Avhandling i fulltext - Forskning
Avhandling i fulltext - Forskning Avhandling i fulltext - Forskning
Samverkansnätverk SAGA Emma Resurscentrum Företagsamma Kvinnor Lika Villkor Innovationer Fördröjningstolerant system för distansöverskridande Internet Infrastruktur för ny skolmodell med distansundervisning i hemspråk Nätverksföretag för utveckling av kvinnors och ungdomars idéer Hemtjänst till hus i periferin med hjälp av IT Flödesmätare för hästars vattenförbrukning Internetförsäljning av slöjd Barnens rajd Metod för genusanalys och jämställdhetsarbete i kluster och innovationssystem Turismpärmar Stinas kulturcafé Metod för att inventera, stötta och bygga kluster i kvinnodominerade branschknippen Trestegsraketen, Idélyftet och Bankföljeslagare Fest, bröllop och upplevelser med kulturhistoriska inslag Dragvagn Uthyrning av fruntimmer Metod för klusteranalys av branscher där många kvinnor driver företag Nätverks- och klusterbygge inom den alternativa hälsobranschen Intressanta, attraktiva, och genusmedvetna tjänster Riktad affärsrådgivning till kulturföretagare Strategier för strukturpåverkan Tabell 11. Innovationer med anknytning till de fyra samverkansnätverken Ovanstående tabell uppvisar en variationsrik uppsättning av nya tjänster, metoder, upplevelser och organiseringsformer, vilket stämmer överens med Frankelius (2005, sid 210) vida definition av innovation som inkluderar nya metoder, produkter, produktionsprocesser, tjänstekoncept och upplevelser. Det som vid en första anblick lyser med sin frånvaro är det som står i centrum för de snäva definitionerna av innovation, det vill säga innovationer i form av fysiska föremål. Detta skulle kunna tolkas som ett tecken på att de verksamhetsområden som samverkansnätverken främst har varit aktiva inom, det vill säga service- och upplevelsenäringar, främst givit 258
incitament till innovationer i form av tjänster, metoder och organiseringsformer. Inom verksamhetsområden som exempelvis turism, kultur, hälsa och IT är detta kanske inte förvånande eftersom de ofta förknippas med just tjänstekoncept. Dessutom vittnar min tidigare diskussion beträffande svårigheten för nätverksdeltagarna att få tillträde till etablerade miljöer för innovation och regional utveckling och statens benägenhet att rikta sina innovationsmedel till mansdominerade miljöer om att det saknats kontakter och resurser till samverkansnätverkens utveckling av innovationer. Inte minst inom vård och omsorg verkar de befintliga systemen för innovationsutveckling fungera dåligt (Nählinder & Sundin 2009, sid 102). Dessa yttre faktorer kan ha påverkat karaktären på de innovationer som har anknytning till dessa samverkansnätverk, på det sätt som Nyberg (2002 & 2009) visat rörande kvinnors uppfinnande inom och utom industrin. De uppfinnare som inte är en del av etablerade institutioner och professionella nätverk utvecklar ofta produkter som är mindre tekniskt sofistikerade än de som utvecklas av uppfinnare som befinner sig inuti dessa institutioner och nätverk (Nyberg 2002, sid 215-216). På så sätt kan ’bottom up’ som organisatorisk strategi främst antas leda till utveckling av sociala innovationer (Jégou & Manzini 2008, sid 29). 38 Jag har dock svårt att föreställa mig att de verksamhetsområden som nätverksdeltagarna varit aktiva inom enbart skulle ge upphov till innovationer i form av tjänster och metoder. Detta eftersom affärsidéer i många näringar består av en kombination av tjänster, metoder och fysiska föremål. En alternativ tolkning är att nätverksdeltagarna i sina berättelser själva valt att framhålla de resultat som blivit synliga som tjänster, metoder och organisering. Detta kan mycket väl vara ett uttryck för den tendens som Nyberg (2002, sid 21) uppmärksammat, att de bidrag till att utveckla nya föremål som förknippas med kvinnor sällan betraktas som någonting värt att tala om i termer av innovation eller teknik. Nyberg (2009, sid 55-56) visar dock att kvinnor under det senaste århundradet har stått för en rad patenterade uppfinningar. 38 ’Sociala innovationer’ definieras här som förändringar i de sätt som individer eller grupper agerar för att lösa problem eller för att skapa nya möjligheter (Jégou & Manzini 2008, sid 29). 259
- Page 210 and 211: som innovationer i betydelse av nya
- Page 212 and 213: ör antalet företagare, könsförd
- Page 214 and 215: ”Ta Fordons-klustret och så titt
- Page 216 and 217: Figur 15. Teckning från uppgiften
- Page 218 and 219: ”Visst existerar de, för jag ser
- Page 220 and 221: ”Jag visste väl allting som han
- Page 222 and 223: vara ett projekt som det är idag.
