Avhandling i fulltext - Forskning

och realistiskt att förverkliga (jmfr Berglund m.fl. 2005, sid 249; Johansson m.fl. 2005,
sid 59).
Samtidigt har de fyra samverkansnätverken - och då särskilt de som har anknytning till
resurscentra för kvinnor - av sin omgivning snarare uppmuntrats att utveckla sina
relationer till den privata sektorn. Bland annat via regeringens uppdrag till resurscentra
att främja kvinnors företagande och bidra till ’hållbar tillväxt’. Som Hudson &
Rönnblom (2007, sid 53) påpekar har kvinnors arbetskraft och expertis då främst
betraktats som varor på en kommersiell marknad. Nätverksdeltagarnas ideella insatser
kan också ses som karaktäriserande för den grupp av näringar som dominerar i
samverkansnätverkens insatser för att främja kvinnors företagande och innovation,
nämligen service- och upplevelsenäringar. Kulturgeografen Max Jakobsson (2009)
konstaterar att mycket av arbetet inom upplevelseindustrin görs ideellt eller på deltid.
Han påpekar också att denna obetalda arbetskraft har stor betydelse för tillväxten.
Detta riktar återigen uppmärksamheten mot hur den nuvarande innovationspolitiken
och innovationsforskningen subventioneras av de ideella insatser som görs av de fyra
samverkansnätverken och andra aktörer inom service- och upplevelsenäringarna.
Samverkansnätverkens fokus på kvinnor och näringar där många kvinnor arbetar
betyder dock inte nödvändigtvis att de bedrivit sitt arbete på ett sätt som återskapar
isärhållande och hierarkiska genuskonstruktioner. I och med att nätverksdeltagarna
varit så pass drivande i frågor som rör företagande och innovation har de tillskrivit sig
själva rollen som agerande subjekt i innovationspolitiken, snarare än som passiva
objekt och offer för de rådande föreställningarna om kön. Detta överensstämmer med
Hudson & Rönnbloms (2007, sid 51) slutsats att resurscentra för kvinnor har ifrågasatt
den bild av kvinnor som passiva och i behov av stöd som ordet ’resurs’ i deras namn
kan ge associationer till. Det överensstämmer även med Eduards (2002, sid 152)
iakttagelse att kvinnors organisering medför att kvinnor gör sig till medvetna och
aktiva medborgare på ett sätt som vidgar deras politiska handlingsutrymme. Genom att
ifrågasätta de gränslinjer som dragits upp i politik och forskning när det gäller vilka
aktörer, verksamhetsområden och innovationer som anses vara betydelsefulla har
247