Avhandling i fulltext - Forskning
Avhandling i fulltext - Forskning Avhandling i fulltext - Forskning
högst väsentlig att ställa i relation till dessa samverkansnätverk. Enligt nätverksdeltagarnas erfarenheter räknas deras verksamheter inte som relevanta i innovationspolitiken. Det placerar dem i en knepig situation där de får statliga medel för att främja kvinnors företagande och innovation, samtidigt som deras insatser och resultat hålls separerade från de generella offentliga satsningarna på att öka företagande och innovation. Här vill jag passa på att återknyta till det som Bacchi (1999, sid 2) kallar ’lived effects’, det vill säga upplevda effekter. Att kvinnor - oavsett bransch - haft svårigheter att beviljas statliga medel till sina samverkansnätverk för innovation kan tolkas som en sorts upplevd effekt av de offentliga policyprogrammen. På samma sätt skulle en del av denna upplevda effekt i framtiden kunna bestå i en inkludering av de innovationssystem och kluster som organiserats av de fyra samverkansnätverken i de innovationspolitiska programmen. Då såväl i programskrivningarna som i de beslut som fattas på basis av dessa program. De effekter som nätverksdeltagarna upplevt visar att det spelar roll om det är ett uppifrån- eller ett nedifrånperspektiv som tillåts överväga i innovationspolitik och innovationsforskning. Ett nedifrånperspektiv medför att fler aktörer, verksamhetsområden och innovationer tillåts bidra till och dra nytta av de innovationspolitiska satsningarna. Medan ett uppifrånperspektiv medför att de verksamheter som nätverksdeltagarna bedrivit inte bedöms passa in och faller mellan stolarna. Att de fyra samverkansnätverken uppvisar hybridartade organiseringsformer i enlighet med Weiss & Gordenkers (1996, sid 18-21) modell har betydelse för hur triple helix bör tillämpas som modell i samverkansnätverk för innovation. Det kan i vissa fall vara alltför generaliserande att värdera aktörer utifrån deras sektorstillhörighet eftersom det bygger på en förenklad föreställning om tillvarons komplexa beskaffenhet (jmfr Berglund m.fl. 2005, sid 236). Risken är att det leder till att viktiga aktörer utesluts eller bortdefinieras innan de givits tillfälle att bevisa sin relevans i sammanhanget, vilket står i kontrast till det nedifrånperspektiv jag tillämpar som analytisk ansats. Även de roller som de olika aktörerna i samverkansnätverk för innovation spelar 238
visade sig överlappa varandra i de fyra samverkansnätverkens fall. Exempelvis intog Länsstyrelsen i Västmanland den dubbla rollen som finansiär och bollplank till Företagsamma Kvinnor. Ytterligare exempel är hur ett studieförbund i Västerbotten bidrog med utveckling och spridning av kunskap såväl som med finansiering till delar av Emma Resurscentrums verksamheter. I den process av IT-utveckling som två av SAGA:s deltagare initierat åtog de sig rollen som potentiella användare samtidigt som de även engagerades i rollen av projektledare, innovatörer och konsulter. I Lika Villkor gavs den forskare som vanligtvis nyttjades för kunskapsutveckling kring kulturföretagande istället rollen som legitimerande kraft för att mobilisera respekt och resurser till utvecklingen av kulturnäringen. När jag granskar de roller som civilsamhällets aktörer intagit i de fyra samverkansnätverkens organisering framträder en mångfacetterad bild där dessa stått för nya idéer, projektägarskap och ideella arbetstimmar. Detta kan jämföras andra studier som visar att det civila samhället och dess aktörer främst fyller tre funktioner i samhället: 1) Rollen som röstbärare och opinionsbildare, där de ger röst åt olika gruppers behov, värderingar och intressen, 2) Rollen som serviceleverantörer till sina medlemmar eller till människor i allmänhet, samt 3) Rollen som utförare och leverantör av tjänster, vilket i regel utförs mot full kostnadsersättning från stat eller kommun (Regeringskansliet 2009, sid 42-43). I de fyra samverkansnätverkens fall har civilsamhällets bidrag i form av nya idéer likheter med den förstnämnda rollen som röstbärare och opinionsbildare. Civilsamhällets bidrag som projektägare har likheter med rollen som utförare och leverantör av tjänster mot statlig eller kommunal ekonomisk ersättning. Bidraget i form av ideella arbetstimmar har likheter med rollen som serviceleverantörer till medlemmar eller allmänhet utan full kostnadsersättning. De ideella arbetstimmar som civilsamhällets aktörer bidragit med till de fyra samverkansnätverkens verksamheter kan betraktas som en sorts ”osynlig valuta”. Det ekonomiska värdet av det ideella arbetet i föreningar runt om i Sverige har beräknats uppgå till samma nivå som föreningarnas bokförda ekonomiska omsättning (Regeringskansliet 2009, sid 89). Vissa finansiärer har godkänt denna sorts osynliga 239
- Page 190 and 191: mest var bröllopsarrangemang, var
- Page 192 and 193: Även på den kommunala nivån har
- Page 194 and 195: april 2006 i Flens kommunhus. Fem a
- Page 196 and 197: alla av seminariedeltagarna som hö
- Page 198 and 199: Nära kopplat till denna vision fan
- Page 200 and 201: En av uppgifterna som deltagarna st
- Page 202 and 203: Dessutom kan den ideella organiseri
- Page 204 and 205: Det förekom även ett utbyte av vo
- Page 206 and 207: Det sista området - tillverkningsi
- Page 208 and 209: koder, alternativa företagsregiste
- Page 210 and 211: som innovationer i betydelse av nya
- Page 212 and 213: ör antalet företagare, könsförd
- Page 214 and 215: ”Ta Fordons-klustret och så titt
- Page 216 and 217: Figur 15. Teckning från uppgiften
- Page 218 and 219: ”Visst existerar de, för jag ser
- Page 220 and 221: ”Jag visste väl allting som han
- Page 222 and 223: vara ett projekt som det är idag.
