Avhandling i fulltext - Forskning
Avhandling i fulltext - Forskning Avhandling i fulltext - Forskning
esurscentra. I detta blir ytterligare en strategi synlig, nämligen att placera målgruppen i centrum. I Lika Villkors fall tycker jag mig nämligen se att det var målgruppen av företagande kvinnor som motiverade satsningen på att kommersialisera tjänsterna. Även i den process som drevs av några nätverksdeltagare i SAGA för att utveckla ett nytt IT-system stod målgruppen - det vill säga de potentiella användarna - i centrum redan från start. Detta i och med att det var målgruppens behov som initierat processen och som sedan tilläts påverka systemets utformning. Flera av samverkansnätverken har haft fler än en målgrupp att ta hänsyn till i sina verksamheter. Både SAGA och Emma Resurscentrum sade sig vilja stötta kvinnor som företagare, projektledare och innovatörer. Lika Villkor och Företagsamma Kvinnor hade en snävare målgrupp där främst företagande kvinnor ingick. Strategin att sätta dessa målgrupper i centrum kan anses vara en av de faktorer som legat bakom samverkansnätverkens initiering av teknikutveckling och annan innovation. Precis som i fallet med deras problemrepresentationer, kan alltså även deras strategier placeras vid den extrem i Frankelius (2005, sid 215-216) analysfilter som betonar de mellanmänskliga relationernas betydelse i samverkansnätverk för innovation. Detta samtidigt som även den andra extremen med teknikutveckling har varit relevant i SAGA-deltagarnas verksamheter. Att samverkansnätverken har låtit målgruppernas behov stå i centrum kan förstås utifrån deras gemensamma fokus på kvinnors företagande och innovation. Deras förhoppning har varit att kunna motverka att företagare bemöts och bedöms utifrån segregerande och hierarkiska föreställningar om kön (jmfr Hirdman 1990). Inom forskningsinriktningen ’feminist science and technology studies’ har användarnas roll lyfts fram som en ingång för att förstå hur kvinnor inte bara är passiva konsumenter av den teknik och de innovationer som mestadels produceras i mansdominerade miljöer. Via sin användning utövar de inflytande över utformningen och nyttan av olika varor och tjänster. Detta har kallats för ’innofusion’, det vill säga innovation genom användning (Wilson 2004, sid 88). Teknik och innovation ses då inte som någonting som är givet en gång för alla, vilket motiverar att användare 254
involveras redan i utvecklingsprocessen (Berg & Lie 1995, sid 337; Jégou & Manzini 2008, sid 30). Användare tillskrivs rollen som innovatörer, med potential att nyttja den befintliga marknadslogiken för att utveckla mer socialt och ekologiskt hållbara produkter och tjänster (Marras 2008, sid 21). Kanske var det en sådan logik som drev fram samverkansnätverkens strategi att sätta målgruppen i centrum. Via brukarinflytande kunde de förbättra möjligheterna för sina målgrupper att initiera och utforma den teknik och innovation som de önskade sig, utifrån sina erfarenheter av att använda varor och tjänster i sin vardag. Detta samband är särskilt tydligt i fallet SAGA, där utvecklingen av det nya IT-systemet initierades utifrån en undersökning av renskötande kvinnors livsvillkor i vid bemärkelse. Även Nyberg (2009, sid 104) har visat hur uppfinnande kvinnor i sina samverkansnätverk involverar andra kvinnor främst via användartester. I jämförelse har män tilldelats ett betydligt större antal roller, som exempelvis rådgivare, finansiärer, tillverkare, återförsäljare, mentorer och konsulter. En tredje strategi som jag identifierat är att de fyra samverkansnätverken organiserat nätverk, kluster och innovationssystem för att möta behoven hos sina målgrupper och för att skapa lokal och regional utveckling. Emma Resurscentrum hade sedan början av 90-talet organiserat nätverk inom turism, kultur och hantverk. Detta låg till grund för projektet Klusterbygge ur ett jämställdhetsperspektiv som inbegrep kunskapsutveckling, kartläggning och främjande av kluster och innovationssystem i kvinnodominerade branscher. Lika Villkor sammanförde länets lokala resurscentra i ett regionalt samverkansnätverk, där de gemensamt initierade en klusteranalys av den alternativa hälsobranschen som uppmärksammade de senaste årens kraftiga tillväxt av nyföretagande kvinnor. De såg även en potential i att stötta utvecklingen av ett kluster kring hälsa, vilket resulterade i bildandet av HälsoSam. Även Företagsamma Kvinnor initierades som ett regionalt nätverk för länens lokala resurscentra. Tillsammans genomförde de en inventering av kluster i kvinnodominerade branscher. Utifrån studien bildades Hälsoforum som en gemensam plattform för hälsoföretagare. SAGA bildades som ett regionalt samverkansnätverk med tekniskt intresserade kvinnor. Där 255
- Page 206 and 207: Det sista området - tillverkningsi
- Page 208 and 209: koder, alternativa företagsregiste
- Page 210 and 211: som innovationer i betydelse av nya
- Page 212 and 213: ör antalet företagare, könsförd
- Page 214 and 215: ”Ta Fordons-klustret och så titt
- Page 216 and 217: Figur 15. Teckning från uppgiften
- Page 218 and 219: ”Visst existerar de, för jag ser
- Page 220 and 221: ”Jag visste väl allting som han
- Page 222 and 223: vara ett projekt som det är idag.
