Avhandling i fulltext - Forskning
Avhandling i fulltext - Forskning Avhandling i fulltext - Forskning
initierade några av deltagarna en process kring IT-utveckling som de själva beskrivit som ett sorts innovationssystem. Kunskapsutveckling är ytterligare en strategi som kännetecknat de fyra samverkansnätverkens verksamheter. Ökade kunskaper om branscher med många kvinnor betraktades som ett nödvändigt steg för att kunna stötta utvecklingen av dessa näringar. Detta manifesterades i de klusterinventeringar som utfördes av Emma Resurscentrum, Företagsamma Kvinnor och Lika Villkor. I Norrbotten inleddes processen kring IT-utveckling med ett projekt för att öka kunskaperna om renskötande kvinnors livsvillkor ur ett socialt, ekonomiskt och tekniskt perspektiv. Som jag tidigare noterat har samverkansnätverken involverat ett brett spektrum av aktörer i denna kunskapsutveckling. Utöver högskolor och universitet har de vänt sig till konsulter, lärcentra och andra utbildande och kunskapsutvecklande organisationer. Samverkansnätverkens insatser för kunskapsutveckling visar att det har varit fruktbart för nätverksdeltagarna att själva ta initiativ till att utveckla den kunskap som de ansett har saknats om specifika näringsgrenar. Detta tillsammans med de aktörer som de ansett har kunnat bidra. Att koppla samman aktörer och branscher på ett annat sätt än vad som tidigare gjorts i analyser och organisering av kluster och innovationssystem har också visat sig vara värdefullt för samverkansnätverkens verksamheter. På detta sätt har samverkansnätverken tagit fram nya kunskapsunderlag som visar på möjligheten att omforma de innovationspolitiska satsningarna. Därigenom har de bekräftat det orsakssamband som Bacchi (1999) anför i sitt angreppssätt ’What’s the problem’. Det vill säga att en annorlunda problemrepresentation kan ge annorlunda resultat när det gäller vilka aktörer och verksamhetsområden som tillåts bidra till och gynnas av olika politiska insatser. Analys utifrån modellens tredje cirkel: Materiella effekter Utifrån analysmodellens tredje cirkel uppmärksammar jag i detta avsnitt de materiella effekterna av de fyra samverkansnätverkens organisering. De effekter som jag valt att fokusera i detta avsnitt utgörs av innovationer och dessas innovationsinnehåll. Frankelius (2005) vida syn på innovation har inspirerat min analys av karaktären på de 256
innovationer som enligt min bedömning har anknytning till nätverksdeltagarnas verksamheter. Även Blake & Hanson (2005, sid 684-685) resonemang om den lokala kontextens betydelse för innovationer och dessas innehåll har bidragit till analysen. Därutöver har Bacchis (1999) angreppssätt för att studera problemrepresentation i politiken hjälpt mig att belysa de effekter som organiseringen fått. Inte minst effekter på möjligheten för olika aktörer och verksamhetsområden att ta del av de resurser som fördelas via politik och forskning. Innovation i de fyra samverkansnätverken När jag nu ska analysera de innovationer som har anknytning till de fyra samverkansnätverkens verksamheter är det viktigt att hålla i minnet den vida definition av innovationsbegreppet som är mest förenlig med det nedifrånperspektiv som jag tillämpar som analytisk ansats. I den vida definitionen anses en innovation kunna ta sig formen av en metod, en produkt, en produktionsprocess, ett tjänstekoncept eller en upplevelse (Frankelius 2005, sid 210). Det nya kan således ta sig en rad olika former. Och det nya behöver inte främst bestå av fysiska föremål, utan kan lika gärna bestå av nya arrangemang av redan existerande föremål (Barry 1999/2000, sid 65). I den vida definitionen av innovation poängteras det dessutom att den som i slutändan avgör värdet av en innovation är människor. Men då inte enbart i rollen som konsumenter på den privata marknaden utan även i rollen som samhällsmedborgare (Frankelius 2005, sid 210). I Tabell 11 presenteras en sammanställning av de exempel på innovationer som jag har kunnat urskilja i anknytning till samverkansnätverkens verksamheter. 257
- Page 208 and 209: koder, alternativa företagsregiste
- Page 210 and 211: som innovationer i betydelse av nya
- Page 212 and 213: ör antalet företagare, könsförd
- Page 214 and 215: ”Ta Fordons-klustret och så titt
- Page 216 and 217: Figur 15. Teckning från uppgiften
- Page 218 and 219: ”Visst existerar de, för jag ser
- Page 220 and 221: ”Jag visste väl allting som han
- Page 222 and 223: vara ett projekt som det är idag.
