Avhandling i fulltext - Forskning
Avhandling i fulltext - Forskning Avhandling i fulltext - Forskning
innovationspolitik. Genom att uppmärksamma några av de aktörer och verksamhetsområden som givits en låg prioritet i denna politik och forskning - närmare bestämt kvinnor och näringar som sysselsätter många kvinnor - vill jag problematisera de normer som råder för kategorisering och värdering. För att kunna uppnå avhandlingens syfte har jag formulerat tre forskningsfrågor som berör olika aspekter av hur kön görs i innovationsforskning och innovationspolitik. De forskningsfrågor som jag vill besvara i avhandlingen är: 1) Vad kännetecknar insatser för att främja kvinnors företagande och innovation 2) Vilket handlingsutrymme skapar spänningsfältet mellan ett uppifrån- och ett nedifrånperspektiv att betrakta dessa insatser som exempel på innovationssystem 3) Hur kan nyttjandet av detta handlingsutrymme belysa hur kön görs i innovationsforskning och innovationspolitik Jag har valt att avgränsa den empiri jag kommer att analysera till de insatser för att främja kvinnors företagande och innovation som har utförts av fyra regionala samverkansnätverk i Sverige. Dessa är valda utifrån att de representerar två skilda delar av landet: norra Norrland och mellersta Mälardalen. De har dessutom alla själva problematiserat användningen innovationssystem och kluster som teoretiska begrepp och politiska verktyg redan innan mitt avhandlingsarbete inleddes, vilket gör dem särskilt lämpliga att gestalta. Den innovationsforskning och innovationspolitik som jag har valt att fokusera i avhandlingen härrör i första hand från Sverige och i andra hand från övriga världen. Detta motiveras av att Sverige är ett av de länder som har kommit längst vad gäller statliga satsningar på att främja och beforska innovationssystem och kluster. Ett tecken på detta är den nationella myndigheten Vinnova som inrättades 2001 i syfte att främja innovationssystem och finansiera behovsmotiverad forskning (Eklund 2007, sid 130). Disposition Efter att i detta kapitel ha redogjort för framväxten av avhandlingens syfte och 22
forskningsfrågor går jag i nästa kapitel vidare med att beskriva Sveriges innovationsoch jämställdhetspolitik mer ingående. Där redogör jag för hur nationella och regionala myndigheter har arbetat för att främja innovationssystem, kluster och jämställdhet. I det tredje kapitlet diskuterar jag den analytiska referensram som jag använder för att belysa hur insatser för att främja kvinnors företagande och innovation kan relateras till innovationspolitik och innovationsforskning. Där presenteras även den analysmodell som inspirerat analysen av mitt empiriska material. Vidare rannsakar jag olika teorier för att studera politik i allmänhet och innovationspolitik i synnerhet, utifrån deras potential att lägga an ett nedifrånperspektiv. I det fjärde kapitlet diskuteras kunskapsutvecklingens metodologi och dess betydelse för forskningsresultatens tillförlitlighet och för de dialogseminarier som genomförts. Det empiriska materialet presenteras i det femte kapitlet, där de fyra samverkansnätverk som gestaltas utgörs av SAGA i Norrbotten, Emma Resurscentrum i Västerbotten, Företagsamma Kvinnor i Västmanland och Lika Villkor i Södermanland. Denna gestaltning utgör sedan utgångspunkt för det sjätte kapitlets analys av huruvida de fyra samverkansnätverken har utmanat den befintliga innovationspolitiken och innovationsforskningen och i så fall på vilket sätt. I det sjunde kapitlet - som är avhandlingens sista - drar jag slutsatser kring hur kön görs i innovationsforskning och innovationspolitik i ljuset av omvärldens bemötande av de fyra samverkansnätverkens insatser för att främja kvinnors företagande och innovation. Där utvärderar jag även mina resultat i förhållande till mina kunskapsutvecklande ambitioner. 23
- Page 1: DOKTORSAVHANDLING Samverkansnätver