- Page 224 and 225: Ordvalens betydelse gör sig synlig
- Page 226 and 227: medvetna om att det kontrasterar mo
- Page 228 and 229: sektorn. Varje samverkansnätverk h
- Page 230 and 231: 228
- Page 232 and 233: 2000a, 2000b) angreppssätt för ic
- Page 234 and 235: har ställt samma frågor som Wendt
- Page 236 and 237: att samtliga samverkansnätverk har
- Page 238 and 239: av dagens resurscentra skapades eft
- Page 240 and 241: högst väsentlig att ställa i rel
- Page 242 and 243: valuta som medfinansiering i samver
- Page 244 and 245: Lika Villkor Företagsamma Kv. Emma
- Page 246 and 247: Distinktionen mellan kategorierna
- Page 248 and 249: homosociala strukturer - exemplet V
- Page 250 and 251: nätverksdeltagarna skapat ett hand
- Page 252 and 253: I detta avsnitt kommer jag att disk
- Page 254 and 255: SAGA:s strategi att bygga ett helt
- Page 258 and 259: initierade några av deltagarna en
- Page 260 and 261: Samverkansnätverk SAGA Emma Resurs
- Page 262 and 263: Inte minst inom områdena hälsa, h
- Page 264 and 265: centrum för de snäva definitioner
- Page 266 and 267: och erfarenheter från en könssegr
- Page 268 and 269: samverkansnätverkens innovationer
- Page 270 and 271: som betonat det ömsesidiga beroend
- Page 272 and 273: anslutning till varje forskningsfr
- Page 274 and 275: stor utsträckning verksamma inom I
- Page 276 and 277: samverkansnätverkens verksamheter
- Page 278 and 279: esultaten kommit att präglas av n
- Page 280 and 281: idragit till detta. Vilken typ av i
- Page 282 and 283: Även när det gäller begreppet
- Page 284 and 285: och forskningen. Min slutsats är a
- Page 286 and 287: uppifrån- och ett nedifrånperspek
- Page 288 and 289: introduktion av begreppet ’quattr
- Page 290 and 291: På detta vis har jag låtit uppifr
- Page 292 and 293: att bekämpa marginaliseringen av k
- Page 294 and 295: • Orsakssamband i organisering av
- Page 296 and 297: Den teoriutveckling jag föreslår
- Page 298 and 299: skulle kanske de fyra samverkansnä
- Page 300 and 301: nätverksdeltagarna ansett spela ro
- Page 302 and 303: Dessa hinder för kvinnors möjligh
- Page 304 and 305: innovationsforskningen relateras ti
involveras redan i utvecklingsprocessen (Berg & Lie 1995, sid 337; Jégou & Manzini<br />
2008, sid 30). Användare tillskrivs rollen som innovatörer, med potential att nyttja den<br />
befintliga marknadslogiken för att utveckla mer socialt och ekologiskt hållbara<br />
produkter och tjänster (Marras 2008, sid 21). Kanske var det en sådan logik som drev<br />
fram samverkansnätverkens strategi att sätta målgruppen i centrum. Via<br />
brukarinflytande kunde de förbättra möjligheterna för sina målgrupper att initiera och<br />
utforma den teknik och innovation som de önskade sig, utifrån sina erfarenheter av att<br />
använda varor och tjänster i sin vardag. Detta samband är särskilt tydligt i fallet<br />
SAGA, där utvecklingen av det nya IT-systemet initierades utifrån en undersökning av<br />
renskötande kvinnors livsvillkor i vid bemärkelse. Även Nyberg (2009, sid 104) har<br />
visat hur uppfinnande kvinnor i sina samverkansnätverk involverar andra kvinnor<br />
främst via användartester. I jämförelse har män tilldelats ett betydligt större antal<br />
roller, som exempelvis rådgivare, finansiärer, tillverkare, återförsäljare, mentorer och<br />
konsulter.<br />
En tredje strategi som jag identifierat är att de fyra samverkansnätverken organiserat<br />
nätverk, kluster och innovationssystem för att möta behoven hos sina målgrupper och<br />
för att skapa lokal och regional utveckling. Emma Resurscentrum hade sedan början<br />
av 90-talet organiserat nätverk inom turism, kultur och hantverk. Detta låg till grund<br />
för projektet Klusterbygge ur ett jämställdhetsperspektiv som inbegrep<br />
kunskapsutveckling, kartläggning och främjande av kluster och innovationssystem i<br />
kvinnodominerade branscher. Lika Villkor sammanförde länets lokala resurscentra i<br />
ett regionalt samverkansnätverk, där de gemensamt initierade en klusteranalys av den<br />
alternativa hälsobranschen som uppmärksammade de senaste årens kraftiga tillväxt av<br />
nyföretagande kvinnor. De såg även en potential i att stötta utvecklingen av ett kluster<br />
kring hälsa, vilket resulterade i bildandet av HälsoSam. Även Företagsamma Kvinnor<br />
initierades som ett regionalt nätverk för länens lokala resurscentra. Tillsammans<br />
genomförde de en inventering av kluster i kvinnodominerade branscher. Utifrån<br />
studien bildades Hälsoforum som en gemensam plattform för hälsoföretagare. SAGA<br />
bildades som ett regionalt samverkansnätverk med tekniskt intresserade kvinnor. Där<br />
255
Change language