Avhandling i fulltext - Forskning

innovation. I Norrbotten och Västerbotten upplevde nätverksdeltagarna att deras
ansökningar och projektbeskrivningar utsattes för en överdriven detaljgranskning av
skeptiska handläggare. Detta tyder på att Eduards (2002, sid 154-155) slutsats att
kvinnors organisering ofta möter motstånd av omvärlden stämmer i
samverkansnätverkens fall. Åtminstone i bemärkelsen att de bemötts med skepsis och
avfärdanden av vissa omvärldsaktörer. Johansson (2008a, sid 132) noterar hur
samhällets stöd till kvinnors företagande blivit föremål för uppmärksamhet och
ifrågasättande på ett sätt som inte motsvarar den låga summa medel som fördelats till
denna målgrupp i jämförelse med de betydligt större summor som satsats på mäns
företagande. Av rapporten Utfall och styrning av statliga insatser för
kapitalförsörjning ur ett könsperspektiv (2007, bilaga 1) framgår att endast en mindre
andel av de statliga finansiella företagsstöden har tilldelats kvinnor.
Den jämställdhetspolitiska norm som råder föreskriver att kvinnor ska samarbeta med
män i strävan efter jämställdhet (Eduards 2002, sid 154-155; Rönnblom 2002, sid 248;
Arora-Jonsson 2009, sid 228). Samtidigt är villkoren för samarbete inte alltid lika
utformade. I en utvärdering av resurscentra för kvinnor under åren 2006-2009
konstateras att det finns en obalans i kravet på resurscentras samarbete med aktörer i
omvärlden. Samtidigt som Tillväxtverkets program för resurscentra anger att
resurscentra ska samarbeta med centrala aktörer i de regionala tillväxt- och
utvecklingsprogrammen, finns inget motsvarande krav på att de regionalpolitiska
aktörerna ska samarbeta med resurscentra (Ramböll 2008, sid 22). Eduards (2002, sid
154-155) noterar att normen om att kvinnor ska samarbeta med män medför att
kvinnor som organiserar sig endast har två alternativ: samarbete eller konflikt. Hon
tillägger att det är svårt att finna mellanlägen mellan dessa extremer. Denna situation
tycker jag avspeglas i samverkansnätverkens val mellan att anpassa sig till de normer
som råder inom de existerande strukturerna för företags- och innovationsutveckling
eller att överge de befintliga strukturerna för att istället bryta ny mark genom
gränsöverskridande strategier.
251