetecknar en verksamhet. Dessa antaganden indikerar vilka sorters
immateriella effekter i samhället som eftersträvas. Även Frankelius vida syn på hur
innovationer kan komma till nytta i samhället har bidragit till min analys. Medan nytta
utifrån ett uppifrånperspektiv avgränsas till att enbart röra kommersialisering av en
innovation, omfattas flera olika sorters nytta i ett nedifrånperspektiv.
Det sociala tillstånd som samverkansnätverken eftersträvat kännetecknas av en
upplösning dels av kategorier och dikotomier baserade på segregerande
genuskonstruktioner, dels av hierarkiserande värderingar och prioriteringar av
innovationer och innovationssystem som baserats på dessa kategorier och dikotomier
(jmfr Hirdman 1990; Lindberg 2008, 2009, 2010). I den alternativa syn på
innovationssystem och innovationspolitik som de fyra samverkansnätverken föreslagit
tillskrivs hittills bortdefinierade och lågprioriterade aktörer centrala positioner som
266