Avhandling i fulltext - Forskning

centrum för de snäva definitionerna av innovation. I samverkansnätverkens fall verkar
det i första hand vara målgruppens behov som styrt hur innovationerna gjorts
tillgängliga. De varianter av tillgängliggörande som dominerat är direkt betalning från
privatkund, gratis tjänst till privatkund eller indirekt betalning från offentlig
myndighet.
På detta sätt tycker jag att de fyra samverkansnätverkens verksamheter har synliggjort
att innovationer kan tas i bruk och skapa ett värde i såväl social som ekonomisk
mening. I social mening är det främst de potentiella användarnas roll i egenskap av
medborgare som stått i fokus. Detta utesluter inte att samma användare kan ha fått
tillgång till innovationen i rollen som konsumenter på den privata marknaden.
Målgruppen kvinnor som medborgare, användare och konsumenter delas av de fyra
samverkansnätverken. I övrigt har de emellertid vänt sig till skilda målgrupper. I
Norrbotten riktades flera av innovationerna till renskötselföretagare, äldre och
ungdomar. I Västerbotten involverades företagare och andra aktiva inom turism,
hantverk och kultur. I Västmanland stod företagare i allmänhet i blickfånget. I
Södermanland uppmärksammades främst företagare och etniska minoriteter. Dessa
skillnader menar jag understryker vikten av att inte utgå från kategorin ’kvinna’ som
en gemensam utsiktspunkt varifrån halva delen av befolkningen förväntas inhämta
liknande sociala erfarenheter. Inte heller är det rimligt att anta att
samverkansnätverken sinsemellan skulle ha helt överensstämmande agendor (jmfr
Wajcman 1991, sid 11).
Omvärldens betydelse för innovation
Utöver målgruppens betydelse för de fyra samverkansnätverkens innovationer har
flera av innovationerna formats av det bemötande som nätverksdeltagarna fått från
aktörer i omvärlden. Särskilt vill jag uppmärksamma nätverksdeltagarnas erfarenheter
av att i bemötandet med omvärlden bli kategoriserade utifrån begränsande
föreställningar om kön. Detta på ett sätt som hindrat dem att få stöd till sina
innovationer eller innovationsfrämjande insatser. Därigenom har omvärldens
bemötande utgjort ett slags maktutövning (jmfr Amundsdotter 2009, sid 193; Ramböll
262