Avhandling i fulltext - Forskning

ekonomiska föreningen i Norrbotten som startades för att stötta förverkligandet av
kvinnors idéer. Uppfattningen att samhället är ojämställt har påverkat utformningen av
flera innovationer med anknytning till samverkansnätverken. IT-systemet i Norrbotten
utformades exempelvis för att vara lika lätt att använda för renskötande kvinnor som
för renskötande män och klusterbygget i Södermanland var anpassat till behoven hos
både företagande kvinnor och män i den alternativa hälsobranschen.
Att undersöka vilken marknad vars efterfrågan möts av ett innovationssystem har
lanserats som ett alternativt sätt att analysera vilka som drar nytta av de offentliga
medlen för utveckling av sådana samverkansnätverk (Balkmar & Nyberg 2006, sid 7).
Bland annat har det noterats att flera av de innovationssystem som fått medel via det
nationella programmet Vinnväxt har motiverat sina innovationer med att det finns en
efterfrågan på miljövänliga lösningar genom den miljöpolitik som staten bedrivit.
Enligt samma logik vore det möjligt att motivera innovationer även utifrån statens
ambition att jämställdhet ska integreras i alla politikområden (ibid, sid 32).
Vetenskapshistorikern Londa Schiebinger (2008, sid 4) introducerar begreppet
’gendered innovations’ för att beskriva hur jämställdhetsarbete och genusanalys kan
vara en drivkraft för innovation. Hon förklarar sambandet på följande sätt:
”By gendered innovations I mean transformations in the personnel,
cultures, and content of science and engineering brought about by efforts to
remove gender bias from these fields (…) Gender analysis, when applied
rigorously and creatively, has the potential to enhance human knowledge
and technical systems by opening them to new perspectives, new questions
and new missions.”
I sin studie av de nordiska ländernas innovationspolitik har Pettersson (2007, sid 33)
sett exempel på hur sociala innovationer lyfts fram som nödvändiga för att förebygga
att samhällsutvecklingen motverkar ekonomisk och teknisk utveckling. I det
europeiska projektet EMUDE har sociala innovationer visat sig utgöra en drivkraft för
teknisk utveckling och produktinnovation (Jégou & Manzini 2008, sid 20). De fyra
265