Avhandling i fulltext - Forskning

har ställt samma frågor som Wendt Höjer & Åse (1999, sid 13) i syfte att utmana
mannen som norm i politiken. Närmare bestämt frågan om vad som erkänns som
politik och frågan i vilken form politik ska bedrivas för att räknas som detta. Denna
utmaning liknar Hudson & Rönnbloms (2007, sid 51) beskrivning av hur resurscentra
för kvinnor har tänjt på regionalpolitikens gränser för vad som kan sägas, vem som
kan säga det och med vilken auktoritet när det gäller synen på vad denna politik ska
innehålla och sträva efter.
Utifrån de fyra samverkansnätverkens fokus på villkoren för kvinnors bidrag till
företagande och innovation har de tillskrivit människor och det sociala en viktig roll i
organiseringen av innovationssystem och kluster. I relation till Frankelius (2005, sid
215-217) analysfilter för innovationssystem - där han uppmärksammar hur
innovationer antas uppstå - placerar sig de fyra samverkansnätverken främst vid den
extrem som betonar de sociala processernas betydelse för innovation. Deras
verksamheter har byggt på antagandet att mellanmänskliga relationer påverkar vilken
sorts kunskap som utvecklas och vilka innovationer som skapas. SAGA var det enda
samverkansnätverk som tillskrev Frankelius motsatta extrem - teknisk utveckling - en
central roll i sina verksamheter. Detta manifesterades bland annat i satsningen på att
utveckla ett nytt system för Internetuppkoppling i områden utan sådan infrastruktur.
Denna inriktning betydde dock inte att SAGA-deltagarna bortsåg från de sociala
aspekternas betydelse i sin innovativa process. Tvärtom var det just analysen av
renskötande kvinnors livsvillkor utifrån ett socialt perspektiv som låg till grund för
satsningen på IT-utveckling. Jag tolkar detta som att det är möjligt för ett
samverkansnätverk att placera sig mellan de två motpoler som Frankelius lanserar, det
vill säga mellan sociala processer och teknisk utveckling. Eller vid båda polerna
samtidigt. En sådan positionering stämmer överens med en vid syn på innovation och
innovationssystem i och med att verksamheterna då tar avstamp i ett brett spektrum av
antaganden.
Analys utifrån modellens andra cirkel: Organisering
Med avstamp i analysmodellens andra cirkel analyserar jag i detta avsnitt hur de fyra
232