- Page 224 and 225: Ordvalens betydelse gör sig synlig
- Page 226 and 227: medvetna om att det kontrasterar mo
- Page 228 and 229: sektorn. Varje samverkansnätverk h
- Page 230 and 231: 228
- Page 232 and 233: 2000a, 2000b) angreppssätt för ic
- Page 234 and 235: har ställt samma frågor som Wendt
- Page 236 and 237: att samtliga samverkansnätverk har
- Page 238 and 239: av dagens resurscentra skapades eft
- Page 240 and 241: högst väsentlig att ställa i rel
- Page 242 and 243: valuta som medfinansiering i samver
- Page 244 and 245: Lika Villkor Företagsamma Kv. Emma
- Page 246 and 247: Distinktionen mellan kategorierna
- Page 248 and 249: homosociala strukturer - exemplet V
- Page 250 and 251: nätverksdeltagarna skapat ett hand
- Page 252 and 253: I detta avsnitt kommer jag att disk
- Page 254 and 255: SAGA:s strategi att bygga ett helt
- Page 256 and 257: esurscentra. I detta blir ytterliga
- Page 260 and 261: Samverkansnätverk SAGA Emma Resurs
- Page 262 and 263: Inte minst inom områdena hälsa, h
- Page 264 and 265: centrum för de snäva definitioner
- Page 266 and 267: och erfarenheter från en könssegr
- Page 268 and 269: samverkansnätverkens innovationer
- Page 270 and 271: som betonat det ömsesidiga beroend
- Page 272 and 273: anslutning till varje forskningsfr
- Page 274 and 275: stor utsträckning verksamma inom I
- Page 276 and 277: samverkansnätverkens verksamheter
- Page 278 and 279: esultaten kommit att präglas av n
- Page 280 and 281: idragit till detta. Vilken typ av i
- Page 282 and 283: Även när det gäller begreppet
- Page 284 and 285: och forskningen. Min slutsats är a
- Page 286 and 287: uppifrån- och ett nedifrånperspek
- Page 288 and 289: introduktion av begreppet ’quattr
- Page 290 and 291: På detta vis har jag låtit uppifr
- Page 292 and 293: att bekämpa marginaliseringen av k
- Page 294 and 295: • Orsakssamband i organisering av
- Page 296 and 297: Den teoriutveckling jag föreslår
- Page 298 and 299: skulle kanske de fyra samverkansnä
- Page 300 and 301: nätverksdeltagarna ansett spela ro
- Page 302 and 303: Dessa hinder för kvinnors möjligh
- Page 304 and 305: innovationsforskningen relateras ti
- Page 306 and 307: 304
initierade några av deltagarna en process kring IT-utveckling som de själva beskrivit<br />
som ett sorts innovationssystem.<br />
Kunskapsutveckling är ytterligare en strategi som kännetecknat de fyra<br />
samverkansnätverkens verksamheter. Ökade kunskaper om branscher med många<br />
kvinnor betraktades som ett nödvändigt steg för att kunna stötta utvecklingen av dessa<br />
näringar. Detta manifesterades i de klusterinventeringar som utfördes av Emma<br />
Resurscentrum, Företagsamma Kvinnor och Lika Villkor. I Norrbotten inleddes<br />
processen kring IT-utveckling med ett projekt för att öka kunskaperna om renskötande<br />
kvinnors livsvillkor ur ett socialt, ekonomiskt och tekniskt perspektiv. Som jag tidigare<br />
noterat har samverkansnätverken involverat ett brett spektrum av aktörer i denna<br />
kunskapsutveckling. Utöver högskolor och universitet har de vänt sig till konsulter,<br />
lärcentra och andra utbildande och kunskapsutvecklande organisationer.<br />
Samverkansnätverkens insatser för kunskapsutveckling visar att det har varit fruktbart<br />
för nätverksdeltagarna att själva ta initiativ till att utveckla den kunskap som de ansett<br />
har saknats om specifika näringsgrenar. Detta tillsammans med de aktörer som de<br />
ansett har kunnat bidra. Att koppla samman aktörer och branscher på ett annat sätt än<br />
vad som tidigare gjorts i analyser och organisering av kluster och innovationssystem<br />
har också visat sig vara värdefullt för samverkansnätverkens verksamheter. På detta<br />
sätt har samverkansnätverken tagit fram nya kunskapsunderlag som visar på<br />
möjligheten att omforma de innovationspolitiska satsningarna. Därigenom har de<br />
bekräftat det orsakssamband som Bacchi (1999) anför i sitt angreppssätt ’What’s the<br />
problem’. Det vill säga att en annorlunda problemrepresentation kan ge annorlunda<br />
resultat när det gäller vilka aktörer och verksamhetsområden som tillåts bidra till och<br />
gynnas av olika politiska insatser.<br />
Analys utifrån modellens tredje cirkel: Materiella effekter<br />
Utifrån analysmodellens tredje cirkel uppmärksammar jag i detta avsnitt de materiella<br />
effekterna av de fyra samverkansnätverkens organisering. De effekter som jag valt att<br />
fokusera i detta avsnitt utgörs av innovationer och dessas innovationsinnehåll.<br />
Frankelius (2005) vida syn på innovation har inspirerat min analys av karaktären på de<br />
256