Avhandling i fulltext - Forskning

esurscentra. I detta blir ytterligare en strategi synlig, nämligen att placera målgruppen
i centrum. I Lika Villkors fall tycker jag mig nämligen se att det var målgruppen av
företagande kvinnor som motiverade satsningen på att kommersialisera tjänsterna.
Även i den process som drevs av några nätverksdeltagare i SAGA för att utveckla ett
nytt IT-system stod målgruppen - det vill säga de potentiella användarna - i centrum
redan från start. Detta i och med att det var målgruppens behov som initierat processen
och som sedan tilläts påverka systemets utformning.
Flera av samverkansnätverken har haft fler än en målgrupp att ta hänsyn till i sina
verksamheter. Både SAGA och Emma Resurscentrum sade sig vilja stötta kvinnor som
företagare, projektledare och innovatörer. Lika Villkor och Företagsamma Kvinnor
hade en snävare målgrupp där främst företagande kvinnor ingick. Strategin att sätta
dessa målgrupper i centrum kan anses vara en av de faktorer som legat bakom
samverkansnätverkens initiering av teknikutveckling och annan innovation. Precis som
i fallet med deras problemrepresentationer, kan alltså även deras strategier placeras vid
den extrem i Frankelius (2005, sid 215-216) analysfilter som betonar de
mellanmänskliga relationernas betydelse i samverkansnätverk för innovation. Detta
samtidigt som även den andra extremen med teknikutveckling har varit relevant i
SAGA-deltagarnas verksamheter. Att samverkansnätverken har låtit målgruppernas
behov stå i centrum kan förstås utifrån deras gemensamma fokus på kvinnors
företagande och innovation. Deras förhoppning har varit att kunna motverka att
företagare bemöts och bedöms utifrån segregerande och hierarkiska föreställningar om
kön (jmfr Hirdman 1990).
Inom forskningsinriktningen ’feminist science and technology studies’ har
användarnas roll lyfts fram som en ingång för att förstå hur kvinnor inte bara är
passiva konsumenter av den teknik och de innovationer som mestadels produceras i
mansdominerade miljöer. Via sin användning utövar de inflytande över utformningen
och nyttan av olika varor och tjänster. Detta har kallats för ’innofusion’, det vill säga
innovation genom användning (Wilson 2004, sid 88). Teknik och innovation ses då
inte som någonting som är givet en gång för alla, vilket motiverar att användare
254