- Page 224 and 225: Ordvalens betydelse gör sig synlig
- Page 226 and 227: medvetna om att det kontrasterar mo
- Page 228 and 229: sektorn. Varje samverkansnätverk h
- Page 230 and 231: 228
- Page 232 and 233: 2000a, 2000b) angreppssätt för ic
- Page 234 and 235: har ställt samma frågor som Wendt
- Page 236 and 237: att samtliga samverkansnätverk har
- Page 238 and 239: av dagens resurscentra skapades eft
- Page 242 and 243: valuta som medfinansiering i samver
- Page 244 and 245: Lika Villkor Företagsamma Kv. Emma
- Page 246 and 247: Distinktionen mellan kategorierna
- Page 248 and 249: homosociala strukturer - exemplet V
- Page 250 and 251: nätverksdeltagarna skapat ett hand
- Page 252 and 253: I detta avsnitt kommer jag att disk
- Page 254 and 255: SAGA:s strategi att bygga ett helt
- Page 256 and 257: esurscentra. I detta blir ytterliga
- Page 258 and 259: initierade några av deltagarna en
- Page 260 and 261: Samverkansnätverk SAGA Emma Resurs
- Page 262 and 263: Inte minst inom områdena hälsa, h
- Page 264 and 265: centrum för de snäva definitioner
- Page 266 and 267: och erfarenheter från en könssegr
- Page 268 and 269: samverkansnätverkens innovationer
- Page 270 and 271: som betonat det ömsesidiga beroend
- Page 272 and 273: anslutning till varje forskningsfr
- Page 274 and 275: stor utsträckning verksamma inom I
- Page 276 and 277: samverkansnätverkens verksamheter
- Page 278 and 279: esultaten kommit att präglas av n
- Page 280 and 281: idragit till detta. Vilken typ av i
- Page 282 and 283: Även när det gäller begreppet
- Page 284 and 285: och forskningen. Min slutsats är a
- Page 286 and 287: uppifrån- och ett nedifrånperspek
- Page 288 and 289: introduktion av begreppet ’quattr
visade sig överlappa varandra i de fyra samverkansnätverkens fall. Exempelvis intog<br />
Länsstyrelsen i Västmanland den dubbla rollen som finansiär och bollplank till<br />
Företagsamma Kvinnor. Ytterligare exempel är hur ett studieförbund i Västerbotten<br />
bidrog med utveckling och spridning av kunskap såväl som med finansiering till delar<br />
av Emma Resurscentrums verksamheter. I den process av IT-utveckling som två av<br />
SAGA:s deltagare initierat åtog de sig rollen som potentiella användare samtidigt som<br />
de även engagerades i rollen av projektledare, innovatörer och konsulter. I Lika<br />
Villkor gavs den forskare som vanligtvis nyttjades för kunskapsutveckling kring<br />
kulturföretagande istället rollen som legitimerande kraft för att mobilisera respekt och<br />
resurser till utvecklingen av kulturnäringen.<br />
När jag granskar de roller som civilsamhällets aktörer intagit i de fyra<br />
samverkansnätverkens organisering framträder en mångfacetterad bild där dessa stått<br />
för nya idéer, projektägarskap och ideella arbetstimmar. Detta kan jämföras andra<br />
studier som visar att det civila samhället och dess aktörer främst fyller tre funktioner i<br />
samhället: 1) Rollen som röstbärare och opinionsbildare, där de ger röst åt olika<br />
gruppers behov, värderingar och intressen, 2) Rollen som serviceleverantörer till sina<br />
medlemmar eller till människor i allmänhet, samt 3) Rollen som utförare och<br />
leverantör av tjänster, vilket i regel utförs mot full kostnadsersättning från stat eller<br />
kommun (Regeringskansliet 2009, sid 42-43). I de fyra samverkansnätverkens fall har<br />
civilsamhällets bidrag i form av nya idéer likheter med den förstnämnda rollen som<br />
röstbärare och opinionsbildare. Civilsamhällets bidrag som projektägare har likheter<br />
med rollen som utförare och leverantör av tjänster mot statlig eller kommunal<br />
ekonomisk ersättning. Bidraget i form av ideella arbetstimmar har likheter med rollen<br />
som serviceleverantörer till medlemmar eller allmänhet utan full kostnadsersättning.<br />
De ideella arbetstimmar som civilsamhällets aktörer bidragit med till de fyra<br />
samverkansnätverkens verksamheter kan betraktas som en sorts ”osynlig valuta”. Det<br />
ekonomiska värdet av det ideella arbetet i föreningar runt om i Sverige har beräknats<br />
uppgå till samma nivå som föreningarnas bokförda ekonomiska omsättning<br />
(Regeringskansliet 2009, sid 89). Vissa finansiärer har godkänt denna sorts osynliga<br />
239
Change language