Avhandling i fulltext - Forskning

social fråga, vilket gör att området öppnas upp för politisk diskussion (jmfr Hudson &
Rönnblom 2007, sid 62 ff; Ramböll 2009, sid 71).
Med andra ord har samverkansnätverken ’denaturaliserat’ och ’politiserat’ de normer
som råder i innovationspolitik och innovationsforskning och visat att dessa inte är
neutrala (jmfr Squires 2005, sid 383). På så sätt har deras verksamheter gjort det
synligt att dagens prioriteringsmönster av aktörer, verksamhetsområden och
innovationer bygger på hierarkiska maktrelationer och isärhållande
genuskonstruktioner, där kvinnor och män tillskrivs olika värde i relation till
innovation och innovationssystem. De fyra samverkansnätverken uppmanar därmed
omvärlden att rikta strålkastarljuset mot fördelning och makt, snarare än mot
människors egna könsidentiteter. Upplevelsen att avvika från normen verkar ha gjort
det nödvändigt för samverkansnätverken att överskrida befintliga genusgränser i
innovationsforskning och innovationspolitik. Gränsöverskridandet skulle kunna
betraktas som en potential i relation till innovation och innovationssystem där
nytänkande och kreativitet framställs som centralt. Istället för en stigmatisering utifrån
synen att kvinnor och näringar med många kvinnor inte har något att bidra med på
dessa områden synliggörs då den stigmatiserande norm som bygger på segregerande
och hierarkiska genuskonstruktioner och som begränsar kvinnors möjligheter att bidra
till och dra nytta av de statliga satsningarna på samverkansnätverk för innovation.
Hur
I denna del besvaras frågan ”Hur” genom en analys av hur de fyra
samverkansnätverkens organisering gått till. Det vill säga vilka strategier som använts
och vilka aktiviteter som genomförts. Några av de strategier som nätverksdeltagarna
har använt i sina verksamheter är enligt mitt empiriska material:
• Gränsöverskridanden
• Målgruppen i centrum
• Nätverk, kluster och innovationssystem
• Kunskapsutveckling
249