Avhandling i fulltext - Forskning

nätverksdeltagarna skapat ett handlingsutrymme att omdefiniera innovationssystem,
triple helix och kluster som teoretiska begrepp och politiska verktyg. De fyra
samverkansnätverken har sålunda utmanat det sätt som kön gjorts i politik och
forskning, där kvinnor och näringar med många kvinnor konstruerats som mindre
betydelsefulla för innovation, ekonomisk tillväxt och regional utveckling. Som jag
konstaterat tidigare är det nämligen främst mansdominerade näringar som har
prioriterats i nationella och regionala policyprogram för innovationssystem och kluster
(Lindberg 2008, 2009, 2010). Därtill har Pettersson & Saarinen (2004, sid 5) exponerat
hur män som aktörer och manliga kunskaper framställts som viktigast i sådana
satsningar.
I enlighet med teoribildningen kring ’doing gender’, där begreppet ’kön’ tillämpas som
något som görs av människor i vardagen har nätverksdeltagarna nyttjat det
handlingsutrymme de skapat till att göra kön på ett annorlunda sätt (jmfr West &
Zimmerman 1987 & 2002; Thurén 2003, sid 71-72). I kontrast till den dominerande
politiken och forskningen har de poängterat det bidrag som kvinnor och
kvinnodominerade näringar stått för när det gäller företagande och innovation. Genom
att göra sig till aktiva och medvetna medborgare har de fyra samverkansnätverken
bekräftat Nybergs (2009, sid 127) modell som visar att kvinnor är aktörer inom
innovation och att sektorer som sysselsätter många kvinnor är innovativa. Trots att
detta ofta osynliggörs i politik och forskning. Samverkansnätverken har genom sin
utmaning tagit till vara på den möjlighet som Bacchis (1999) angreppssätt ’What’s the
problem’ skapar. Närmare bestämt möjligheten att synliggöra dominerande normer
och värderingar och att ifrågasätta de rådande mönstren av inflytande och nytta, i
politik och forskning. Detta synliggörande kan även beskrivas som en övergång från
’scientisation’ till ’politisation’ (Parry 2009, sid 95). De fyra samverkansnätverken har
nämligen förkastat den dominerande innovationsforskningens tendens att behandla
innovation och innovationssystem som en fråga som uteslutande rör vetenskap och
teknik och att den expertis som vetenskapen står för skulle vara politiskt neutral (jmfr
Walby 2005, sid 331). Istället har de bejakat en syn där innovation betraktas som en
248