Avhandling i fulltext - Forskning

Avhandling i fulltext - Forskning Avhandling i fulltext - Forskning

05.01.2015 Views

initierade några av deltagarna en process kring IT-utveckling som de själva beskrivit som ett sorts innovationssystem. Kunskapsutveckling är ytterligare en strategi som kännetecknat de fyra samverkansnätverkens verksamheter. Ökade kunskaper om branscher med många kvinnor betraktades som ett nödvändigt steg för att kunna stötta utvecklingen av dessa näringar. Detta manifesterades i de klusterinventeringar som utfördes av Emma Resurscentrum, Företagsamma Kvinnor och Lika Villkor. I Norrbotten inleddes processen kring IT-utveckling med ett projekt för att öka kunskaperna om renskötande kvinnors livsvillkor ur ett socialt, ekonomiskt och tekniskt perspektiv. Som jag tidigare noterat har samverkansnätverken involverat ett brett spektrum av aktörer i denna kunskapsutveckling. Utöver högskolor och universitet har de vänt sig till konsulter, lärcentra och andra utbildande och kunskapsutvecklande organisationer. Samverkansnätverkens insatser för kunskapsutveckling visar att det har varit fruktbart för nätverksdeltagarna att själva ta initiativ till att utveckla den kunskap som de ansett har saknats om specifika näringsgrenar. Detta tillsammans med de aktörer som de ansett har kunnat bidra. Att koppla samman aktörer och branscher på ett annat sätt än vad som tidigare gjorts i analyser och organisering av kluster och innovationssystem har också visat sig vara värdefullt för samverkansnätverkens verksamheter. På detta sätt har samverkansnätverken tagit fram nya kunskapsunderlag som visar på möjligheten att omforma de innovationspolitiska satsningarna. Därigenom har de bekräftat det orsakssamband som Bacchi (1999) anför i sitt angreppssätt ’What’s the problem’. Det vill säga att en annorlunda problemrepresentation kan ge annorlunda resultat när det gäller vilka aktörer och verksamhetsområden som tillåts bidra till och gynnas av olika politiska insatser. Analys utifrån modellens tredje cirkel: Materiella effekter Utifrån analysmodellens tredje cirkel uppmärksammar jag i detta avsnitt de materiella effekterna av de fyra samverkansnätverkens organisering. De effekter som jag valt att fokusera i detta avsnitt utgörs av innovationer och dessas innovationsinnehåll. Frankelius (2005) vida syn på innovation har inspirerat min analys av karaktären på de 256

innovationer som enligt min bedömning har anknytning till nätverksdeltagarnas verksamheter. Även Blake & Hanson (2005, sid 684-685) resonemang om den lokala kontextens betydelse för innovationer och dessas innehåll har bidragit till analysen. Därutöver har Bacchis (1999) angreppssätt för att studera problemrepresentation i politiken hjälpt mig att belysa de effekter som organiseringen fått. Inte minst effekter på möjligheten för olika aktörer och verksamhetsområden att ta del av de resurser som fördelas via politik och forskning. Innovation i de fyra samverkansnätverken När jag nu ska analysera de innovationer som har anknytning till de fyra samverkansnätverkens verksamheter är det viktigt att hålla i minnet den vida definition av innovationsbegreppet som är mest förenlig med det nedifrånperspektiv som jag tillämpar som analytisk ansats. I den vida definitionen anses en innovation kunna ta sig formen av en metod, en produkt, en produktionsprocess, ett tjänstekoncept eller en upplevelse (Frankelius 2005, sid 210). Det nya kan således ta sig en rad olika former. Och det nya behöver inte främst bestå av fysiska föremål, utan kan lika gärna bestå av nya arrangemang av redan existerande föremål (Barry 1999/2000, sid 65). I den vida definitionen av innovation poängteras det dessutom att den som i slutändan avgör värdet av en innovation är människor. Men då inte enbart i rollen som konsumenter på den privata marknaden utan även i rollen som samhällsmedborgare (Frankelius 2005, sid 210). I Tabell 11 presenteras en sammanställning av de exempel på innovationer som jag har kunnat urskilja i anknytning till samverkansnätverkens verksamheter. 257

initierade några av deltagarna en process kring IT-utveckling som de själva beskrivit<br />

som ett sorts innovationssystem.<br />

Kunskapsutveckling är ytterligare en strategi som kännetecknat de fyra<br />

samverkansnätverkens verksamheter. Ökade kunskaper om branscher med många<br />

kvinnor betraktades som ett nödvändigt steg för att kunna stötta utvecklingen av dessa<br />

näringar. Detta manifesterades i de klusterinventeringar som utfördes av Emma<br />

Resurscentrum, Företagsamma Kvinnor och Lika Villkor. I Norrbotten inleddes<br />

processen kring IT-utveckling med ett projekt för att öka kunskaperna om renskötande<br />

kvinnors livsvillkor ur ett socialt, ekonomiskt och tekniskt perspektiv. Som jag tidigare<br />

noterat har samverkansnätverken involverat ett brett spektrum av aktörer i denna<br />

kunskapsutveckling. Utöver högskolor och universitet har de vänt sig till konsulter,<br />

lärcentra och andra utbildande och kunskapsutvecklande organisationer.<br />

Samverkansnätverkens insatser för kunskapsutveckling visar att det har varit fruktbart<br />

för nätverksdeltagarna att själva ta initiativ till att utveckla den kunskap som de ansett<br />

har saknats om specifika näringsgrenar. Detta tillsammans med de aktörer som de<br />

ansett har kunnat bidra. Att koppla samman aktörer och branscher på ett annat sätt än<br />

vad som tidigare gjorts i analyser och organisering av kluster och innovationssystem<br />

har också visat sig vara värdefullt för samverkansnätverkens verksamheter. På detta<br />

sätt har samverkansnätverken tagit fram nya kunskapsunderlag som visar på<br />

möjligheten att omforma de innovationspolitiska satsningarna. Därigenom har de<br />

bekräftat det orsakssamband som Bacchi (1999) anför i sitt angreppssätt ’What’s the<br />

problem’. Det vill säga att en annorlunda problemrepresentation kan ge annorlunda<br />

resultat när det gäller vilka aktörer och verksamhetsområden som tillåts bidra till och<br />

gynnas av olika politiska insatser.<br />

Analys utifrån modellens tredje cirkel: Materiella effekter<br />

Utifrån analysmodellens tredje cirkel uppmärksammar jag i detta avsnitt de materiella<br />

effekterna av de fyra samverkansnätverkens organisering. De effekter som jag valt att<br />

fokusera i detta avsnitt utgörs av innovationer och dessas innovationsinnehåll.<br />

Frankelius (2005) vida syn på innovation har inspirerat min analys av karaktären på de<br />

256

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!