- Page 4 and 5: Tryck: Universitetstryckeriet, Lule
- Page 7 and 8: Förord En resa mellan olika värld
- Page 9: innovationspolitik. De forsknings-
- Page 12 and 13: Innovation i samverkansnätverket,
- Page 15 and 16: 1. Samverkan för innovation - en f
- Page 17 and 18: använts som verktyg för att främ
- Page 19 and 20: avgränsning snarare än ett ontolo
- Page 21 and 22: som en del i min empiri och som jag
- Page 23: utanför akademin eftersträvas. I
- Page 28 and 29: forskningspolitik och arbetslivspol
- Page 30 and 31: tillväxtprogrammen som utgjort mot
- Page 32 and 33: statsvetaren Markus Gossas (2006, s
- Page 34 and 35: (regional) strategy.” Sveriges in
- Page 36 and 37: skogsindustri, kemisk industri, gru
- Page 38 and 39: Könsfördelning Mansdominans (mer
- Page 40 and 41: använder för att nå målen i jä
- Page 42 and 43: (Regeringskansliet 2004, sid 10). E
- Page 44 and 45: långtifrån motsvarar det behov so
- Page 46 and 47: utredningen lyftes ytterligare någ
- Page 48 and 49: vilket bland annat resulterade i en
- Page 50 and 51: ett ’nedifrånperspektiv’. Som
- Page 52 and 53: innovationspolitik. På så sätt h
- Page 54 and 55: konsekvenser, exempelvis i form av
- Page 56 and 57: även han statsvetare, påpekar att
- Page 58 and 59: De omfattande empiriska studier som
- Page 60 and 61: kombinera teorier om innovationssys
- Page 62 and 63: initiativ ofta av interventioner fr
- Page 64 and 65: ett angreppssätt som jag beskriver
- Page 66 and 67: varifrån halva delen av befolkning
- Page 68 and 69: då begreppet kön som någonting s
- Page 70 and 71: kön på ett sätt som är mer elle
- Page 72 and 73: ett annat sätt än i dagens innova
innovationspolitik. Genom att uppmärksamma några av de aktörer och<br />
verksamhetsområden som givits en låg prioritet i denna politik och forskning -<br />
närmare bestämt kvinnor och näringar som sysselsätter många kvinnor - vill jag<br />
problematisera de normer som råder för kategorisering och värdering.<br />
För att kunna uppnå avhandlingens syfte har jag formulerat tre forskningsfrågor som<br />
berör olika aspekter av hur kön görs i innovationsforskning och innovationspolitik. De<br />
forskningsfrågor som jag vill besvara i avhandlingen är:<br />
1) Vad kännetecknar insatser för att främja kvinnors företagande och innovation<br />
2) Vilket handlingsutrymme skapar spänningsfältet mellan ett uppifrån- och ett<br />
nedifrånperspektiv att betrakta dessa insatser som exempel på<br />
innovationssystem<br />
3) Hur kan nyttjandet av detta handlingsutrymme belysa hur kön görs i<br />
innovationsforskning och innovationspolitik<br />
Jag har valt att avgränsa den empiri jag kommer att analysera till de insatser för att<br />
främja kvinnors företagande och innovation som har utförts av fyra regionala<br />
samverkansnätverk i Sverige. Dessa är valda utifrån att de representerar två skilda<br />
delar av landet: norra Norrland och mellersta Mälardalen. De har dessutom alla själva<br />
problematiserat användningen innovationssystem och kluster som teoretiska begrepp<br />
och politiska verktyg redan innan mitt avhandlingsarbete inleddes, vilket gör dem<br />
särskilt lämpliga att gestalta. Den innovationsforskning och innovationspolitik som jag<br />
har valt att fokusera i avhandlingen härrör i första hand från Sverige och i andra hand<br />
från övriga världen. Detta motiveras av att Sverige är ett av de länder som har kommit<br />
längst vad gäller statliga satsningar på att främja och beforska innovationssystem och<br />
kluster. Ett tecken på detta är den nationella myndigheten Vinnova som inrättades<br />
2001 i syfte att främja innovationssystem och finansiera behovsmotiverad forskning<br />
(Eklund 2007, sid 130).<br />
Disposition<br />
Efter att i detta kapitel ha redogjort för framväxten av avhandlingens syfte och<br />
22
Change language