- Page 224 and 225: Ordvalens betydelse gör sig synlig
- Page 226 and 227: medvetna om att det kontrasterar mo
- Page 228 and 229: sektorn. Varje samverkansnätverk h
- Page 230 and 231: 228
- Page 232 and 233: 2000a, 2000b) angreppssätt för ic
- Page 234 and 235: har ställt samma frågor som Wendt
- Page 236 and 237: att samtliga samverkansnätverk har
- Page 238 and 239: av dagens resurscentra skapades eft
- Page 240 and 241: högst väsentlig att ställa i rel
- Page 242 and 243: valuta som medfinansiering i samver
- Page 244 and 245: Lika Villkor Företagsamma Kv. Emma
- Page 246 and 247: Distinktionen mellan kategorierna
- Page 248 and 249: homosociala strukturer - exemplet V
- Page 250 and 251: nätverksdeltagarna skapat ett hand
- Page 252 and 253: I detta avsnitt kommer jag att disk
- Page 254 and 255: SAGA:s strategi att bygga ett helt
- Page 256 and 257: esurscentra. I detta blir ytterliga
- Page 258 and 259: initierade några av deltagarna en
- Page 262 and 263: Inte minst inom områdena hälsa, h
- Page 264 and 265: centrum för de snäva definitioner
- Page 266 and 267: och erfarenheter från en könssegr
- Page 268 and 269: samverkansnätverkens innovationer
- Page 270 and 271: som betonat det ömsesidiga beroend
- Page 272 and 273: anslutning till varje forskningsfr
- Page 274 and 275: stor utsträckning verksamma inom I
- Page 276 and 277: samverkansnätverkens verksamheter
- Page 278 and 279: esultaten kommit att präglas av n
- Page 280 and 281: idragit till detta. Vilken typ av i
- Page 282 and 283: Även när det gäller begreppet
- Page 284 and 285: och forskningen. Min slutsats är a
- Page 286 and 287: uppifrån- och ett nedifrånperspek
- Page 288 and 289: introduktion av begreppet ’quattr
- Page 290 and 291: På detta vis har jag låtit uppifr
- Page 292 and 293: att bekämpa marginaliseringen av k
- Page 294 and 295: • Orsakssamband i organisering av
- Page 296 and 297: Den teoriutveckling jag föreslår
- Page 298 and 299: skulle kanske de fyra samverkansnä
- Page 300 and 301: nätverksdeltagarna ansett spela ro
- Page 302 and 303: Dessa hinder för kvinnors möjligh
- Page 304 and 305: innovationsforskningen relateras ti
- Page 306 and 307: 304
- Page 308 and 309: Andersson Susanne, Amundsdotter Eva
Samverkansnätverk<br />
SAGA<br />
Emma Resurscentrum<br />
Företagsamma Kvinnor<br />
Lika Villkor<br />
Innovationer<br />
Fördröjningstolerant system för<br />
distansöverskridande Internet<br />
Infrastruktur för ny skolmodell med<br />
distansundervisning i hemspråk<br />
Nätverksföretag för utveckling av kvinnors<br />
och ungdomars idéer<br />
Hemtjänst till hus i periferin med hjälp av IT<br />
Flödesmätare för hästars vattenförbrukning<br />
Internetförsäljning av slöjd<br />
Barnens rajd<br />
Metod för genusanalys och<br />
jämställdhetsarbete i kluster och<br />
innovationssystem<br />
Turismpärmar<br />
Stinas kulturcafé<br />
Metod för att inventera, stötta och bygga<br />
kluster i kvinnodominerade branschknippen<br />
Trestegsraketen, Idélyftet och<br />
Bankföljeslagare<br />
Fest, bröllop och upplevelser med<br />
kulturhistoriska inslag<br />
Dragvagn<br />
Uthyrning av fruntimmer<br />
Metod för klusteranalys av branscher där<br />
många kvinnor driver företag<br />
Nätverks- och klusterbygge inom den<br />
alternativa hälsobranschen<br />
Intressanta, attraktiva, och genusmedvetna<br />
tjänster<br />
Riktad affärsrådgivning till kulturföretagare<br />
Strategier för strukturpåverkan<br />
Tabell 11. Innovationer med anknytning till de fyra samverkansnätverken<br />
Ovanstående tabell uppvisar en variationsrik uppsättning av nya tjänster, metoder,<br />
upplevelser och organiseringsformer, vilket stämmer överens med Frankelius (2005,<br />
sid 210) vida definition av innovation som inkluderar nya metoder, produkter,<br />
produktionsprocesser, tjänstekoncept och upplevelser. Det som vid en första anblick<br />
lyser med sin frånvaro är det som står i centrum för de snäva definitionerna av<br />
innovation, det vill säga innovationer i form av fysiska föremål. Detta skulle kunna<br />
tolkas som ett tecken på att de verksamhetsområden som samverkansnätverken främst<br />
har varit aktiva inom, det vill säga service- och upplevelsenäringar, främst givit<br />
258
Change language