Avhandling i fulltext - Forskning

och erfarenheter från en könssegregerad arbetsmarknad bekräftar det resonemang som
Blake & Hanson (2005, sid 684-685) för angående den lokala kontextens betydelse för
innovationer och dessas innehåll. Den lokala kontexten ska enligt Blake & Hanson
förstås både i geografisk och i social bemärkelse, vilket jag menar överensstämmer
med min empiri. De behov som identifierats hos samverkansnätverkens målgrupper
verkar - tillsammans med erfarenheterna hos nätverksdeltagarna av att arbeta inom
näringar med olika könsfördelning - ha utgjort en social och geografisk kontext som
skapat innovation. Detta i betydelsen att upplevd ojämställdhet eller
glesbygdsområden har utgjort utmaningar som lösts genom utveckling av en ny
produkt, tjänst eller metod. Detta tycker jag blir särskilt synligt i Lika Villkors
innovation av strategier för strukturpåverkan som motiverades av nätverksdeltagarnas
upplevelse att många kvinnor inte känt sig välkomna att delta i kommunens och länets
sammankomster som rört företagande och innovation. Även i SAGA-deltagarnas
system för Internetuppkoppling ser jag hur den sociala och geografiska kontexten
påverkat uppkomsten av innovationer, utifrån kvinnors behov av att kunna stanna i
sommarbeteslandet längre än vad som dåvarande infrastruktur för kommunikationer
tillät. Den geografiska och sociala kontexten verkar även ha påverkat hur innovationer
utformas. Till exempel anpassades storleken på mikrokrediterna till kvinnor i etniska
minoriteter i Södermanland till behovet av minskad risk och ökade möjligheter att få
banklån. Även utformningen av innovationen med uthyrning av ”fruntimmer” i
Västmanland påverkades av innovatörens egen erfarenhet av att leva och verka som
butiksägare på en viss ort.
Ojämställdhet som drivkraft för innovation
Flera av de innovationer som har anknytning till de fyra samverkansnätverken kan
betraktas som sprungna ur upplevelsen av samhället som ojämställt vad gäller
fördelningen av resurser, inflytande, tolkningsföreträde och representation.
Ojämställdhet har dels utgjort en drivkraft för innovation, dels påverkat utformningen
av innovationer. Ojämställdhet har varit en drivkraft för innovation i metoden för
mikrokrediter till kvinnor från etniska minoriteter i Södermanland, för metoderna för
klusterinventering i Västmanland, Västerbotten och Södermanland, samt för den
264